God of War Ragnarök

GoW är ju dock inte open world, t.o.m. uttalat så. Det är ju en klassisk hub-värld där du har tydligt avgränsande områden med tydliga spår i hur du ska röra dig. Som du dessutom låser upp efterhand. Sedan passar ju det ett sådant här Hollywood äventyr mycket bättre. Men ett open world ger dig ju bara inte en öppen känsla utan att du de facto kan ta dig till platser och bergstoppar som du ser i spelet utan alla osynliga hinder som tex GoW har. Jag tror GoW hade fungerat otroligt mycket sämre med riktig open world.

God of War har flera områden som är "extra". Tidigt får man (OBS: små "sido"-spoilers för 2018 års GoW) ett sidouppdrag som handlar om

Det är knappast Skyrim eller ens Horizon, men det har GoW aldrig utgett sig för att vara. Men allt kan inte heller falla alla i smaken, och det är ju så det ska vara.

Det är väl ingen hemlighet att God of War 2018 är ett mer linjärt spel (även om det fanns delar som var mer öppna och fria) och där krut istället lagts på framför allt gameplay och story. Santa Monica vet vad de är bra på och verkar finslipa sina färdigheter och styrkor med varje spelsläpp. God of War är inte open world och inte RPG, vilket det heller aldrig utgett sig för att vara. Personligen är jag glad att vi i en tid av NFTer, mikrotransaktioner och multiplayer fortfarande får AAA-spel som vågar satsa på berättelsedrivna upplevelser och inte är rädda för att väcka känslor hos spelarna. Santa Monica är riktigt bra på just detta, bland de bästa, och uppskattar man inte det eller främst spelar spel av andra anledningar kan jag förstå om man inte gillar det eller förstår hur deras spel får 9:or och 10:or.

Det finns oerhört få spel som lyckas med konsten att vara open world och samtidigt ha en levande värld, engagerande story, bra gameplay, bra karaktärer etc. och locka spelarens nyfikenhet med sidouppdrag och annat utan att det känns påtvingat och till slut blir mer som meningslösa sysslor att beta av än något annat. Hur många exempel har vi inte på spel som fallit i Ubisoft-fällan de senaste tio åren, där man som spelare bara tröttnar för att det blir för mycket och att där friheten och valmöjligheterna mer känns som en illusion?

Samtidigt är det väldigt få spel som lyckats och gjort det bra - The Witcher 3 kom ut för sju år sedan och står för många fortfarande som ohotad etta när det kommer till att få till balansen. Bethesda's spel anses friare men hyllas knappast för sitt narrativ. RDR2 är ett helt annat typ av spel, med en oöverträffad detaljrikedom och engagerande story men där du som spelare inte är lika fri att t.ex. slutföra uppdrag på vilket sätt du vill och där dina val inte påverkar storyn så som i Witcher 3, Skyrim eller Fallout. Detta är hyllade spel som skiljer sig mycket från God of War och varandra (undantag Skyrim och Fallout, givetvis) och vars utvecklare satsat på att leverera en annan typ av upplevelse och fått höga betyg av kritiker och spelare b.la. för att de ansetts ha lyckas med det de haft som mål med sina slutprodukter. De har även sålt väldigt bra.

Som spelare är jag glad att det finns så mycket att välja på och att det finns många riktigt bra utvecklare där ute som hittat sin nisch, lägger krut på det de är bra på och levererar bra spel som man kommer ihåg och vill komma tillbaka till. Jag tycker även Santa Monica ska ha en eloge för att de släpper spel som är färdiga, flyter på bra och är näst intill buggfria. Jag vet att det är en studio som drivs av Sony och att Ragnarök är PS-exklusivt, men jag vill ändå lyfta fram det eftersom det är allt mer sällsynt idag. Finns väldigt få spel man som spelare känner att man utan tvekan kan köpa på releasedagen så här ska Sony och Santa Monica ha beröm.

Ja, det är stabilare fps på PS5 men vad jag sett så är det väldigt likt grafikmässigt.

PS Bättre vänta på PS5 Pro/Slim vid det här laget.

När jag läser kommentarerna så märker jag en trend: Många här som kritiserar God of War 2018 spelade aldrig mer än 2-4 timmar innan spelet öppnade upp.
Samma personer har en väldigt egen definition av vad begreppet "linjärt" innebär.

Så, nu gick jag tillbaka till min PS4, grävde ut GOW2018, Fortsatte från ett gammalt save tidigt i spelet (har inte PS+ och tyvärr har den nog inte synkat alla save-files?). Efter 2-3 h tänkte jag - men fan, det känns bekant?
Dessutom la jag märke till hur jag inte gillade gameplayn, det är endast storyn som känns spännande. Särskilt "puzzle" delarna tycker (tyckte) jag det var "meh". När jag ser och läser om det tycker jag "oh spännande", men uppenbarligen inte när jag lirar själv. Det är väl det där med "smaksak", osv?
Då kollade jag på en Youtube "The story so far" (15 minuter) och insåg att jag har spelat klart spelet .... (bara då kollade jag mina achievements). [PS: intressant att ett 20-30h spel kan sammanfattas i 15 minuter...]

