Minne - Valbart?

Medlem
Minne - Valbart?

Vem är jag?
Vad gör jag här?
Varför skall jag göra det här?

Alla tre är vanliga frågeställningar som brukar vara målet med diverse spel som t.ex: S.T.A.L.K.E.R. (Inget ont om det, det är på plats tre i min lista över de bästa spelen som gjorts.), Star Wars: Knights of the old Republic, Star Wars: Knights of the old Republic 2 och Chaser bara för att nämna några.

Visst, spelen i sig kanske är riktigt bra, (Dock inte Chaser.) men jag måste fråga mig hur man egentligen tänker när man i ett RPG (KotOR 1, 2 samt S.T.A.L.K.E.R.) slänger in det som del av huvuduppdraget att ta reda på dessa frågor. Visst, det är indirekt i S.T.A.L.K.E.R. men det måste göras, och det är det som irriterar mig.
Varför antar man att spelaren skulle vara intresserad av det egentligen? Varför skulle jag vilja veta vad min karaktär heter och gör där han är? Jag vill ju göra de uppdrag jag är intresserad av.

De uppdrag jag är intresserad av. Det är en annan sak. Alla ovannämnda spel (Utom Chaser) är fria spel där man nästan kan göra vad man vill. Vilka uppdrag man vill när man vill göra dem, vilket drar mitt intresse ännu längre ifrån att veta varför jag är där. Jag är en Stalker, jag gör uppdrag och utforskar, högsta bud får mina tjänster och vad jag hittat. Money talks. Det hade vart underbart.

Men all denna frihet försvinner likt förbannat i slutändan när jag måste gå in i ett livsfarligt område för att få reda på vem jag är. Förstår ni vad jag menar? All personlighet man skaffat sig, alla tankar om sig själv i spelet som man samlat på sig, det "yrke" man föreställt sig att man har. Allt försvinner när man får reda på att man är någon jävla nisse som blivit dödad av sin elev. (KotOR) Hur roligt är det?

Vad jag vill är att identiteten skall vara en valbar del i stil med:
"I heard there was a lost bag of money in that specific cave, maybe I'll try to find it."
Det hade vart underbart eftersom jag som spelare hade kunnat välja ifall jag vill låta spelet bestämma hur min karaktär är istället för att jag måste göra det.

Om jag går lite djupare i mitt exempel med det fantastiska spelet som är S.T.A.L.K.E.R. så bör man tänka på att spelet är fullt av andra Stalkers som inte är hjärndöda zombies *host*Oblivion NPC:s*host* som säger vart man kan hitta reliker och värdefulla stenar m.m., nej det får man ta reda på själv genom att tjuvlyssna på vänner som talar med varandra eller varför inte läsa genom en död Stalkers PDA?

Hur som helst; I och med detta så skapas det en otrolig stämmning i spelet. Man känner hur alla har hemligheter och att ingen litar på någon annan. Precis som det skall vara.

Därför finner jag det underligt att GSC lade in att man måste ta reda på vem man är. Jag menar det är realistiskt, visst, jag hade också velat veta vem jag är om jag drabbades av minnesförlust, men detta är ett spel. En minnesförlust är ett perfekt sätt att ge spelaren friheten att utveckla karaktären själv. Att ge karaktären en personlighet lik sin egen och att låta karaktären leva livet som Stalker själv. Utan regler.

Det går att fortsätta i evigheter med att skriva om detta, men då går man på tomgång med vad man vill få fram. Så istället avslutar jag med att säga att jag hoppas att utvecklare världen över inser det jag precis skrivit om. Att de inser detta och gör fria spel ännu mer fria genom att lägga irrelevanta uppdrag i listan med frivilliga uppdrag, vilket även hade gjort de frivilliga uppdragen snäppet djupare. Det hade vart ett steg närmare det perfekta rollspelet. Det är iallafall min åsikt.

Men nu skall jag gå ut i Zonen igen. Jag hörde att en annan Stalker gömt undan en hel del värdesaker i en tunnel eftersom han inte hade kraft nog att bära dem. Undra vad jag stöter på under resan dit?
Om du skall göra något liknande så har jag bara en sak att säga:

Good hunting, Stalker.

//Kebbe

#blogg

Medlem
Minne - Valbart?

Många kloka ord, kan bara hålla med och tacka för en trevlig läsning! Älskar mitt stalker med.


signatur

- I mean gaming journalists look bad just writing about stuff, but when you put them in front of a camera...a whole new dimension of bad is created.

Medlem

Jag får själv tacka för att du tog dig tid att läsa och kommentera. Som jag sagt förut så är det god respons och konstruktiv kritik som gör det värt att skriva.

1
Skriv svar