Vad är det viktigaste i livet?

Sant, en stor del av livet är ju så klart våra minnen, både från närtid och från förr. Komplicerat det här, finns nog inget enkelt svar.
Får nog säga brysselkål trots allt.

Att alla alternativ i omröstningen hänger ihop är ju säkert, sen finns det tusentals andra alternativ som hänger ihop på olika sätt. Ursprungsfrågan var ju vad är viktigast i livet och finns nog bara ett svar att det beror helt på vem du frågar. Gäller bara att hitta svaret. Enkelt. Eller hur?

Jag valde "lycka" eftersom det i viss mån innebär att det "går bra" i de flesta andra alternativen.

Valde "Tid" som substitut för frihet.

Ports of call.

Jag valde, kanske dumt nog, det enda man inte kan påverka själv och som är jämnt fördelat över människor. Tid - den enda resurs du har lika mycket av oavsett hudfärg, kön, ålder, inkomst, social status och andra attribut. 24 timmar per dag under ett begränsat antal år är vad du får, varken mer eller mindre och hur du disponerar dem är upp till dig.

Tid är för mig underliggande till mycket av det andra på listan; hade jag haft mer av den varan hade jag kanske lärt mig spela det där instrumentet eller utövat den där sporten jag varit smått intresserad av. Jag hade kanske läst de där böckerna och sett de där filmerna och serierna som fångat mitt intresse på ett nästan tillräckligt vis. Jag hade kanske kunnat kosta på mig att dra mig en timme eller två längre på helgmorgonen och tagit hand om mig själv genom att gå och träna. Jag hade kanske sett de där pissiga filmerna sambon vill se på kvällarna istället för att avböja och gå iväg för att göra någonting endast jag själv vill samtidigt som jag väntar på att hon ska lägga sig så att TVn blir ledig.

Tid som ett verktyg för att uppnå mycket av det andra blir således mitt slutgiltiga svar.

Det första jag tänkte när jag såg tråden, blev inte besviken. 👍

Mitt val föll på vänskap, men förvånad över att familj var så otroligt mycket mer populärt.
Mycket roligt kan man ha här i livet, men att ha vänner/kärlek att dela detta med gör det otroligt mycket bättre i min värld.

Familj föds man in i, vänner väljer man.
"The blood of the covenant is thicker than the water of the womb"

Edit: Ser att efterföljande inlägg nämner sin egna familj med fru/man & barn. Min reflextanke var på syskon och föräldrar, men jag hade nog valt familj också om jag inte hade gjort en tankevurpa

Familjen. Utan minsta tvekan. Jag älskar prylar, jag köper filmer, spel, böcker och fyller hemmet med elektronik. Men inget av detta har något egentligt värde om familjens liv och hälsa står på spel.

Jag har haft förluster i familjen tidigare under dramatiska omständigheter, vilket har påverkat mig på djupet. Kalla det katastroftänkande. Så när frun och vår då tvåårige son åkte ensamma till Kina för två år sedan (jag var hemma och målade om huset) och jag plötsligt inte fick tag i dem blev jag orolig. Under tio års förhållande hade det aldrig hänt att hon inte svarade i telefon, på sms osv. Jag hade ingen adress eller andra sätt att kontakta henne på. Det gick en vecka tills jag slutligen lyckades få kontakt, och under dessa dagar hann jag tänka en hel del. T.o.m. be högre makter om hjälp.

Frihet och öl. Men mest frihet.
Frihet att få leva mitt liv som jag vill leva det och inte hur jag borde leva enligt andra.
Just nu vill jag inte ha ett hus, fin bil, familj eller barn trots att jag är 35.
Jag trivs förbannat bra med att arbeta, dricka nån öl, spara för framtiden och spendera min fritid med att spela tv-spel.
Kommer jag ångra mig och känna att jag har gjort fel val i livet när jag blir äldre? Kanske.
Men det är inget någon annan än jag behöver bry sig om.
Mitt liv, mina val, mina konsekvenser.

Tack för mig

Nu närmar du dig Maslowsk behovsteori.