Det är det märkligaste jag var med om gällande spel - att jag har glömt att jag lirade ngt... Då kan det inte ha varit så imponerande för mig? Jag börjar bli gammal tror jag.

Slutsatsen blir nog att jag inte köper Ragnarök. Blir Youtube sammanfattningen ngn.

Kul att det levererade. Vad blir goty nu tro?

Men vilket troll du är alltså😂 Skrattretande barnsligt. "50% av alla spel är bättre." Svara på hans fråga istället, vad ett bra spel är enligt dig.
Kan du inte ens svara på en sån lätt fråga🤦🏼‍♂️

Förra spelet var riktigt trist - korridoraction med lagom tradiga pusselsekvenser och en rämlkgen ointressant story som fick mig att sluta spela halvvägs in. Hoppas det här spelet är bättre än föregångaren och inte mer av samma för er som tänker köpa.

Elden ring, death stranding, mario odyssey, botw, skyward sword, tony hawk 1+2, mario rabbids sparks diablo immortal och dying light 2 är några av spelen jag kört detta året som jag tycker är väldigt mycket roligare än GoW 2018.

Bör tillägga att jag vill gilla spelet.
Var skit hype inför release och köpte collectors edition och en ps4 pro gow edition på releasedagen.

Men som jag skrev tidigare i tråden, har tyvärr inte klickat för mig någon av alla 4-5 gånger jag försökt.

Tycker när man kommer ut i sjön man kan paddla runt i påminner så sjukt mycket om hyrule field ala ocarina of time.
Därför får jag nintendo 64 vibbar av hela spelet.

Jag minns att jag också tyckte spelet kändes sisådär till en början men att det bara växte och växte ju längre jag spelade. Kände mig grymt nöjd med upplevelsen när eftertexterna rullade. Tråkigt om du ger upp halvvägs in för i mina ögon missar du ett riktigt bra spel.

Till alla som har ps4 snälla försök att köpa en ps5a så snart ni kan. Skillnaden är som störst om ni har en som låter högt och stänger av sig som min gjorde i slutet. Dp finns det ingen ursäkt om ni spelar varje dag. Ps5an är så bra och låter väldigt lite.

Diablo Immortal 😅 Auto-run, tråkiga bossar, grind innan man ens nått max lvl och otroligt p2w. Men visst, smaken är som baken😂

Tony Hawk 1&2 är väl otroligt linjärt om något. Bra spel dock, bland mina favoriter.

Provat både äldre God of War och har spelet innan detta, inte spelat klart något av det, verkar vara en helt otroligt överskattad serie, visserligen med påkostad presentation och grafik. Ska väl ge det en chans till kanske, har runt 3 timmar på 2018-spelet, kändes bara superlinjärt och inte på samma "bra" sätt som te.x TLOU.

Otroligt svårt att ta på allvar de som kallar GoW 2018 för ett dåligt spel och att det är riktigt trist m.m. Att man inte gillar speltypen, okej, men det är riktigt bra inom genren, påkostat. Känslan i striderna, när man kastar yxan och kallar tillbaka den, storyn som är bra, bra pace, otroligt bra grafik. Bra bosstrider. Lite repetitivt på sina ställen men vilka spel lider inte av såna delar.
Kallar man det dåligt har man mest troligt andra motiv eller gillar inte actionspel. Kan vara ett plus om man följt med i Kratos tidigare vredesutbrott men är knappast ett måste för att inse att det är åtminstone bra.

Sätter Diablo Immoral som exempel på bra spel, dissar GoW 2018 när du inte ens har spelat klart det och tycker sedan att en enorm sjö kan liknas vid ett öppet fält. Inte en chans att du inte är ett troll.

Precis som andra har skrivit här ovan så är det VÄLDIGT intressant hur de som anser att spelet var helt linjärt eller hade tråkig combat inte har spelat särskilt lång. Kanske ni bör tänka om och ge det en ny chans när nästan alla som faktiskt har spelat klart det inte delar er åsikt?

Jag minns ett annat efterlängtat spel som drog på sig 5/5 innan release men sen mottogs ytterst tveksamt av allmänheten

Svårt att ta det seriöst när du säger att Tony Hawk är ett bättre spel än GoW

Haha och det spelet fick man inte visa gameplay
ifrån och embargot släpptes inte en vecka innan release. Sluta nu 😂

Vart sa jag att det var bättre? Ska du citera så kan du ju läsa vad jag skrivit först.

Att ni blir så arga för att folk var missnöjda över gow 2018 är märkligt.

Jag säger bara vad jag tycker. Jag tycker spelet är väldigt linjärt och fullt med spring hit och dit uppdrag första timmarna.
Är det okej att jag har denna åsikt eller måste jag ändra mig?

Att jag haft roligare med immortal ser jag inte som något konstigt.

