Fobier?
Enbart mörker klarar jag av, men mörker kombinerat med jobbiga situationer är värre.
Till exempel om det är mitt i natten och man ska tända en lampa i ett kolsvart rum, så brukar jag tänka mig att Reagan från exorcisten kommer att stå och titta på mig när jag tänder. Men mörkrädd skulle jag inte kalla mig.
Hur pass mycket klaustrofobi har ni?
Själv har jag nog lite mindre än de flesta, men små utrymmen är ändå vidrigt.
Lyssna på det här då, ett exempel taget från en serie.
Låt oss säga att du har en kraft som gör att du är helt odödlig. med andra ord, du kan INTE dö. Inte av hunger, ålder eller någonting.
Tänk dig sedan att din fiende tar dig och lägger dig i en jävligt trång kista (likkista) och begraver dig 50 meter under marken, utan att någon vet att du är där. Ryser det inte hos er?
That´s a sticky situation!
Men min låtsaspappa (styvfar, plastpappa. Whatever) tror inte jag har någon rädsla. INGEN rädsla alls. Förutom de klockrena att någon ska bli sjuk eller dö osv.
Han har ju varit i Bosnien och haft bra tjänst inom det militära och jobbar nu som polis.
Det jag vill ha sagt är det han brukar säga om rädslor. Det vill säga:
"Rädsla är bara en svaghet som lämnar kroppen"
Tänk på det ni
Hoppas ni förlåter min förfärliga grammatik idag, riiiktigt trött och orkar inte tänka efter så noga...
Det här är en signatur
Lyssna på det här då, ett exempel taget från en serie.
Låt oss säga att du har en kraft som gör att du är helt odödlig. med andra ord, du kan INTE dö. Inte av hunger, ålder eller någonting.
Tänk dig sedan att din fiende tar dig och lägger dig i en jävligt trång kista (likkista) och begraver dig 50 meter under marken, utan att någon vet att du är där. Ryser det inte hos er?
That´s a sticky situation!
Lyssna på det här då, ett exempel taget från en serie.
Låt oss säga att du har en kraft som gör att du är helt odödlig. med andra ord, du kan INTE dö. Inte av hunger, ålder eller någonting.
Tänk dig sedan att din fiende tar dig och lägger dig i en jävligt trång kista (likkista) och begraver dig 50 meter under marken, utan att någon vet att du är där. Ryser det inte hos er?
That´s a sticky situation!
Jag skulle förmodligen bli mer rädd om jag var dödlig eftersom att jag skulle endast ha syre i kanske en timme till. Sen hade jag varit körd. Hade förvisso varit jäkligt trist att ligga 50 meter under marken i en evighet innan någon hade hittat en eller att man tagit sig därifrån.
"Rädsla är bara en svaghet som lämnar kroppen"
Tänk på det ni
Att rädsla bara är en svaghet som lämnar kroppen är klockrent.
För oavsett vad du som person har för rädslor/fobier så räcker det med att ständigt konfrontera dom för att bli av med dom. Till slut bryr du inte ens om dom och kommer knappt ihåg vad du egentligen var rädd för. Skulle du mot förmodan komma ihåg varför du var så rädd, så skulle du bara skratta inombords åt dig själv över hur jäkla fånig du varit tidigare.
"Rädsla är bara en svaghet som lämnar kroppen"
Låter som en tuff sak att säga till varanda i omklädningsrummet på gymmet men det är ju inte så sant. Det finns ingen svaghet i att vara rädd för mörker eller djupa vatten, det handlar om ren självbevarelse. En överdriven reaktion måhända men det är inte tal om svaghet.
My goal in life is to be the person my dog thinks I am.
på alla föreläsningar om presentationsteknik tar dom upp nåt dåligt exempel från nån undersökning där de har tagit reda på människors tre största räddslor:
1. tala inför publik
2. dö
3. att dö när man talar inför publik
otroligt dåligt och så kan man ju ifrågasätta sättet undersökningen är gjord på, men det ligger kanske nåt i det.
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/
Äsch, är någon här rädd för att tala inför publik? I så fall, varför?
Jag är inte rädd för det men jag tror mig veta varför folk kan ha svårt för det. Nervositet pga åhörarnas fokus på talaren. Det ger personen som talar prestationsångest och rädsla för eventuella "grodor".
C-64, 64kb RAM, The Final Cartridge III, 5,25" 1541-II, WICO Bathandle <---In action Spelmusik
Äsch, är någon här rädd för att tala inför publik? I så fall, varför?
Jag är inte rädd för det men jag tror mig veta varför folk kan ha svårt för det. Nervositet pga åhörarnas fokus på talaren. Det ger personen som talar prestationsångest och rädsla för eventuella "grodor".
Grejen är att när man talar för en publik så lämnar man ut sig själv, man delar med sig av sig och sitt innersta väsen.
Fast jag tycker det bara är kul att prata inför folk
Äsch, är någon här rädd för att tala inför publik? I så fall, varför?
