Trainer till singleplayer

varför ens spela spelet om jag ska mygla I spelet, hela grejen med spel är väl att du ska ha regler att följa =D

Jag brukar använda fusk i F.E.A.R. för att få alla vapen och oändligt med ammunition, samt rejält förlängd reflex-mätare.
Syftet med det spelet är ju typ att döda fienderna på spektakulära sätt, så det hjälper att få bättre vapenval från början.

Trainer i GTA V är ju givet, inte för att klara spelet, men för att öka mängden skoj man har i sandlådan. Explosiva skott, oändligt med ammo, spawna vilket fordon man vill, göra fordonen sjukt snabba, starta krig osv. Oändligt med möjligheter.

Jag kan använda det ibland, beroende på vilket spel. Senast var Dragon quest 11 för att komma förbi en väldigt grindig(?) del.
Men det beror mest på tidsbrist nu för tiden

Har använt trainer en gång, i Fallout 1 på den tiden det begav sig och jag inte ville ha tidsbegränsning för att hitta min G.E.C.K. Nuförtiden hoppar jag hellre över spel jag inte vill spela på ett korrekt vis

Näe, däremot har jag efter HL och HL2 kört runt och noclippat för att kolla på allt utan stress

Absolut! Om jag har spelat ut ett spel eller bara ledsnat på det. Då brukar jag testa allt möjligt med trainers, moddar, konsolkommandon och sparfils/xlm redigering.
Brukar resultera i ett gäng roliga timmar tills spelet är ospelbart och sparfilen är korrupt 😄

Skulle gärna använda en trainer i första pillars of eternity för att slippa detta åkande fram och tillbaka för att köpa rest-supply. Känns lite sadistiskt att spelet bara tillåter 3, borde vara oändligt.

I pillars of eternity 2 behöver man inte bry sig om att köpa rest-supply och har man varvat spelet en gång kan man köra om med så kallade "blessings" för att få ett försprång. Detta är särskilt användbart om man vill prova andra klasser och spara lite tid.

Ja, iallafall i alla de spel som saknar ett så kallat "sandlåde-läge" så man får leka runt helt fritt utan begränsningar.

Senast var nba 2knånting där jag använde cheat engine för att undvika den otroliga grind som krävs för att få ihop till VC som i sin tur används för att uppgradera sin mycareer spelare. Gick endast offline då. Nu för tiden tror jag att dom fixat det genom att kräva att man konstant är online.

I övrigt använder jag inte trainers då jag föredrar att det är svårt och utmanande. Gillar inte att klara saker på första försöket. Men kan tänka mig att det är kul i freeplay spel som far cry, gta, rdrd2 och liknande spel.

Första gången jag ens hör termen, så nej det kan jag inte påstå att jag gjort. Om man inte räknar in inbyggda fuskfunktioner.

Oftast inte.
Men hatar när AIn småfuskar i tex Heroes of Might and Magic eller Total War och rör sig som om de inte hade fog of war. Då kan jag ge mig lite extra move...
Fuskade även lite i Endless Space 2.inte för att AIn fuskade utan för att det var segt att kuska iväg 10 turns med några skepp för en quest eller dylikt så gjorde det på två tre turer istället.

Men det är nog de enda fusken om man inte räknar save scumming

Det var på 90 talet då jag var en smutsig pc spelare. Nu är jag ren och spelar bara 100% original på konsolen. Skulle ändå inte ha tid att spela versioner av spel när jag har en lång kö av original spel. Som väntar på att få bli upplevda så som det är tänkt.

Kör vid behov på lättaste svårighetsgraden.
Och använder också i vissa spel mig av save scumming.

Det är det närmaste fusk jag kommer.

Tror du misstolkade mitt inlägg. Jag tycker inte att det är kul att fuska i spel. Det ger mig inget. Så nej, det finns inget incitament. Har använt trainers fyra gånger, senast var det till Shadow of War (tradig grind). Handlar bara om att snabbare ta sig igenom spel där jag tröttnat på/ogillar gameplayet men vill följa storyn etc till vägs ände.

Har aldrig använt. Visste ärligt talat inte att det fanns. Kommer aldrig att använda heller.

Det närmaste jag har kommit är fuskkoden "Disco" i WarCraft 2.

Edit: Kom på att jag inte är det helgon som jag först försökte framställa mig som. I RPGs (Witcher, Skyrim, Morrowind) brukar jag ibland använda moddar för att ta bort vissa olägenheter. T.ex. infinite carry capacity och vapen som inte går sönder. Förvisso inga trainers, men tanken är densamma. Att sudda bort moment som inte tillför något.

Det används väldigt mycket som jag förstår det, av att prata med en kompis på steam, han använder det nästan hela tiden för att få achievements och saker i spel, det finns massa program för många spel, nya spel också. Det finns även program där man betalar för att frå funktioner inlagda och sådant.

Trainers var något som piratkopierade Amiga-spel ofta hade. Har väl inte använt en trainer sedan jag blev PC-spelare våren 1994.

Sista gången jag använde trainer var till Sanxion på C64...det var svårt att klara även då.

Det är en av de få gångerna jag faktiskt använt det se jag började med gaming

Senast va när jag spelade Witcher 1.
Älskade storyn men hatade striderna.

Använder en trainer nu till min moddade spelomgång utav GTA V. Iofs 3 gången jag kör det nu så inte direkt spelförstörande längre.
Använder det mest för att spawna bilar mm.

Fusk har en tendens till att förstöra spelupplevelsen, så lika bra att bara skita i det.

Har provat det en gång för 15(ish) år sedan på ett spel jag inte kommer ihåg vad det hette. Det var någon korsning av gta och Max Payne och utspelade sig i Mexico vill jag minnas.

För att göra det här väldigt enkelt: spelupplevelser är subjektiva. Då spel, till någon grad, är ett interaktivt medium finns det egentligen inget helt definierat "korrekt" sätt att spela ett spel. Gör speedrunners i så fall fel? Eller completionists? Är det fel att i sin egen spelupplevelse utnyttja glitchar eller eventuella... egenheter... i AI/kod, för att få en fördel eller helt enkelt bara ha lite extra roligt? Att fuska med inbyggda eller externa metoder? (Där kommer vi dock in på EULAs och annat trams.) Ska man göra det så svårt som möjligt för sig för att få räknas som en "riktig" spelare?

I hårt definierade tävlingssammanhang kan jag köpa att det finns regler (oavsett om det är high-scores, kortast tid/mest utfört eller multiplayer), men annars? Spela som DU vill, och låt andra göra detsamma i deras enspelarupplevelser. Vad som är rätt eller fel, roligt eller inte, lätt eller svårt, värt att fira och njuta av eller inte, är upp till var och en. En spelupplevelse är inte per definition sämre för att den spelas på en specifik svårighetsgrad, eller att spelutvecklarens intention inte efterapas till 100%.

Adrenaline Vault, MegaGames och GCW var rejält stora på trainers i åtminstone 10 år kring millennieskiftet - så det har frodats även efter Amiga-scenen.

Senaste jag kommer ihåg var till Prince of Persia Sands of Time för typ 20 år sedan. Gillade aldrig stridssystemet och fastnade i fighten mot din farsa. Så jag ladda hem en trainer som gjorde mig odödlig just i striderna.

Just nu funderar jag på att skaffa en till spelunky 2, det är antingen det eller sluta spela det, efter 17 timmar har jag tagit mig till andra bossen 1 gång och det känns inte som jag gjort någon progress de senaste timmarna...