Paradox slopar hybridjobb – anställda överväger att sluta

Jobbar endast distans och trivs bra. Det jag behöver är en laptop. Kan sitta på Kanarieöarna och jobba om jag vill… eller på vinden hemma. Skulle inte byta bort det mot att jobba med kollegor och annat störningsmoment igen

Spelutvecklare här på ett likvärdigt stort spelbolag som Paradox.

Jag har > 20 år i branschen som utvecklare och som förälder med lång pendling (vem fasen vill sätta sina ungar i storstan?) så har hybridmodellen varit räddningen för ett sönderstressat liv.
Jag älskar att hänga på kontoret 2 dagar i veckan med kollegorna, men jag älskar också möjligheten att styra min tid före och efter jobbet minst lika mycket.

Vi parprogrammerar för det mesta när vi är remote, så för oss så är det faktiskt enklare och mer effektivt att jobba ihop än att försöka hitta avskilda mötesrum etc.

Jag vet att dagen kommer komma då min arbetsgivare vill ha tillbaka oss 100%, men när jag väl smakat frukten med hybrid så ser jag inte hur jag skulle kunna återgå till den gamla modellen.
Den dagen blir som för de 50% av Paradox-anställda då jag ser om mitt liv och prioriterar familjen före jobbet.

Baserat på vad paradox släppt de senaste åren så tror jag definitivt att arbetarna behöver återgå till kontoret.

Om min arbetsgivare gör samma så slutar jag också. Går inte att få ihop småbarnslivet annars.

Jag jobbar med ett team från hela Europa. Samtliga jobbar hemifrån. Jag har jobbat helt remote i över tre års tid. Tror du att jag, eller mina kollegor hade haft kvar sitt jobb om man aktivt valde att inte arbeta? Just för att man råkade sitta hemma, istället för kontoret.

Jag personligen får mer arbete utfört hemifrån, än allt som kan ta upp ens tid på ett kontor. Jag vet inte vilken bransch du jobbar i, men inom public cloud är det näst intill normen för de projekt jag arbetat inom. Du har fel.

Nu är det väl dock så att det vore bättre om sjukvårdspersonal och dylikt skulle få bättre villkor och tider snarare än att kontorsarbetare ska behöva få sämre villkor för att det ska bli "rättvist". Det tjänar ju ingen på. Det är ju inte bara dom som har sämst villkor i samhället som har tillåtelse att jobba för bättre arbetstider och avtal.

Kul för dig. Det förändrar dock inte min verklighet. Du vet, människor fungerar olika och hela den biten.

Handlar mest om avundsjuka, låt dom gråta 😆. Själv passar hybrid väldigt bra för mig då jag är lite av en problemlösare och brinner för det (alltså faktiskt jobba och få till förbättringar) och då är det bra att sitta ostört och nöta periodvis. Sen suger ju pendling hårt och alla kan inte bo i storstan.

Om du inte en chef/teamleader/projektledare kan se hur mycket personerna på ett kontor jobbar utan att stå och titta på dom fysiskt så undrar jag hur bra koll dom har på uppdraget.

Inte ett helt orimligt test om jobbet är som trädklättrare. Men det skulle ju diskriminera alla pingviner och guldfiskar som vill jobba som trädklättrare.

Att ta ut VAB och lön samtidigt är lite av ett högrisk-fusk då det inte är så svårt att kontrollera. Även retroaktivt.

Däremot är det många som struntar i att ta ut VAB, utan jobbar istället samtidigt som de passar sjuka barn. Med risk för att det tar tid från arbetet.

Om det är ok blir ju upp till arbetsgivaren. På mitt jobb är det ok för arbetsgivaren om man jobbar hemifrån när man vabbar eller själv är sjuk så länge man fortfarande kan sköta sitt jobb. Själv har jag inte möjlighet att välja när jag jobbar hemifrån, så inget att fundera på för min del

Tycker hybridlösning är perfekt. Säg 3 dagar på kontoret och 2 dagar hemma. Då får man mycket mer gjort, både på jobb och privat.

