The state of Virtual Console
Virtual Console var en bra idé. Något jag såg fram emot. Synd bara att det var just Nintendo som försökte implementera den. Eftersom de är fullständigt clueless ibland. Jag har länge väntat på förbättringar, men tyvärr verkar VC förbli bara en bra idé, utan förankring i verkligheten. Vad jag efterlyser:
Sparfunktion
Nej, jag är inte den som gnäller bara för att jag är för usel för att klara Super Mario Bros utan snabbsparningar. Men jag kan inte låta min Wii stå på dygnet runt bara för att jag ska kunna mala igenom hela spelet i ett streck. Och även om det var kul att rita dödskallar och fladdermöss på rutiga anteckningsblock när jag var nio år gammal så är det för fan inget jag orkar med numera bara för att återuppta en session i Super Castlevania IV. Save states har funnits i hemgjorda emulatorer i över ett decennium. Är det för mycket begärt att Nintendo tar sig an ett jobb som skulle ta en praktikant en dryg eftermiddag? Visst, det finns en opålitlig resumefunktion men jag vill inte satsa alla mina samlade speltimmar på att jag aldrig kommer dra ur strömmen till min Wii.
Spel som fucking fungerar på komponentkabel
Delvis löst. Men det är fortfarande flera gamla spel som inte fungerar alls, och på de allra flesta måste man strula runt och stänga av progressive scan manuellt. Och dessutom ställa om aspect ratio till 4:3 om man inte vill att spelet ska bli en utsmetad sörja. Var det så svårt att göra en emulator som faktiskt fungerar?
Online
Online? Från Nintendo? Jo hej du, dra den där om rödluvan också... Men ärligt talat är det ingen stor sak. Jag inser att det kan uppstå problematik med lag i spel som inte är kodade för det och så vidare. Men återigen, pc-emulatorer har gjort det i tio år. Utan att - olikt Nintendo - ha tillgång till ursprungsmaskinernas fullständiga kontrollkod. Brist på online är inte en dealbreaker. Men det hade varit en fjäder i hatten om det funnits.
Möjlighet att spela från minneskort
Den här lösningen är så Nintendo att det bara gör ont... aaargh! Litet internminne. Fine. Men varför måste man leka Dr. Mario och pyssla spelen fram och tillbaka från minneskort för att kunna spela dem? Jag menar, man kan ju ändå kopiera dem dit, så det har ju ingenting med piratkopieringsfruktan att göra. Nej, det är bara Nintendo som gör det Nintendo gör bäst. Fattar nada.
Internationalitet
Det här var ju det stora löftet med Virtual Console. Att kunna återuppleva Super Mario RPG utan att hosta upp bortåt tusenlappen. Och kanske, bara kanske, få ta del av spel som Secret of Mana 2 någon gång i framtiden. Men nej då, vi gillar värdelösa artificiella regionslåsningar. Och bara för att strö salt i såren - vi hatar ju er Européer mest av alla - så får ni samma jävla pissusla PAL-konverteringar som för tjugo år sedan. Borders och slowdown FTW!
Och det där var den längsta inledningen någonsin på ett väldigt kort huvudämne. Nämligen att Nintendo hostar ur sig några utomeuropeiska spel under de tre kommande veckorna. Inklusive det första spel jag efterlyste när jag hörde talas om Virtual Console - Sin & Punishment: The Successor of the Earth. About bloody time.
Men det vore ju inte Nintendo om det inte var i alla fall lite uppfuckat. Som att Super Mario Bros 2 bara är tillgängligt en begränsad tid. Och att de kostar extra mycket på grund av "översättningskostnader". Ja, jag är säker på att det kostade många miljoner att översätta titelskärmen på Super Mario Bros 2. Och vi ska inte ens tala om Sin & Punishment som var helt på engelska även i japansk utgåva.
Förlåt. Jag älskar er Nintendo. Jag blir bara lite trött på att ni ständigt är dumma i huvudet.
