Let’s call it a year

Redaktör
Ponny
Let’s call it a year

Jag hörde något väldigt klokt en gång: ”om du ser tillbaka på ett år och känner varken glädje eller sorg, se året som bortkastat”. Troligen kommer citatet från en TV-serie för – kom igen – vi lär oss det mesta och det bästa från dumburken. Och, nej, det här året har inte varit bortkastat – snarare precis tvärtom.

Det har varit ett läskigt år. När jag påbörjade mitt januari hade jag en C-uppsats framför mig, ett ex-jobb och… sen då? Framtiden kändes skrämmande och – för att tala klarspråk – som ett stort, becksvart hål. Men vet ni? Allt löste sig till det allra bästa. Ena dagen har du en dröm, och nästa dag lever du den. Jag frilansar stadigt mer och mer åt både FZ och PC Gamer. Under hösten har jag varit i Frankfurt, Warszawa och hela fyra gånger i London på olika pressresor. Som om det inte vore nog har jag också praktiserat på, just, PC Gamer och FZ. Och jag har några veckor kvar innan praktikantuniformen åker in i garderoben.

Hösten har varit en annorlunda prövning. Jag har alltid sett till att ha mycket fritid så att kombinera heltidsstudier med frilansjobb och diverse reportageresor har varit ett jäkla pussel. Men jag växer med mina uppgifter och – även om det känts för mycket ibland – så lär jag mig. Jag litar till min egen förmåga och känner att; ”fasiken, jag är ju ganska bra på det här!”

Men något jag fått skjuta åt sidan är löpningen. När jag hade fattat beslutet var det till en början en stor lättnad. Det tärde på kropp och knopp att göra comeback vareviga vecka och till slut fanns det inget annat val än att ställa in löparskorna i garderoben. Men saknaden har sakta sipprat fram. Jag älskar att springa. Det gör mig gott, ger mig perspektiv och är också en del av vem jag är. Så – hur patetiskt det än låter – i morgon är den den första jaunari och jag gör comeback. Igen. Premiärmilen är bara några månader bort och sen har vi älskade, hatade Göteborgsvarv. Jag kommer tillbaka.

Jag har ett par löften inför det nya året. Tillsammans med Simon ska jag klå rekordet på 100 spel från 2009. 101 spel 2011. Smaka på det. Av det mer abstrakta slaget lovar jag mig en tryggare plattform. 2010 har varit nystarternas år. Nästa år hoppas jag känna mig än mer bekväm i min roll och kunna slappna av lite mer. Och komma ihåg att – faktiskt – allt är inte på liv och död.

Och innan jag stänger dörren om 2010 sammanställer jag de 57 spel vi upplevt till fullo under det här året. Det är ganska många det också.

[ia=24255; large]
Tack för i år Mario, Sora, Jill och alla andra. Vi ses snart!

#blogg


signatur

En Bamseponny av folket

1
Skriv svar