På plats är absolut bäst vad gäller spelprojekt. Var ju ett helvete att koordinera ett spelprojekt bara som 10-veckors högskolekurs, jämfört med spelprojektet före pandemin som var på plats. Dessutom, ser vi till hur många undermåliga spel det kommit ut sedan remote och hybrid work blev norm sedan pandemin. Så är det väldigt tydligt sambandet. Flera av dessa slops till spel hade nog kunnat ha varit bättre om folk var på plats. Däremot bör remote fortfarande vara ett alternativ om man känner en förkylning eller influensa på väg, men kan arbeta, men samtidigt inte vill smitta andra. Men annars är det lika bra att vara på plats.

Låt mig gissa, DSU i Skövde?

Had en extremt snarlik upplevelse precis efter pandemin med Spelprojekt 2. De flesta i gruppen ville jobba hemifrån över discord och kommunikationen var totalt ursel. Blev så illa att vår handledare fick kliva in och styra upp gruppen, så att något faktiskt kunde bli gjort.

Så kan det ju vara.
Men den utformningen kan ju ha blivit efter pandemin?
Då kanske man tyckte att det var lite softare att jobba hemifrån och slöa lite mer än man skulle gjort om man var på jobbet?

Är det jobb så bör man vara på jobbet. Om man inte konkret kan bevisa att man utför 110% av arbetet hemifrån år efter år.

Varför skall man jobba 44h i hemmet, kontra 40h på kontoret?

Man kan ju också säga upp sig och byta jobb, det är ju faktiskt helt möjligt. Själv tycker jag att jobba hemma en av de sämsta sakerna man kan göra...

Hybrid fungerar bara när man har förtroendearbetstid, d v s ingen betald övertid utan man ska bara klara av sina arbetsuppgifter. Då spelar det ingen roll hur mycket man jobbar, arbetstiden styrs bara av hur skicklig man är på sitt jobb (samt hur ambitiös).

Jag håller helt med dig. Odugliga personer med låg arbetsmoral kommer missköta jobbet var de än är förlagda att jobba ifrån. Finns gott om exempel på kontoret jag jobbar på till exempel. Jäkligt mycket snack vid kaffemaskinerna och inte är det nya ideer för att främja effektivitet som snackas, utan ren skit. Raster tenderar att dra ut på tiden. Luncher ligger inte under timmen. På sina platser så snackas det skit med grannarna. Så det är en myt att folk som jobbar hemma skulle vara mindre effektiva räknat mot på plats arbete. Det passar inte alla av ovan nämnda anledning då vissa mår bättre av både sociala sammanhang och skulle må bättre av lite mer övervakning

Hur ser verkligheten ut och vad säger forskningen?
Jag tänker inte bli mer långrandig om hur verkligheten ser ut och vad foskningen säger då @sarlucic redan lagt ett föredömligt inlägg om detta som jag stödjer till 100% och citerar nedan just incase.

Vad har jag för arbetssituation?
För egen del så jobbar jag som analytiker. Vi har förtroendearbetstid och kan förlägga arbetet där det passar. Så länge vi möter våra deadlines, sköter våra åtaganden och är tillgängliga via digitala verktyg under kontorstid. Vår gruppering jobbar spritt över många orter/länder i koncernen så det finns inget "hemmakontor" dit vi alla skulle kunna åka och sitta fysiskt samlade. Alla möten sker digitalt oavsett om man sitter på kontor eller hemma. Hur jag jobbar är således flexibelt då jag även är småbarnsförälder. Vissa veckor kör jag hybrid 2 dagar hemma 3 på kontoret. Andra så är det 100% hemma. Anpassat så att livspusslet skall gå ihop. Vi har inte superhög lön till skillnad från andra i branschen men arbetsmiljö och villkor är väldigt bra för någon som har familj. Det gör att det är få som byter jobb till konkurrenter med bättre lön men sämre villkor.

