En sista fantasi.

2008 har varit ett fantastiskt spelår för mig. Och då menar jag itne titlar som släppts utan året utan vilka spel som jag spelat för första gången. Det började med att jag tog mig an det första phoenix wright spelet och fastnade totalt. Jag plöjde igenom hela trilogin och älskade allting med det. Stämningen karaktärerna, storyn. Det var helt underbart att krossa vittnenas vittnesmål. Att få undersöka brottsplatser med busfröet maya efter sig hela tiden som stöttade phoenix. Inte trodde jag att jag skulle få spela ett till spel som bjöd på denna underhållning och stämning tills för några dagar sen då jag startade upp final fantasy VII. Mitt första intryck var visserligen detta ser ut som bajs undra om jag kommer spela detta spelet. Men efter ett tag när man fått lära känna kraktärerna var jag fast. Varje minut som jag spelar så sitter jag i en sorts jag vet inte vad. En sorts trans kanske och njuter hela tiden. Spelet lyckas pricka in en sån underbar stämning att jag bara älskar det. Detta är ett spel jag inte vill ska ta slut.

#blogg