Hideo Kojima: vi måste bli mer som Hollywood
Han har rätt. Karaktärer i JRPGs har alltid haft varit extremt designade, men förut så gjorde det ingenting för det var ju en liten pixlig sprite i vilket fall så det fanns inga djupgående detaljer, men nu så ser man hur dom ser ut. Vilket inte alltid är någon fördel när hjälten ser ut som Vaan eller vad det nu kan vara.
Kojima kan inte ha mer fel. Han sätter sig i att ett spel ska vara mer som en film. Det finns för och nackdelar med det. Point and Click spel som Monkey Island och nyligen avklarade Back to the Future kan bli bra mycket bättre ifall det är mer film inspirerat.(Fast dem är ändå superba)
Nackdelent är att spelen blir stela ifall det är FPS eller Action äventyr.
Kojima har tappat skrämmande mycket talang för speldesign. Han är en av dem som verkar vägra ta åt sig nytänkande och kör samma stil om och om igen.
Idono. That's me!
Jag tror ni missuppfattar vad han menar. Detta är snarare ett inlägg i debatten om hur japans spelindustri är på tillbakagång för att de har svårt att skapa spel som går hem i Nordamerika och Europa, vilket resulterar i att de snöar in sig ännu mera på sina japanska kunders smak och vad bara de gillar för att åtminstone sälja bra i hemlandet, detta blir som en ond cirkel där de till slut inte kan konkurrera, att Microsoft ersatt Sega i triangeldramat mellan Sega, sony och nintendo talar volymer om detta.
Det som gjorde exempelvis Square så populära i slutet på 90-talet var ju att de var bra och annorlunda och erbjöd spelare nya perspektiv på frågor och var mindre svartvita i moral. Detta är vad de är bra på och bör fortsätta med, inte att göra Love Plus.
[TDL]Ngoba thina siya zazi
Av det lilla jag sett och vet så skulle jag säga att problematiken ligger djupare än i den grafiska stilen. Jag skulle säga att väldigt många japanska spel helt enkelt är väldigt ointressanta ur de flesta perspektiv då de i stort sett alltid producerar något slags RPG, beat- eller shoot'em up i miljö som är antingen tuggummi-sci fi, rosa tonårsmoln eller generisk snuff-film.
De får gärna göra t ex ett FPS om WW2 ur japanskt perspektiv eller något Homefront-aktigt där Japan krigar med Nordkorea. Eller varför inte ett bra racingspel där man slirar runt i Tokyo. Eller något intressant indie-aktigt pusselspel.
Men som burkmopp sagt så är det väl just japanernas oförmåga att utveckla sina spel i någon konstnärlig riktning som får konsumenterna att gäspa ointresserat.
>Istället för att använda japanska miljöer måste spel bli mer som Hollywood.
jag vill inte spela tv-spel längre... jag vill inte
Jag menar nu inte att jag har nån lojalitet för Japan utan mer att jag inte vill se Hollywoods berättarstil och skit i mina spel. Och alla de där medföljande casualiseringarna... (som i LA Noire)
Bra, den dagen han blir nöjd upphör kreativiteten.
Det största problemet med de flesta japanska spelen som släpps idag är enligt mig att de är otroligt enformiga.
De flesta är RPG-er, väldans färglada, med underligt klädda karaktärer med hår i alla regnbågens färger. Hack 'n slash, döda allt du ser 1000 ggr om för att gå upp en nivå, repetera. Oftast är storyn inte heller något att hänga i granen.
Metal is best served heavy.
Jag tror att japanska spel inte tilltalar den västerländska publiken främst på grund av att de inte grundar grafiken i något som kan anses som realistiskt. Det är alltid nåt anime tjaffs eller helt orealistisk sci-fi universum där all fysik slängts åt sidan för att göra det "coolt".
Hade de bara lite mer realism i sina spel tror jag att det skulle gå hem hos den bredare massan i västvärlden.
Det största problemet med de flesta japanska spelen som släpps idag är enligt mig att de är otroligt enformiga.
Instämmer helt, otroligt vad enformiga dom är, och spelsättet har börjat kännas gammalt för länge sen, aldrig något nytt som kommer i dessa RPGn.
Ett annat problem tror jag är att storyn ofta är väldigt naiv, för barnslig, det gillar jag verkligen inte och jag tar inte till mig storyn då. Jag tror många andra känner samma sak, satsa på lite mer seriösa berättelser och djupare karaktärer än dessa platta Dragon Ball-karaktärer så skulle jag visa intresse.
På den grafiska biten så finns det flera typiska anime-drag som jag blivit allergisk mot. De lyser nästan alltid igenom mer eller mindre i japanska spel även när stilen är menad att vara "realistisk".
- Den uttjatade anime-luggen som alltid hänger ner framför ansiktet på både män och kvinnor
- Overkliga animeringar
Och klassikern, svärd/vapen som är större än karaktären själv.
De drar växlarna rent allmänt för långt för att det ska kännas som man kan relatera till vad som händer. Det blir överdrivet, barnsligt och ytligt.
Ett annat problem tror jag är att storyn ofta är väldigt naiv, för barnslig, det gillar jag verkligen inte och jag tar inte till mig storyn då. Jag tror många andra känner samma sak, satsa på lite mer seriösa berättelser och djupare karaktärer än dessa platta Dragon Ball-karaktärer så skulle jag visa intresse.
Där kan jag inte hålla med. Om det är något område där japanerna glänser så är det storys. Det är något vi i väst kan lära från dem. Från oss kan de istället lära sig modernare speldesign.
Ett annat problem tror jag är att storyn ofta är väldigt naiv, för barnslig, det gillar jag verkligen inte och jag tar inte till mig storyn då. Jag tror många andra känner samma sak, satsa på lite mer seriösa berättelser och djupare karaktärer än dessa platta Dragon Ball-karaktärer så skulle jag visa intresse.
Där kan jag inte hålla med. Om det är något område där japanerna glänser så är det storys. Det är något vi i väst kan lära från dem. Från oss kan de istället lära sig modernare speldesign.
Hrm, jag tycker helt tvärt om. Japanska spel är enligt mig verkligen inget för den som gillar "lore" och story. Jämför vilket modernt japanskt RPG som helst med västerländska RPG-spel så som Oblivion, Dragon age: Origins, Mass Effect etc... några japanska motsvarigheter finns inte.
Metal is best served heavy.