Om Toybox vore första banan i Yooka-Laylee skulle jag kräva pengarna tillbaka. Jag kastar mig ut redo att omsvepas av sagokänslan hos Click Clock Wood (Banjo-Kazooie) eller plattformsperfektionen hos Tall, Tall Mountain (Super Mario 64). Jag är redo. Jag har väntat i halva mitt liv på något liknande.
Vad som möter mig är istället en ekande tom värld vars kantiga, simpla block är så skrikigt gröna att jag får huvudvärk. (Och då är jag ändå färgblind.) Tutorialfiguren talar dessutom med sådan där gibberish vi känner igen från Banjo-spelen. Värken stegras. (Och då är jag ändå mer hörselskadad än färgblind.)
Jag svär flera gånger under min resa i Toybox: ett gott betyg.
Tack och lov är Toybox blott en (närmast löjlig) avskalad demo som just demonstrerar kontrollerna och vissa inslag hos Yooka-Laylee, spelet som tillsammans med A Hat in Time och Super Mario Odyssey ska göra 2017 till det stora comebackåret för plattformsäventyren – vilket som ju alla vet är den bästa genrekombon av alla.
Yooka-Laylee delar bokstavligt talat dna med Banjo-Kazooie, då Playtonic består av gammalt Rare-folk. Herregud, som det märks! Björnen Banjo är förvisso ersatt med ödlan Yooka, och fågelfäet Kazooie är utbytt mot fladdermusen Laylee, men detta är på väg att bli det Banjo-Kazooie 3 som Nuts & Bolts aldrig var.
Givetvis är målet i Toybox att samla saker.
Det säger jag trots demons spartanska utformning, för tillsammans med magiska plattformsvärldar är det viktigaste i sådana här spel kontrollerna. Alla moves finns ännu inte på plats (vilket tutorialfiluren förkunnar i högan sky) men de som finns där sitter som en smäck: superhoppet som möjliggörs med ödlesvansen, rullandet uppför branta kullar och Laylees ettriga små vingar som låter duon sväva ett kort slag.
Målet i demon är att hitta 100 fjäderpennor (noter i Banjo-Kazooie) för att få en boksida (istället för en gyllene pusselbit). På sant Raremanér har folk, fä och föremål alla jättestora ögon. Lite obehagligt men "det ska ju vara så", konstaterar jag för mig själv.
Ett nytt radarpar att älska?.
Att hitta alla hundra pennor är skitsvårt. De finns på toppen av skyhöga berg, på andra sidan en ravin jag korsar genom att hoppa på rörliga plattformar, och djupt nere i undervattensgrottor. Anar du att det nog kan finnas en hemlis gömd bakom ett hörn kan du vara säker på att det också gör det. Rarespelen är fyllda med prylar att hoarda och Yooka-Laylee har redan offrat min själv till samlardjävulen.
Visuellt sett har Toybox inte mycket att sätta emot de världar som frestat oss i alla teasers och trailers. Cynikern i mig ser en pliktskyldig teknikdemo som utlovas till kickstarterfinansiärerna. Den naiva sidan av mig ser dock något mer än så. Kontrollerna är redan på plats och nu krävs en hoper magiska plattformsvärldar som bär mekaniken. Det är inget litet krav vi ställer, men å andra sidan har ju gänget bakom Yooka-Laylee gjort det både en och två gånger förut.
Fotnot: Yooka-Laylee släpps den 11 april till pc, Playstation 4 och Xbox One. Senare ska det även komma till Nintendo Switch.
