Spel där du glömmer bort den grå vardagen helt och hållet
World of WarCraft
Om målet är att försvinna in i en annan värld och få timmar, dagar och veckor att omärkt passera förbi är World of WarCraft utan tvekan nummer ett. Särskilt Classic, där allt tar sin tid. Underbart och beroendeframkallande.
Civilization VI (eller V, eller II)
Civilization-serien måste nog vara kungen av den gamla hederliga "bara en runda till"-genren (d.v.s. turbaserade spel). Vansinnigt roligt. Och beroendeframkallande.
Total War: Warhammer 2
Vad får man om man kombinerar tidskrävande turbaserad strategi med lika tidskrävande strider i realtid? Just det, Total War. En sista runda blir lätt en hel natt eller två.
The Witcher 3
Bland de storytunga rollspelen är Witcher 3 i en klass för sig. Det suger in en som en tvättsvamp och håller taget som en björnfälla. Den solklaraste 10/10 någonsin.
Horizon: Zero Dawn
Kanske inte lika bra som Witcher 3, egentligen. Det inser jag såhär vid fjärde omspelningen. Men rent subjektivt är det en än solklarare tia. Omöjligt att släppa när man väl börjat.
När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.
Just nu är det två spel som gäller för mig.
Red Dead Redemption 2 när jag bara vill ta det lugnt, rida runt och njuta av vackra vyer.
Escape from Tarkov när jag är sugen på att ösa timmar på en shooter, som ändå är mycket mer än bara en shooter.
Min förhoppning är såklart att Cyberpunk kommer att fånga mig på det där sättet som bara ett fåtal titlar kan (TES, GTA, RDR). Sen är jag försiktigt optimistisk om att nya AC samt Far Cry 6 blir lite mysiga i alla fall.
En riktig svensk föds skrikande, lever klagande och dör besviken.
Säger som flera andra att World of Warcraft har en otrolig förmåga att fånga en. Det är en inbjudande och fantastisk värld som jag återkommer till gång på gång, år efter år. Men, det var bättre förr i sitt tidiga skede.
På senare tid har M&B Bannerlord haft liknande effekt på mig, om än i betydligt mindre omfattning. Jag försöker undvika att spara och ladda om efter ett nederlag och istället se nöjet i att bygga upp något nytt. Fast det svider att förlora sina Fian Champions.
För mig brukade det alltid vara RPGs och liknande med stora öppna världar som fick mig att glömma bort mig själv.
Nu på detta år är det faktiskt Warhammer 2 total war. Slukat mig helt, uppe i snart 800 timmar enligt steam vilket var ren chock. Men fastnar oftast en hel eftermiddag kväll när jag väl sätter igång.
Summon the elector counts!
Ordo Ab Chao
Dark Souls 1
Dark Souls 3
Bloodborne
Sekiro shadows die twice
The Elderscrolls V: Skyrim
Mass Effect 1
Mass Effect 2
Grand theft auto: San Andreas
Grand theft auto: Vice City
Red dead redemption
God of war(4)
The last of us
Härnäst hoppas jag och tror att Cyberpunk 2077 kommer suga mig rakt in och få mig att stanna ett bra tag! Och när det blir en PS5 nästa år någon gång så lär jag försvinna in i Demon's Souls! Sen får vi inte glömma Elden ring som också lär sluka mig som nästan alla Fromsoft's titlar gjort!!!!!!
Missbrukare av Souls
World of WarCraft
Om målet är att försvinna in i en annan värld och få timmar, dagar och veckor att omärkt passera förbi är World of WarCraft utan tvekan nummer ett. Särskilt Classic, där allt tar sin tid. Underbart och beroendeframkallande.
Civilization VI (eller V, eller II)
Civilization-serien måste nog vara kungen av den gamla hederliga "bara en runda till"-genren (d.v.s. turbaserade spel). Vansinnigt roligt. Och beroendeframkallande.
This. Och för min del får jag lägga till Factorio och Cities: Skylines, "Ska bara fixa det här också."
Många spel har erbjudit en fantastisk verklighetsflykt för mig genom åren. När jag som 10-12-åring lirade Sonic 2 som i trans upphörde världen runt omkring att existera. Också när jag besökt magiska världar som den i Dreamfall, semi-realistiska tolkningar av vår egen i Uncharted och The Last of Us eller bara att kört runt i Stockholm och lyssna på rockklassiker i PGR 2.
Under den fjärde skivan av Shenmue II till Dreamcast hamnade jag dock i ett nästan meditativt tillstånd som inget annat spel har lyckats matcha. Där och då blev upplevelsen något mer än bara ett spel. Om än bara för en kort stund.

För mig brukade det alltid vara RPGs och liknande med stora öppna världar som fick mig att glömma bort mig själv.
Nu på detta år är det faktiskt Warhammer 2 total war. Slukat mig helt, uppe i snart 800 timmar enligt steam vilket var ren chock. Men fastnar oftast en hel eftermiddag kväll när jag väl sätter igång.
Summon the elector counts!
"You are far from home, Witch Hunter. ["Show yourself, von Carstein!"] I am here, mortal, and I bring your end. For Averheim will soon fall, and the rest of your pathetic cities will follow. All those that oppose me will die, and rise again as my puppets! The undead fear nothing! Where are thy allies? Hiding beneath the mountain? For the dark is my realm! The grave, my throne! Yet you have much to fear, for I am the true and rightful ruler of the Empire. Thy brave corpses will make a fine addition to my army."
I drank what?
Subnautica, överlägset. Det finns inget spel som greppat tag i mig så hårt, jag var helt 'inlevd' i världen och det var den bästa spelupplevelsen jag tror jag haft någonsin. Blev nästan besatt av att hitta svaren på alla frågor man hade.
Andra spel kommer inte nära men är ändå värda att nämna, Bethesda-spel såklart, Witcher-serien till viss del och tror Space Engineers och ArmA också kan platsa i listan.
Diablo 2: LoD
”A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point. [fortsättning]
Alla grand strategy-spel från Paradox. Alltså:
Europa Universalis IV
Crusader Kings III
Hearts of Iron IV
Stellaris
Och även Cities Skylines (dock ej grand strategy).
När jag spelar spelen ovan så försvinner verkligen tid och rum.
Annars Blizzards äldre spel (Diablo 2, Warcraft 2-3 och World of Warcraft).
Och så sist men inte minst - hela rollspelsgenren. Baldur's Gate, Dragon Age, Knights of the Old Republic, Oblivion, The Witcher och Divinity: Original Sin är bara några av alla rollspelsvärldar som jag har försvunnit bort i.
Det spelet som fick mig tappa bort helt var Oblivion.
Installerade det en sommarkväll. Kom ut ur kloaken och där, framför mig, öppnades en helt ny värld. Plötsligt är klockan 8 på morgonen och jag har varit med om en mängd äventyr under den vakna natt som gått fortast i mitt liv.
Hoppas på att cyberpunk lyckas fängsla mig lika bra
Så underbart minne, minns fängelsehålan o man prövade fysiken kring kedjorna man fått se under presentationerna. Man vart helt mind-blown.
Civilization VI (eller V, eller II)
Civilization-serien måste nog vara kungen av den gamla hederliga "bara en runda till"-genren (d.v.s. turbaserade spel). Vansinnigt roligt. Och beroendeframkallande.
Jag håller med. Sjukt kul! "Bara en runda till..." är en klassiker.
Jag vet inte hur många gånger jag suttit och upprepat det tills jag hört fåglarna kvittra och solen är på väg upp. "Nä, nu måste jag verkligen gå och lägga mig. Bara en runda till..." 😜