Som småbarnsförälder så passar mobilt mig perfekt för tillfället, lätt att spela lite då & då. Har säkert lagt ner över 500 timmar sedan release och det är väldigt många fler som gillar spelet.

Du svarade på den frågan. Alltså ja, du sa att Tony Hawk är bättre än GoW 18. Sen att du använde order ”roligare” tror jag inte påverkar mycket när du fick frågan om vilka spel som var bättre.

Du får tycka det såklart. Sen kan jag tycka att du kommer med konstiga argument när du säger att du tycker Death Stranding är bra men GoW är dåligt pga ”hit och dit-uppdrag”. Delar av GoW är linjärt ja, speciellt om du bara spelar main quest och väntar på uppdrag som säger till dig vad du ska gå. Men som det har påpekats tidigare, det finns flera tillfällen att utforska världen om du bara lyssnar på vad karaktärerna säger.

Redigt taggad Spelet ligger nerladdat och installerat på min ps5 och väntar på att bli upplåst. Jag gillade aldrig de tidigare delarna i serien (God of War 1-3) då jag tyckte de var för fjantiga och "edgy", men jag gav GoW2018 en chans, och det slutade med att jag älskade det så mycket att jag tog platinum i det.

Då är frågan: om man inte vill punga ut 10 000 kr för en PS5 för att spela Ragnarök på, är det då kanske bättre att helt enkelt vänta ett par år tills det kommer på PC, eller ska man bara bita i det sura äpplet och köra det på sin gamla PS4 Pro? 🤔

https://cdon.se/spel/playstation-5-standard-god-of-war-ragnar...

Här har du en för 7900kr inklusive spelet

Tack, men här i Norge är det tyvärr inte fullt så lätt 😄

Tamigfan... det fanns ju faktiskt på Norsk CDON för leverans här i Norge, för 7499 NOK dessutom. Tack för tipset!

En roligare Norgehistoria!

Håller med. Folk använder "linjärt" nästan som ett skällsord. Linjäriteten i sig är egentligen inte problemet, utan när ett spel är designat så att det upplevs som att man springer i en isolerad korridor istället för att man tar sig igenom en värld (om än genom en utstakad bana). Half-Life 2 var extremt linjärt, men det kändes alltid som att man kunde gå var som helst men valde att just gå dit bort, utan att man insåg att dit bort var det enda stället man kunde hamna på.

Man kan även designa ett open world-spel så att det känns innehållsfattigt och linjärt genom att helt enkelt inte erbjuda något värt att utforska vid sidan om en utstakad bana. Blir ett spel Open World bara för att man river väggarna på korridoren och slänger upp några Bandit Camps ute i en tom öken vid sidan om vägen? Kanske, men är det då bättre än att bara låta väggarna sitta kvar och fokusera på upplevelsen där?

Det är bara få Open World-spel jag verkligen känt att jag har fastnat för. Witcher 3 har jag provat köra igång 2 gånger nu men har tyvärr inte fastnat, men det har nog mer att göra med att jag inte känner att jag har tiden att helt sjunka in i en så djup värld, utan behöver nåt som drar in mig snabbare. Har dock respekt för hur pass välarbetad och levande den öppna världen är.

Det enda helt öppna spel som jag verkligen känt att jag sugits in i är Breath of the Wild. Där ville jag finkamma varenda millimeter, vända på varenda sten, klättra upp och ner för varje berg. Det fanns så sjukt många saker i världen som avvek och stack ut, och möjligheterna för att interagera med dom var oändliga kändes det som. Man skippade gärna fast travel-systemet och tog sig till fots överallt eftersom man gärna ville upptäcka saker längs vägen. Den upptäckarglädjen har jag aldrig känt i ett annat spel.

Kanske beror det på att de flesta Open World-spel bara är en hög med quest markers, och där interagerandet oftast bara handlar om att trycka på knappar när man får en kontextuell prompt. Känns inte så coolt med att hitta nåt häftigt läger uppe i bergen då det antingen bara handlar om att döda massa ondingar, eller prata med nån snubbe som ger en någon meningslös sidequest. Är berättandet fenomenalt och belöningarna stora så kanske, men det slår nog aldrig att testa rulla ner en sten för en kulle ner i ett hål för att man hittade något i miljön som såg intressant ut.

Men men, heja Santa Monica som vågar hålla sig till ett fungerande koncept och ge oss ett vansinnigt bra spel istället för att falla för trender Sjukt taggad nu!

Får väl ta och spela God of War nu då . #alltidettspelback

Då kan vi ju konstatera att spelet inte är för dig så då behöver du ju inte besvära dig med att köpa Ragnarök eller nästa spel i serien
Förstår själv inte hypen för From Softwares spel. Enligt mig är det typ samma spel varje gång men med lite annat utseende. Köpte Elden Ring senast för att alla pratade om hur fantastiskt det var. Spelade kanske två timmar för det kändes som Dark Souls i öppen värld. Korkat av mig att gå på hypen.
Betyder det att alla som gillar Dark Souls är fanboys? Eller att jag helt enkelt har en annan smak när det kommer till spel?