1 Fysiologiska behov
2 Trygghetsbehov
3 Behov av kärlek
4 Självhävdelsebehov
5 Självförverkligande behov

Lycka och frihet att få nyttja lyckan. Frihet att kunna slippa idioter som gör livet dåligt ger lycka. Mådde riktigt dåligt förut på en arbetsplats och var helt apatisk och energilös, kunde knappt gå ur sängen, men lämnade det jobbet och hittade andra jobb.

Frihet för mig hör i hop med den definitionen av tid som Ugly_Bob skrev om.

Just nu använder jag tiden och friheten att arbeta för mig själv genom att koda min egna produkt, skapar en framtid för mig själv. Skulle ha fått göra det på mitt förra jobb, men jag gick ifrån någon som skulle bygga en avancerad verksamhet som gör skillnad genom att lösa ett par stora problem inom branschen, till att ses som någon tekniker som skulle ta order från någon värdelös slips som var vän med ledningen och inte var i närheten av min kompetens och erfarenhet, då blev jag förbannad och sa upp mig.

Har suttit och kodat sedan första juni då jag blev fri, ibland upp till 18 timmar per dag och har gjort rejäla framsteg. Har många flera produkter som jag vill skapa, men ... en sak i taget.

Det finns folk som har visioner och andra som kan göra saker - jag har båda egenskaperna.

Mazlov ger jag inte mycket för, det är för normala människor som kan hitta kärleken och inte drar nitlott efter nitlott.

Det går att leva utan kärlek, det är bara ett förbannat ensamt liv.

Nja, jag anser att Maslows behovsteorier kanske inte är riktigt så relevanta för tråden. Själv har jag mer användning för kunskaperna om teorierna när jag ska hantera människor som befinner sig någonstans på nivå 1-2 och kämpar för att få fotfäste på de trappstegen.

Men när vi funderar på frågeställningen här så är jag rätt säker på att de flesta av oss befinner oss på stabila nivå 3+, vilket gör att vi förmodligen tar flera nivåer helt för givet.

Avstår från att rösta, då det finns flera saker som är viktigt för ett bra och lyckligt liv.

För mig så kan jag inte välja vad som skulle stå på topp. Jag behöver vänner och familj, men jag behöver också hälsa. Utan vänner och familj skulle jag vara väldigt ensam. Med den dåliga hälsan jag har idag (GAD, utbränning och depression) så är det svårt att vara lycklig.

Det som skulle göra att jag skulle ha ett lyckligt liv vore:

Vänner och Familj.
Frisk från ångest och andra sjukdomar.
Bli av med all stress.
Bo avlägset och få ro ute i skogen nära någon sjö eller hav.

Jag skulle börja där tror jag. Skulle jag ha allt det där så tror jag att jag skulle vara lycklig, och allt extra utöver det skulle vara bonus (såsom husdjur, hobbyn osv).

Brist på vänskap gör mig olycklig och har påverkat min personlighet på ett negativt sätt även om jag lärt mig vara en ensamvarg. Hade inte varit fel att kunna välja och vraka som du beskrev.

Trodde som du att familj betydde föräldrar/syskon/kusiner och inte ens "egna" familj (fru/barn).

Vet inte vad din situation är, men är också ensam, de flesta vännerna för mig bor inte ens i stan och har inte träffat någon på åratal på grund av avstånd, och på senare pandemin som satte käppar i hjulet, enda jag har träffat är genom jobb. Många fattar inte hur lyckliga de är att kunna vakna upp bredvid någon, eller träffa vänner och göra saker regelbundet.

Har två systrar kvar från familjen i liv som jag träffar ibland, men när de går bort så blir det total ensamhet och bara mörker. Inget jag ser fram mot och något som gör mig olycklig, det var hemskt nog när föräldrarna gick bort (något som jag skrev om på FZ för flera år sedan). Det är ändå inte lika mycket som den direkta påminnelsen jag får varje dag att vara ensam och utan kärlek, men det känns.

För övrigt så har inte alla förutsättningar att skaffa familj, jag tål inte barnskrik och det sätter punkt för det, vilket gör att det är svårt att hitta någon över huvud taget. Barn är okej när de är tysta, men de är de sällan.

