Och alldeles helt uppenbart tyckte EA, tillsammans med världens största spelförlag #Activision, att vare sig 16- eller 18-årsrekommendationer ska tas mer allvarligt än att små skolbarn får spela. Visst, barnen hade en lapp från föräldrarna, men det är väl ändå utställaren som bestämmer vem som får spela på en mässa?

"Spelbranschen pratar om Pegi, pekar på Pegi och ålders- märkningen för att visa vilket stort ansvar som tas"

Vad som spelas hemma, vilka val föräldrarna gör där har inte förlag och utvecklare med att göra. Mellan att spelet görs och hamnar i hemmen finns både butik och föräldrarna själva. Visst kan man fundera över föräldrarnas ansvar i detta (inte minst som det är samma föräldrageneration som ofta är benägen att beklaga sig över just våldsamma spel), men det är en annan diskussion.

Det här handlar om en offentlig spel- och nördmässa, en plats dit vem som helst kan komma för att testa nya spel. Det är en annan femma än vad barnen spelar hemma i stugorna och vems ansvar det.

Inte är det här något nytt fenomen heller. Så här skrev till exempel sajten Level7 redan efter första Gamex 2010:

Ett stående intryck var alla småbarn som spelade spel med 18-årsgräns. Alla som varit inne i spelbutiker vet att det inte är ett sällsynt fenomen, men här var det extremt tydligt. Jag såg 6-7-åringar som lirade fightingspel 40 meter från Dataspelsbranschens Pegi-informationskampanj. Och visst, man kan använda Dataspelsbranschens favoritargument att det är föräldrarnas ansvar, men frågan är ju vilken bild av branschen man vill förmedla?

2011 gjorde Aktuellt ett visserligen horribelt inslag från mässan, men även där framgick det att det var mängder av barn som kunde spela vuxenspelet Call of Duty på plats. Jag var i studion och kunde bemöta en del av dumheterna, men just den saken var ju svår att argumentera mot. Visst, föräldrarna tillåter - men tydligen även branschen, hur är det med åldersrekommendationerna egentligen? Ja, alltså så att eh...

Både mässarrangrör och förlagen har alltså haft många år på sig att begrunda situationen. Om de nu hade tyckt att det här var lite problematiskt ur imagesynpunkt. Vilket de inte verkar tycka.

För mig blir slutsatsen därför följande: Spelbranschen pratar om Pegi, pekar på Pegi och åldersmärkningen för att visa vilket stort ansvar som tas. Men det är bara ord. I praktiken bryr man sig inte och tar lätt på sagda ansvar.

Man betalar branschorganisationen för att prata Pegi, fyller pliktskyldigt i sina formulär som avgör vilken märkning spelet får - men agerar sedan som om allt det där skett i något slags parallellt universum.

Jag tycker det är obegripligt. Inte för att jag tror att Battlefield Hardline eller Call of Duty är farliga att spela för mellanstadiebarn eller för att jag förfasar mig över föräldrarnas bristande ansvar. Nej, det är obegripligt eftersom EA, Activision och alla andra själva varit med och skapat systemet för att slippa lagstiftning. Ändå förmår man alltså inte ens under fyra dagar om året på Sveriges stora spelmässa stå för sina egna rekommendationer.

För mig låter det som rätt usel pr-strategi från spelbranschen. Det låter snarast som ingen strategi alls.