I fjärran ser jag hur horisonten darrar av hettan från solen. Med min egenhändigt konstruerade kikare i ett krampaktigt grepp spanar jag efter ökenpirater utmed vidderna. Jag begrundar mitt nästa drag. Stående på solid berggrund i skuggan av en rostbrun klippformation kan jag känna mig trygg i några minuter. Att befinna sig i direkt solljus innebär fara för både uttorkning och solsting så det gäller att noggrant planera sin framfart. Jag använder änterhaken och klättrar högre upp för att få ännu bättre överblick. Efter att ha konsulterat både kartan och landskapet tror jag mig sedan ha funnit den lämpligaste rutten för att korsa sandhavet till en närliggande ansamling klippor. Jag klättrar försiktigt neråt igen och förbereder mig för en snabb sprint. Väl nere på sanden gäller det att röra sig kvickt om man inte vill bli maskmat.

"Horisonten darrar av hettan"

Precis som min spelkaraktär befinner jag mig på äventyr i främmande land. Den stora skillnaden är att mitt uppdrag tagit mig till våra skidtokiga grannar i väst, inte en nästintill obeboelig planet i en avlägsen galax. Det är den norska spelstudion Funcom som bjudit in flertalet Youtube-personligheter och speljournalister för att prova på den kommande survival-rökaren Dune: Awakening. Tillsammans med dem har jag spenderat en handfull timmar med att bygga solskydd, leta vatten och akta mig för förvuxna sandmaskar på ökenplaneten Arrakis.

Spelet bygger alltså på Dune, Frank Herberts episka sci-fi saga, som existerat i många år och men nu är hetare än någonsin tack vare Denis Villeneuves filmer. Under en presentation får vi veta att Dune: Awakening främst hämtar inspiration från de tre första böckerna i serien, samtidigt som de nya filmerna ligger till grund för hur allt ser ut och låter. När jag får mig en pratstund med studions creative director, Joel Bylos, ställer jag lite frågor om hur det är att vara kreativ i ett redan etablerat universum där man inte är fri att göra exakt som man vill.

"Restriktioner kan också ge upphov till en annan typ av frihet", hävdar han och utvecklar sitt resonemang genom att förklara hur begränsningar faktiskt utmanar dem att tänka kreativt på ett positivt sätt. De tvingas hitta egna vägar runt problemet och ger dem friheten att skapa en egen berättelse med avstamp i grundmaterialet.

Det är filmbolaget Legendary som äger rättigheterna till Dune och även om samarbetet överlag går bra hade de väldigt strikta regler kring vad som kunde inkluderas för att det inte skulle krocka med filmerna. Därför togs beslutet att låta Dune: Awakening utspela sig i en alternativ värld där bokseriens och filmernas huvudperson, Paul Atreides, aldrig föddes. Istället råder det nu ett fullskaligt War of Assassins på Arrakis mellan de stora husen Atreides och Harkonnen. Allt sker med kejsarens goda vilja och så länge som den värdefulla kryddan fortsätter att strömma ut från planeten spelar det ingen roll vilket av husen som har kontroll över dynerna.

Äventyret börjar med att du skapar din karaktär genom att välja utseende, födelseplats, klasstillhörighet och läromästare. Samtliga kommer att påverka din resa på olika sätt, men inget val kommer att låsa dig ute från något innehåll. En kort mellansekvens senare släpps man loss på ökenplaneten Arrakis. Du har då fått den första ledtråden till huvudberättelsen men ditt första mål blir att överleva.

"Ypperligt substitut för simpla handverktyg"

Vid första anblick kan nog Arrakis anses vara den perfekta skådeplatsen för ett survival-spel, men i mitt samtal med Joel Bylos inser jag också vilka begränsningar som de ställts inför. Ett exempel är förekomsten av vanliga verktyg. I många andra liknande spel är yxan, stenhackan och hammaren vanliga tillhyggen för att samla resurser. Men ingen av dem skulle passa bra in i Dunes universum. Istället får man förlita sig på en ray cutter, en behändig sorts lasersvets som man tidigt lär sig att konstruera. Den nämns först vid namn av Herbert i böckerna, men verktyget tar en betydligt större plats i Funcoms regi. Här fungerar det som ypperligt substitut för simpla handverktyg och är riktigt trevlig att använda för att konstruera baser, utposter och utrustning.

Funcom är inga nykomlingar i branschen och spel med överlevnadsfokus är inte heller något nytt för dem. De står bakom survival-spelet Conan Exiles som släpptes 2018 och fortfarande byggs ut med nya uppdateringar. Även om de närapå legendariska snopp- och bröstslidern lyser med sin frånvaro här så finns det vissa likheter mellan spelen. Utöver målet att överleva i en fientlig omgivning och mekaniken för att friklättra känner jag också igen en viss stelhet i animationerna. Men det finns också skillnader.

"Den största skillnaderna mellan vårt spel och andra titlar i genren är framförallt vattnets betydelse och sandmaskarna", menar Joel. Och det är verkligen två faktorer som ständigt är närvarande. Det gäller att ha koll på sina vattenreserver för att inte bli uttorkad och så fort du rör dig på öppna dyner behöver du oroa dig för att bli uppäten.

Sandmaskar är en kraft att frukta.