Samtidigt tycker jag det är okej att vara lite ensam, jag delar inte samma intressen som de flesta andra och kunna hårdfokusera på sina intressen och projekt. Det viktiga i alla fall att försöka hitta lyckan, i vilken form den kommer i och leva ett bra liv utan problemfaktorer omkring sig. För mig innebär det det bland annat datorspel och god mat.

För egen del så finns det en sak som jag verkligen hoppas att jag aldrig tappar och det är nyfikenheten. Livet går ju i vågar upp och ner och i olika lägen så är olika saker viktiga. När man är liten är det kanske att få spela Nintendo, senare att vara en del i gänget i skolan, att få bra betyg, att få bli ihop med den där personen man verkligen gillar, att skaffa ett jobb, börja tjäna pengar, eventuell familj, eventuellt barn ska få en bra uppväxt etc etc.

Dock finns det en sak som jag tror gör att livet blir enormt mycket roligare i alla lägen och det är just att vara nyfiken på livet. Att hela tiden söka efter nya upplevelser, nya människor, nya vinklingar på saker och ting. Det behöver ju inte vara stora eller extrema saker. Du behöver inte helt sadla om i ditt liv när du blir 40 och överge din karriär för något annat. Du behöver inte resa jorden runt eller hoppa fallskärm naken. Det kan vara ytterst små grejjer som att ta upp en ny hobby, kanske börja snickra, att fråga och verkligen vara intresserad av andra människor, att inte bara lyssna på samma musikgenre, att ta till sig av ny teknik och inte bara se det som något man förhoppningsvis kommer slippa för att man dör innan det blir ett måste. Ja exemplen är många men jag tror att det är otroligt viktigt inte bara för oss som individer utan som släkte. Om människor är mer nyfikna på världen och varandra så kommer det bara öka förståelsen mellan oss och det är imo bara något positivt.

Absolut, tid är för mig ett medel för att uppnå mycket annat. Man skulle kunna dra det ett steg längre och säga att jag mest av allt vill ha pengar då det ger mig möjlighet att sluta jobba vilket ger mer tid vilket ger allt det andra jag nämnde i mitt tidigare inlägg. Intressant och svår fråga, tror att de flesta egentligen vill uppnå balans och ha en lagom stor vänskapskrets, en välmående familj, tid att lägga på sina intressen samt den ekonomiska nivån som möjliggör ett tillfredsställande boende, att äta någorlunda bra mat om dagarna samt underhålla sina fritidsintressen. Men det är givetvis bara en gissning från min sida och hur man når dit eller balanserar det är olika för varje person.

Valde mening, men det jag menar kanske jag hellre skulle kalla syfte. Känner man att man har ett syfte och att man kan leva upp till det, att man känner sig behövd och att det är viktigt att man finns där och gör sitt bästa(kan vara för familj, vänner eller världen) så tror jag att det mesta andra faller på plats.

Att vinna och sedan vinna igen... i quake alltså.

Valde mening, då jag tänker mig att det är övergripande i att (Min tolkning) man ger/skapar mening åt saker och ting. T.ex man kan ha en meningslös relation till sin familj, då tillför familjen inget positivt i ens liv, eller en meningsfull relation till sin familj där familjen spelar en stor roll och tillför positiva saker. Detta går då att applicera på andra saker här i livet, meningsfull kärlek, meningsfullheten som pengar skapar/inte skapar osv.

Har tydligen betett mig illa och varit rätfärdigt avstängd, sorry för det all of you! Speciellt er det har drabbat så klart, jag är en idiot. Vill aldrig vara elak men kan ibland reagera där det kanske inte är motiverat. F'låt.
Mitt svar är trots allt kärlek och att hitta sin partner. Alla har sin partner, gäller bara att hitta hon/han/hen/den/det Finns enligt mig inget bättre och som kan förändra ditt liv mer.
Spelar ingen roll om du är sent i livet, passerat medelåldern eller är pensionär, kärlek kan drabba dig lika hårt om du är en romantiker. Och en romantiker ska du va.