Total fobi. Har gjort en enda muntlig redovisning sedan högstadiet - och den gick skit. Resten har jag undvikit.
Det är inte så konstigt då tal inför publik helt går helt emot min personlighet. Jag är INFJ. http://www.personalitypage.com/INFJ.html
Japp. Jag tror inte att alla passar att stå inför publik och prata. Alla personligheter passar inte för det. Tyvärr har skolväsendet inte fattat detta så ens betyg blir förstörda p.g.a det. :/
Det är inte så konstigt då tal inför publik helt går helt emot min personlighet. Jag är INFJ. http://www.personalitypage.com/INFJ.html
Låter du dig hindras av sånt skitsnack?
Det är inte så konstigt då tal inför publik helt går helt emot min personlighet. Jag är INFJ. http://www.personalitypage.com/INFJ.html
Låter du dig hindras av sånt skitsnack?
Det är en bra beskrivning av min personlighet. Långt innan jag visste om Myers-Briggs var jag såhär.
Personligheten kan dock ändras bitvis och de olika personligheterna är inte spikade eller exakta. Dock är Myers-Briggs en bra fingervisning.
Det är en bra beskrivning av min personlighet. Långt innan jag visste om Myers-Briggs var jag såhär.
Personligheten kan dock ändras bitvis och de olika personligheterna är inte spikade eller exakta. Dock är Myers-Briggs en bra fingervisning.
Ett bra tips kan vara att läsa kritiken som står på engelska Wikipedia. Det är i alla fall en början. Sådana där saker handlar till så stor del om konfirmeringsbias.
Jag tycker att det är bra att det finns en förkortning som beskriver ens personlighet. Då kan man säga "jag är INFJ" och så vet personen rätt mycket om min personlighet. Istället för att berätta om de olika delarna av personligheten. Detta medför också att man lättare kan samtala kring personligheter etc...
Jag tycker att det är bra att det finns en förkortning som beskriver ens personlighet. Då kan man säga "jag är INFJ" och så vet personen rätt mycket om min personlighet. Istället för att berätta om de olika delarna av personligheten. Detta medför också att man lättare kan samtala kring personligheter etc...
Jo, men det behöver ju inte stämma bara för att man tror det. Konfirmationsbias, som Båtsman snackar om.
Jag tycker att det är bra att det finns en förkortning som beskriver ens personlighet. Då kan man säga "jag är INFJ" och så vet personen rätt mycket om min personlighet. Istället för att berätta om de olika delarna av personligheten. Detta medför också att man lättare kan samtala kring personligheter etc...
Jo, men det behöver ju inte stämma bara för att man tror det. Konfirmationsbias, som Båtsman snackar om.
/Disagree. Det stämmer relativt bra.
/Disagree. Det stämmer relativt bra.
På grund av konfirmationsbias.
Haha. Dö.
Helst inte på ett tag.;)
Jag tycker att det är bra att det finns en förkortning som beskriver ens personlighet. Då kan man säga "jag är INFJ" och så vet personen rätt mycket om min personlighet. Istället för att berätta om de olika delarna av personligheten. Detta medför också att man lättare kan samtala kring personligheter etc...
Och vilka personer tror du har memorerat alla förkortningar och vet vad dom står för? "INFJ" säger mig inte ett skit och jag vet ändå vad Myers-Briggs Type Indicator är för något. Sist jag kollade så kunde jag hitta saker som stämde in bra på mig själv och som jag lätt kunde relatera till i varenda typ. Dvs det är totalt värdelöst och säger egentligen ingenting om dig och din personlighet.
Konfirmationsbias.
Påminner lite om Derren Brown och hans debunks av medium osv. Här är ett exempel på konfirmationsbias där dom tror att han är ett medium och kan ge dom en väldigt korrekt beskrivning av deras personligheter:
Angående spindeltråden så frågar jag er..
Har ni några fobier?
Jag har fobi för djupa vatten. T ex öppet hav eller mörka djuphavsgrottor skrämmer skiten ur mig.
Höjder, pallar inte av det för fem öre. Hjälper inte heller att man bor fyra våningar upp. Klarar inte av att stå i balkongkanten o kika ned utan att bli småskakis i benen.
Värsta var när man vart på fest hos @Nosnos.. Säkert en 50 våningar upp och balkongen bestod utav en yta av 2x1m eller något liknande
Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. - A. Einstein
Jag gillar allt:)
/pet
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/
Jag är rädd för det mesta.
Rädd för nya människor, små ytor, stora ytor,
rädd för att vännerna ska svika, rädd för insekter, rädd för reptiler (ändå älskar jag tarantellor och ormar, ödlor osv), jag är rädd för svampar,
rädd för andarna i huset, rädd för tidens gång
(klarar inte av att sova för länge, då får jag panikångest), och jag är rädd för livet.
Vad är jag inte rädd för?
Döden.
//Tsubasa