Spelseminarium i riksdagen

Det var den stora entrén vi släpptes in genom. Den där vår konung kliver på när riksmötet öppnar på hösten. Ett hundratal personer hade hörsammat Folkpartiets och riksdagsledamoten Camilla Lindbergs inbjudan och befann sig nu i den andra av de två äldre riksdagskamrarna. Vi var på plats och lyssnade på seminariet "Dataspel - från moralpanik till folknöje". Här kan du läsa vårt referat.

Camilla Lindberg är folkpartistisk riksdagsledamot och har sedermera, efter spelrelaterade motioner och politiska spörsmål, blivit partiets talesperson för frågor som rör dataspel. Det var också hon som hälsade den brokiga skaran välkommen, en samling människor bestående av såväl pr-personer från förläggare, speljournalister och utvecklare som politiker och nyfikna medborgare. Med sig, måhända som kompensation för ett dåligt samvete då hon beskrev sig som "inte en storspelare", spelprofilen Orvar Säfström.

Säfström inledde med ett branschens försvarstal, influerat av både ironi och insikt. Han drog en parallell mellan våldsamma spel och filmer som Gudfadern, precis som han drog en parallell mellan suget att fortsätta spela med suget att "bara läsa ett kapitel till" eller att sjukskriva sig när det spelas VM-final i fotboll. Insiktsfulla kommentarer, verkade många tycka, men Orvar Säfström lyckades också såga den samlade speljournalistkåren när han förde monolog om huruvida spel är kultur:

Samtidigt saknas det kritik och journalistik, som finns för andra kulturdelar.

Seminariet fortsatte med att fil.dr. Jonas Linderoth från Göteborgs Universitet berättade om sin forskning, som mycket kommit att handla om spelare av #World of Warcraft. I den rapport som ett av projekten ledde fram till står att läsa att man identifierat en grupp "högkonsumenter" av spel. Dessa spelare lade ner i snitt 100-150 dygn per år i det aktuella spelet. Linderoth sade sig ha hittat åtminstone en av de starka drivkrafterna hos onlinespel, nämligen längtan efter samhörighet. Han berörde också spels våldsinslag med följande väl valda ord:

De som får störst problem med spelen är de som använder dem som en tillflykt från en redan problemfylld vardag.

Samtidigt kan spel som World of Warcraft utgöra en välkommen tillflyktsort för människor som har problem med vardaglig social interaktion. Linderoth beskrev flera exempel från sina studier på personer som av olika anledningar upplevde dåligt självförtroende eller hade ett handikapp som förhindrade dem att ta sig ut. För dem var World of Warcraft en möjlighet att kommunicera med likasinnade, över handikappens gränser.

Två spelutvecklare skulle innan en smörgåspaus få varsitt pass att imponera på publiken. Den första var Johan Kristiansson som är vd för Uppsala-studion #Starbreeze. Han berättande om framtagandet av #The Darkness och delade med sig av ett par siffermässiga godbitar som att spelet hade en budget på ungefär 100 miljoner. Det ska sättas i paritet med att en vanlig svensk film kan ha en budget på 15-20 miljoner och nu aktuella storfilmen Arn har en budget på 200 miljoner, det största någonsin i svensk filmhistoria. För en del svenska spelutvecklare är stora budgetar vardag, men jämfört med Hollywood-filmernas budgetar som ofta är på flera hundra miljoner kronor blir de förstås slagna på fingrarna.

Nästa utvecklare i talarstolen var Oscar Wemmert, vd för Upside Studios. Wemmert berättade tyvärr oengagerande om utvecklingen av spelet till julkalendern på SVT 2005 - "En decemberdröm". Strax därpå följde organisationen Dataspelsbranschens talesman Per Strömbäck, som visade sedvanliga framgångssiffror.

En paneldebatt fick avsluta kvällen. Panelen bestod av Jonas Thente som är journalist på Dagens Nyheter, Lotta Nylander som är journalist och författare, Odd Ahlgren som är speldesigner på #Avalanche Studios och Linus Feldt som är spelutvecklare på Bajoum. Panelen fick många frågor om huruvida spel är kultur, hur spel kan utvecklas och vilken påverkan spel har på sin spelare. Huvudet på spiken slog nog Thente, som på frågan om spel är kultur svarade så här:

Om spel är kultur? Jag skriver om kultur i Dagens Nyheter. Jag skriver om spel. Så ja.

Odd Ahlgren fyllde i, vid diskussionen om huruvida stora budgetar hämmar kreativiteten, med följande:

Det känns som att det förr eller senare kommer att komma punk. Just nu är allt Led Zeppelin och Queen.

Strax därpå var kvällen i riksdagshuset till ända. Men debatten fortsätter förstås. Vad tycker du själv? Är spel kultur eller inte?

<form method="post" action="http://www.fz.se/poll.fz">
<input type="hidden" name="data" value="YToyOntpOjA7czo0MDoiMjg5NDU1ODM4YjA4NzIwYzhkNGI4MWM3Mjc2MmJjMjkxMTEyZjFjYyI7aToxO2E6Mzp7aTowO2k6OTg7aToxO2k6MTcyO2k6MjtpOjMyNjQ7fX0="></input>

</form>