Allt är dock inte guld och gröna skogar som många tror. Det ställer höga krav på självledarskap. Man måste själv planera sin tid, möta tuffa deadlines, ansvara för att kommunikationen med resterande roller i företaget samt kollegor fungerar osv. Mycket frihet under ansvar där det direkt får konsekvenser, för mer än individen, om någon skulle slarva eller ha svag moral. Det finns inte tid att lägga på annat än jobb då effektiviseringar på företaget snarare leder till att vi har mer att göra än vi räcker till för så då blir det direkt tydligt om någon skulle börja ta sig friheter. Det är inte alla som trivs med ett friare arbete utan vissa mår bättre av att ha ett mer övervakat jobb där en chef pekar med hela handen day to day.

Utmaningar med flexibla och friare arbetsformer.
En utmaning med en flexiblare och friare arbetsform är snarare det som Sarlucic nämner i slutet på sin text. Det som så fint kallas "Work life balance". Att hålla sig från att jobba mer än de 8 timmar per dag som man är ålagd. Det är en av de största utmaningarna och leder till att vissa som inte klarar detta bränner ut sig. Hårda deadlines och hårda krav gör att det är lätt att många sitter mer än 8 timmar, speciellt inför deadlines. Utan att sedan kompa den tiden. Man skall då veta att de som har förtroendearbetsid i Sverige har oftast inte kollektivavtal som inkluderar någon form av övertidsersättning. Man får förtroende att jobba 8 timmar per dag och det förutsätts då att man inte jobbar mer än just 8 timmar så det är endast det som det utgår lön för. Men samtidigt så skall man möta deadlines. Så det sker en hel del oavlönat arbete.

Jag tror slutligen att hela arbetsmarkanden skulle må bättre av att lyssna på forskningen och inse att vi behöver ha en flexibilitet för att ge alla människor möjlighet att vara effektiva och därmed utnyttja vår fulla potential. Detta då vi alla fungerar olika när det gäller om vi är bättre lämpade för ett distansarbete eller arbete på plats. Våra behov och preferenser spelar även in och de kan ändras beroende på vilken fas i livet man befinner sig i samt hur ens livssituation ser ut, det måste man också ha respekt för.

Lol, har varit konsult på många stora svenska arbetsplatser. Det myglas oerhört mycket och chefer, produktägare och även scrum masters har noll koll på vad utvecklarna pysslar med för det mesta.

Mitt hemmakontor är bättre än det riktiga kontoret. 🤔 Får ju knappt egen stol eller skrivbord nu förtiden. Usla skärmar, nätverk som inte fungerar osv. Min fysioterapeut sa att dessa aktivitetsbaserade arbetsplatser borde bli olagliga.

Spelar och dricker bärs om jag jobbar hemifrån.

Jag har svårt att förstå varför en del människor är avundsjuka på att en andra får jobba hemifrån? Själv jobbar jag inom biokemisk produktion och måste givervis vara på plats (jag har svårt att se att en AI ska drälla med kemikalier och koppla slangar). En del kontorsnissar får dock jobba hemifrån. Att de gör detta påverkar inte mitt jobb och således ger jag fan i om de sitter våningen ovanför eller 5 mil bort. Om något är det senare bättre i och med att de inte har möjlighet att störa mig när jag utför arbete som faktiskt genererar pengar.

Jag har svårt att förstå varför en del människor utgår från att kritik == avundsjuka.

Jag tycker att det är toppen om folk som vill, har möjlighet att jobba hemifrån. Det som jag stör mig på, är folks självförmätna attityder, där det numera börjar ses som orimligt av arbetsgivaren att begära att man infinner sig på arbetsplatsen för att utföra det arbete som man får betalt för att utföra, om de anser att det behövs.

Jobba distans är totalt överlägset, så jag känner mig lyckligt lottad som kan göra det.
Fast situationen är att man är ensamstående småbarnsfar och bor ca 35 mil från kontoret så det är ganska avgörande. När jag bodde på plats hade jag inget emot att hänga på kontoret och jobba. Beroende på projekt så är det sant att det är mer eller mindre viktikgt att vara på plats men just nu är det helt klart mer effektivt att jobba på distans utan det öppna kontorslandskapet.

Vissa jobb går ju självklart inte att distansarbeta, men det är väl ett val man gör?

Ni som anklagar andra för att slacka hemma avslöjar en del om eran egen arbetsmoral.

