Star Wars Jedi: Survivor

För en relativt oberest norrlänning kan en resa till Los Angeles kännas väldigt mycket som att besöka en fjärran galax. En tripp lika lång som spännande, och när syftet är att testa EA och Respawns kommande Star Wars Jedi: Survivor känns liknelsen rätt passande.

Jag skulle alltså få chansen att provspela den efterlängtade uppföljaren till Star Wars Jedi: Fallen Order som släpptes 2019. Efter drygt ett dygns resande och en kort introduktion av representanter från Respawn fick jag äntligen möjligheten att återse Cal Kestis och spelvärldens främste droidkompanjon, BD-1.

BD-1 är din trogna följeslagare.

"Deras farkost drar i backen aningen hårdare än planerat"

I inledningssekvensen blir vi informerade om att duon precis lämnat ett uppdrag bakom sig och nu var på väg för att besöka en gammal bundsförvant på planeten Koboh. Lite tekniskt mankemang resulterar olyckligtvis i att såväl jediriddaren, hans blipp-bloppande sidekick och deras farkost drar i backen aningen hårdare än planerat. Strandade på en för oss alla tre okänd planet gällde det sedan att ta sig fram till utposten som var resans egentliga mål.

Sessionen utspelar sig ungefär en timme in i huvudstoryn och fem år har gått sedan händelserna i Fallen Order. Att tid har förflutit märks inte minst på protagonisten själv. Men även om Cal ser äldre ut med rejäl skäggstubb och ny frisyr, rör han sig lika smidigt som i slutskedet av det första spelet. Väggspringandet känns bekant och dubbelhoppet är på plats från start.

Planetens utformning börjar linjärt men öppnar upp sig något då vi närmar oss bosättningen. Det är möjligt att gå vilse och hamna på avvägar, men då den nya kartan visar hur du rört dig blir det mycket lättare att orientera sig. Förutom själva huvudberättelsen går det att också att följa stickspår och utforska på eget bevåg. Den lilla försmak vi fick av huvudstoryn och sidouppdrag lämnade mig sugen på mer, men jag ska inte avslöja för mycket av vad som väntar.

Rätt snart snubblar Kestis in i sin första sammandrabbning som framkallar härliga nostalgikänslor för mig som växte upp med prequeltrilogins episod I - III. En stor del av fiendefloran utgörs nämligen av gamla hederliga stridsdroider, alltså de vimsiga, benrangelaktiga figurerna som separatisterna använde sig av. I det här scenariot har de återaktiverats av en grupp banditer som håller regionen i ett järngrepp och droiderna utgör grundbasen för deras trupper. Det visar sig också att imperiet har hittat till den här avkroken och klassiska stormtroopers återfinns också här och där. Men planetens fauna kan också vara rätt aggressiv och du kommer att behöva passa dig för allt från mindre kryp till gigantiska vidunder som alla vill dig illa.

"Planetens fauna kan också vara rätt aggressiv"

Här kommer en av Kestis nya färdigheter väl till pass. Vissa fiender och bestar kan nämligen influeras till att slåss på din sida med hjälp av dina jedikrafter. Att låta motståndarna slåss sinsemellan ger dig lite andrum som kan vara riktigt välbehövligt. För trots att det ofta känns som att jag spelar ett matiénäventyr gäller det att inte förhasta sig, motståndarna slår hårt och för att göra framsteg krävs det både eftertänksamhet och planering. Att vila vid meditationspunkterna som finns utströsslade är både A och O. Även om det innebär att alla fiender återuppstår är det så du sparar din progression och kan spendera din surt förvärvade erfarenhetspoäng. Sen gör det inte så mycket att motståndarna kommer tillbaka då striderna är så underhållande.

Denna gång börjar Cal äventyret med en hel ljussabel som kan svingas i hela fem olika stilar och under testsessionen fick vi prova på tre av dem. Den vanliga enhandssabeln ger en lagom balans mellan attack och försvar, dubbelklingan funkar bäst då fienderna flockas och med ett svärd i varje näve gör du maximal skada. Utöver dessa fick vi också en demonstration som visade att vi kommer kunna aktivera en parerstång på vapnet likt Kylo Ren och nyttja en stridsform där du kan prickskjuta med en pickadoll mellan svingarna. Dessvärre så var det bara möjligt att utrusta sig med två sabelstilar åt gången och att skifta mellan vilka två som skulle vara aktiva kunde endast göras vid meditationspunkterna. Möjligen kan detta ha gjorts för att tvinga fram ytterligare en taktisk aspekt, men jag hade nog hellre sett ett klassiskt vapenhjul där man kunde välja fritt när som helst.

Under testtillfället fick vi förhålla oss till de miljöer som fanns tillgängliga på Koboh, men ytterligare planeter nämndes vid namn och genom att rekrytera nya invånare, och hjälpa de befintliga, kommer bosättningen att utvecklas med tiden. Det kommer med andra ord finnas goda anledningar att återvända dit mellan varven för att se vad som försiggår.

Det finns ljussablar för alla smaker.

"Star Wars-känslan genomsyrar verkligen hela produktionen"

Det är tydligt att Respawn fortsatt att putsa på det som redan var bra samtidigt som de sett över svagheterna från den förra installationen. Problematiken med att ta sig fram i världarna underlättas denna gång av möjligheten att nyttja fast travel mellan meditationsplatserna, Cal har skaffat en användbar änterhake och kan dessutom charma diverse inhemska djur för att ta sig en ridtur.

Ni som klagade på att det bara fanns ponchos i det första spelet kommer att jubla över alla sätt du kommer kunna förändra både Kestis och BD-1:ss utseende. Ja, man kan ha ett buskigt skägg ackompanjerat med en Solid Snake-liknande bandana och det sedan tidigare stora utbudet av diverse delar för att modifiera din ljussabel är ännu större. Striderna är fängslande och Star Wars-känslan genomsyrar verkligen hela produktionen.

Efter fyra timmars äventyrande hade jag inte alls lust att lägga ifrån mig handkontrollen och det första jag gjorde efter att ha packat upp hemmavid var att än en gång kicka igång Star Wars Jedi: Fallen Order. För egen del kan den 28 april inte komma fort nog.