Bästa spelmenymusik
Ett spels menymusik är otroligt viktig. Det är det första spelaren kommer i kontakt med och det sätter genast en stämning för resten av spelet. Ett spel kan ha lysande musik i övrigt, men är inte menymusiken det bästa spåret på soundtracket så är något fel. Menymusiken behöver inte vara den mest bombastiska eller den mest catchy av alla stycken, men den måste fånga dig. Den måste få dig att genast vilja spela vidare.
Så nu tänkte jag ta och bjuda på en lista med spel där jag tycker att man lyckats alldeles ypperligt med just detta!
Hidden & Dangerous
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/OKDBs-ab8i8&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/OKDBs-ab8i8&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
Vi går ut stenhårt med ett av de mest stämningsfulla spelen genom tiderna. Inte ens de många buggarna kan smolka ner denna pärla. Och soundtracket i menyn är ju klockrent. Tre snabba dån då loggan slås samman, sedan en spänningskavalkad med trumpeter som skulle få vilken WWII-film som helst att bli avundsjuk. Jag får genast lust att snöra på mig kängorna, ladda M1 Garanden och ge mig ut bakom tyskarnas linjer.
Tron 2.0
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/sLGTOaKjC7s&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/sLGTOaKjC7s&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
Tron 2.0 är ett spel som jag som designer önskar att jag hade varit med och gjort själv. Visuell design, gameplaydesign, storydesign. Det här spelet sparkar bakdel. Musiken är inget undantag och musiken på huvudmenyn suger in dig i den digitala världen direkt. Jag kunde inte hitta någon exakt återgivning, men en del av det framgår i klippet ovan.
Baldur's Gate 2
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/U88zyFLzIXQ&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/U88zyFLzIXQ&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
Jag har spelat många bra och fängslande spel i mina dagar, men Baldur's Gate 2... det... det gav mig en spark i mitt narrativa skrev och höll sedan fast mig i 200 timmar. Och huvudmeny-musiken gjorde sitt. Efter den dramatiska inledningen så loopar sig den lugnare slingan och snärjer dig, vaggar n dig i en känsla av high fantasy-gemyt medan du klickar bland oändliga attribut för att skapa en karaktär. Goa grejer.
Fallout 3
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/N6IJdR-wXbY&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/N6IJdR-wXbY&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
Låt oss ta något lite nyare i spelväg då. Fallout 3 var inte ett perfekt spel på alla sätt (grymt bra var det dock) och menymusiken är väl inget jag skulle slanga över till mp3-spelaren direkt, men by god - den gör sitt jobb. Så snart det första blåset kommer är jag redo att ge mig ut i en hård, karg och förbannat ogästvänlig värld. Och jag vet att jag kommer att älska det.
Medieval: Total War
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/ykw76EJwx64&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/ykw76EJwx64&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
Ännu ett stycke som jag inte riktigt skulle lyssna på på tunnelbanan. Det är knappt ett stycke alls förrän de gregorianska rösterna kommer in halvägs i temat, men är det stämningsfullt? By god it is, sire! Stillsamt och episkt på samma gång. Ett lugnet före stormen. Tystnaden och andakten inför en stundande strid. Ödesmättat. Det gav en känsla av att "här kommer dramatiska saker att hända, och jag kommer att befinna mig mitt i det!".
Civilization II
<object width="560" height="340"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/BiKCrDtjxdo&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/BiKCrDtjxdo&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="560" height="340"></embed></object>
Okej, filmen visar introt, men där förekommer också de trummor vars rytm följer dig i huvudmenyn när du skapar din alldeles egen nation. Och vilken känsla de gav! Storslaget, förväntansfullt. Som ett djur som förbereder sig på att göra ett språng. Världshistorien skall skrivas och det är du som håller i the freakin' penna! Åh, så många stunder av förväntan jag upplevt till de där trummorna.
Max Payne 2
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/N5uC_my4Vy4&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/N5uC_my4Vy4&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
Det första Max Payne var inte helt oävet när det gällde stämningsfull menymusik, men tvåan... amagawd! Först tystnad, sedan cellon. Kanske det vackraste av instrument, både till form och ljud. En känsla av melankoli, av kyla. Allt i huvudmenyn säger dig att det bara kan sluta illa om du trycker på "New Game", men det finns inget du hellre skulle vilja göra. Du måste få veta vad som kan vara så sorgligt, hårt och kallt. Max.
Mafia
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/lI6j6ZlZE0A&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/lI6j6ZlZE0A&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
GTA 3 kom, GTA 3 såg och GTA 3 fick sitt ass whoopat av ett gäng tjecker (som för övrigt är de enda med dubbla förekomster på denna lista). Mafia var stort, vackert som tusan och välregisserat utan like. Menymusiken berättade genast för dig att här kommer du att bjudas på ett drama. Våld, kärlek, vänskap och spänning. Något du aldrig har upplevt på samma sätt tidigare. Och det hade vi inte heller.
Super Metroid
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/chh6RAjGohw&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/chh6RAjGohw&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
Första och enda konsolpelet på listan, men ta mig tusan om det inte är den bästa menymusiken av de alla. Suggestivt, mystiskt, läskigt och så otroligt lockande. Jag blir sugen på att spela spelet bara av att se youtube-klippet. Super Metroids meny är egentligen väldigt ospeciell. En enkel bild, en loopad slinga, en logotype. Men less is more, som det heter och här kunde det verkligen inte bli bättre. Lyckligtvis är också spelet precis så bra som menyn och menymusiken ger sken av. Fenomenalt, jag får gåshud för tusan.
Tomb Raider: The Angel of Darkness
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/uKNUVkg4Dsw&hl=sv&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/uKNUVkg4Dsw&hl=sv&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>
Ett spel som däremot inte är så bra som menyn och menymusiken lovar är Angel of Darkness. Musiken lovar ett drama. En mörk berättelse om falska anklagelser, en jakt på sanningen, förlorad vänskap, mord och ockultism. Spelet bjöd visserligen på en hel del av det där, men det var svårt att uppskatta vid sidan av det självmordsbenägna kontrollsystemet. Synd synd. Lyckligtvis gjorde både Anniversary och Underworld bättre ifrån sig när det gäller matchning av stämningsfull menymusik och spelets innehåll.
Sååå... vad har jag missat, glömt, och vad håller ni inte med om? Kommentera mera.
/Emil