Striderna är också aningen annorlunda mot vad man är van vid. Du har både tillgång till distansvapen och närstridsalternativ, men stöter du på någon med en Holtzman-sköld behöver du tänka till. Dunes ikoniska kraftsköldar är nämligen nästintill helt ogenomträngliga för projektiler och tvingar dig att tänka strategiskt. Antingen använder du kraftigare doningar och granater för att överbelasta tekniken eller så går du in i klinch i jakt på en möjlighet att använda långsamma hugg som kraftfältet inte kan stoppa. Samtidigt begränsas sköldbärarna av att skyddet inaaktiveras så snart de vill avfyra egna projektiler. Detta ger upphov till en balansakt på ett strategiskt plan som blir rätt intressant i praktiken. Utöver detta finns det också en rad färdigheter att låsa upp i olika färdighetsträd. Både mer traditionella, som möjligheten att kasta handgranater, och andra av mer övernaturliga slag, som förmågan att befalla angripare att sänka garden.

Funcom – Norges största spelstolthet

Funcom bildades redan 1993 och är Norges mest kända spelföretag. Man gjorde ett antal spel i en lång rad genrer. Genombrott kom med äventyret The Longest Journey och MMO-liret Anarchy Online kring sekelskiftet. Därefter är deras mest kända projekt Age of Conan, The Secret World och Conan: Exiles. Och snart vet vi hur Dune: Awakening står sig i sammanhanget.

När du inte utforskar och äventyrar behöver du självklart en säker bas att utgå ifrån. En nyhet är möjligheten att placera ut olika delar i form av hologram som underlättar byggandet tillsammans med vänner. Färdiga konstruktioner kan dessutom sparas som ritningar ifall du vill smälla upp en likadan bas någon annanstans. Den första delen av världen du besöker har både större bergspartier, djupa kanjoner och stora öppna områden. Här kan du bygga dina utposter samt utforska kraschade rymdskepp och ålderstigna ekolaboratorier som fungerar som spelets dungeons. Du kommer att kunna stöta på andra mänskliga spelare, men det är bara i vissa områden ni kan attackera varandra och baserna du bygger här kommer enligt utsago också att vara säkra från sabotage. Tacksamt nog förlorar man inte heller allt när man förolyckas. Du tappar bara en procentuell del av det material du bär med dig och alltsammans kan plockas upp på samma plats där du dukade under. All utrustning får du behålla – om du inte blir uppäten av en mask förstås, då återföds du med enbart underkläder och allt annat går förlorat.

Längre in i spelet kommer du få möjlighet att besöka “The Deep Desert", en om möjligt ännu mer ogästvänlig plats där konfrontationer med andra alltid är riskabelt. Hit kan du ta med dig större maskiner för att skörda stora mängder krydda eller besöka dungeons som ger riktigt värdefulla belöningar. Det mest intressanta med de djupa delarna av öknen är att den ständigt ändras. Varje vecka kommer en storm som raserar alla byggnader och får sanden att flytta sig. Vissa delar av kartan kommer att täckas över och andra uppenbara sig. Något som ska fungera som en outsinlig källa till utforskande.

Under äventyrets gång kommer spelarna att sömlöst röra sig igenom ett antal faser. I början är det överlevnad som är det huvudsakliga målet, men allteftersom kommer man naturligt att se fördelarna av att spela med andra. Från att kunna närma sig de farligare PvP-zonerna och samla mer krydda till att både kunna bli en del av och leda stora grupperingar av spelare i organiserade guilds. Den vanliga standardloopen av att utforska, samla råmaterial och utveckla mer avancerade teknologier finns ständigt närvarande, men hur det sker kommer att te sig på olika sätt.

"Något som påminner om ett MMO"

Av naturliga skäl fick vi ingen möjlighet att prova på något endgame-innehåll. Men om utvecklarnas vision står sig ska spelet ändra karaktär allteftersom man tar sig framåt. Från ett mer traditionellt survival-upplägg till något som påminner om ett MMO. Du kommer att kunna sälja åtråvärda föremål och det är du själv som sätter priset. Den som dessutom är kvick på att utforska The Deep Desert kommer att kunna sälja kartor som visar var olika naturresurser finns den aktuella veckan, och duktiga arkitekter kan sälja färdiga ritningar till olika konstruktioner. Varje vecka kommer också Landsraad, en ansamling av de större familjehusen i universumet, att sammanträda och låta spelarna guild-vis rösta på olika ändringar som kommer att införas. Det kan handla om att öka mängden resurser man kan sno åt sig av en stupad motståndare eller att det blir billigare att bygga vissa strukturer. Exakt hur det kommer fungera får vi se, men på pappret låter det som ett intressant sätt att få världen att kännas levande samtidigt som det introducerar en mer politisk aspekt till spelet.

I slutet av vår testsession fick jag möjligheten att provflyga en Ornithopter, trollsländeliknande flygfarkoster som normalt kommer kräva ungefär trettio timmars speltid innan man kan bygga dem själv. Med den blev allt genast mycket mer lättillgängligt och dessa kommer säkerligen kännas som en verklig belöning för många timmars slit.

Det märks att Funcom siktar otroligt högt. Än så länge återstår att se hur deras planerade endgame kommer fungera i praktiken och hur det kommer tas emot av spelarbasen, men det verkar väldigt lovande av av vad jag fått se. Internetuppkoppling är ett krav, men du behöver inte nödvändigtvis spela med andra. Du har alla möjligheter att ta dig an huvudberättelsen helt ensam och kan också skapa en guild med dig själv som enda medlem.

Dune: Awakening är definitivt en titel som kommer att ta en hel del tid i anspråk, men är du det minsta intresserad av antingen Dune som sci-fi universum eller överlevnadsspel är det här ett spel som jag råder dig att hålla ögonen på.

Fotnot: Dune: Awakening släpps till pc tidigt 2025. Det kommer till PS5 och Xbox Series senare.

Dune: Awakening
+
Kärleken till grundmaterialet
+
Funcoms ambitioner
+
Arrakis är en riktigt tjusig plats!
-
Aningen stela animationer
-
Håller deras planerade endgame om få spelar?
-
Verkar ta tid – blir det kul hela tiden?