Jag jobbar hemma när det är mest effektivt, CAD, programmering, skriva.
På jobbet när jag skruvar i verkstan eller behöver göra något i labbet.
Möten tar vi via teams.

Jag är utvecklare och bestämmer själv när jag ska vara på kontoret, brukar vara inne ett par dagar i veckan och slacka på kontoret, gå runt och snacka skit och dricka kaffe. När jag är hemma då får jag saker gjort, i ett mycket högt tempo.

Sen har jag förtroendetid också, vilket gör att jag ibland jobbar lite på dagen och sen jobbar lite på kvällen, då har jag tid för barnen på eftermiddagen och kan fortsätta jobba på kvällen när de lagt sig.

Haha snälla du, har du ens varit på ett kontor någonsin. Finns ju inte en enda ergonomisk stol, bord eller bra skärmar någonstans...

Tillhör den skaran som har möjlighet att jobba hemifrån några dagar i veckan men väljer att inte göra det eftersom jag tycker att det är enormt tråkigt. Sen har jag inte en social situation med familj där det är smidigt för hämtning, etc och jag bor inom rimlig pendlingsavstånd (imo) med ca 40-45 minuter till jobbet. I de lägena förstår jag att det tar emot att åka in till en arbetsplats, men tycker inte att det är arbetsgivarens uppgift att se till att alla anställdas livspussel ska fungera perfekt. Låter kanske hårt, men har flertalet exempel på kollegor som skaffat hundar, flyttat långt bort från kontoret under pandemin och nu skyller på det när de inte åker in. Är det sagt att det är 100% distans så är det 100% distans, är det 60% så är det 60%, tycker inte det är så mycket svårare än så.

Sen vad gäller effektivitet och produktivitet så tycker jag att man måste se det på ett invididuellt plan samt på kollektivt. Att jag tycker att jag kan vara mer effektiv hemma innebär ju för det första inte att det är så och för det andra så kan det ske på bekostnad av den kollektiva produktiviteten. Att man är svårare att få tag på, väljer att jobba på udda timmar är kanske bra för mig, men jag kanske inte finns där för mina kollegor på samma organiska sätt som det är i en välfungerande kontorsmiljö. Där man pratar och hör vad kollegor jobbar med, kan få svar på frågor som man kanske inte ens ställde, eller lyfta problem/möjligheter som man inte hade taigt upp om man bara satt på min egna kammare. Självklart kan man gör detta på distans också, men min erfarenhet är att det inte alls är lika spontant eller organiskt, utan då får det planeras in. Så visst, på kontoret kan jag kanske inte sitta och jobba för mig själv i 8h som jag kan göra hemma, men den timmen jag får lägga på att prata med mina kollegor och hjälpa tilll gör att vi som grupp sparar in långt mer tid än den timmen.

Sen ser jag också ett mer långsiktigt problem och det är svårigheten i att skapa en gemenskap där man är ett team som jobbar åt samma håll. Jag tycker på riktigt synd om de personer som är nya på jobbet där det jobbas väldigt mycket hemifrån. Att lära känna människor vilket iaf jag tycker är enormt viktigt för att få samarbetet att fungera är så enormt mycket svårare när man inte ses. Vet själv hur det är när man får en fråga från någon på Teams/Slack som man inte hälsat på jämfört med en person som man faktiskt skakat hand med och tittat i ögonen och det måste vara ännu viktigare för den nyanställda. Mycket lättare att be om hjälp från någon som man käkat lunch med än någon som bara är ett namn i ett chatverktyg.

Så ja, det är inte en lätt fråga och vad man föredrar på ett personligt plan beror ju på personlighet och livssituation. Men som arbetsgivare så måste de ju se till företagets bästa och jag tror inte att ett bolag som Paradox ser det här som ett lätt beslut. De vet ju att det kommer leda till att de är mindre attraktiva på arbetsmarknaden i vissas ögonen och att det på så vis är en risk, men de har uppenbarligen analyserat läget och kommit fram till att det är rätt väg för att förbättra sitt resultat. Den som lever får se om de har rätt