Spel i sjukdomstider
Idag var min femte sjukdag. Efter en månad med 60-timmarsveckor var kroppen slut. De sista två dagarnas "tömma lägenheten och förrådet på gammal skit och fyll på med nytt från IKEA" kramade ur den sista motståndskraften. När jag skruvade i den där sista skruven på nya sängen i måndags kväll var det verkligen som att gå in i en vägg. Febern kom typ någon timme efteråt. Sedan dess har jag alltså varit förkyld (frugan också). Hemma hela veckan. (Lyckligtvis - eller olyckligtvis, beroende på hur man ser det - var jag ändå ledig tors-fre, så missade inte så mycket på jobbet).
Så vad har jag spenderat dessa sjukdagar med, förutom med konstiga feberdrömmar och en hals som känns sandblästrad? Diverse nörderier, förstås. Jag har fortfarande varma minnen av sjukdagar från skoltiden när man virade in sig i ett täcke och spelade tunga strategispel såsom Civ 2 och Alpha Centauri. Min första åtgärd var således att inhandla Master of Orion II på GoG och installera på netbooken. Galaxerövring i den nybyggda IKEA-sängen for teh win. Synd bara att det inte var jag som erövrade galaxen utan Dactylus - ondskefull härskare av dinosauriefolket Sakkra. Nåväl, det var bara att starta på ny kula och försöka igen. Det såg till och ut att gå ganska bra den här gången, ändå tills en hyperrymdsdrake bestämde mig för att äta upp mitt enda Colony Ship på väg till en extremt trevlig abundant size 18 terran-planet. God damn hyperrymdsdrakar.
Skulle du köpa en Merculite Missile av den här killen?
För att trösta mig fick jag vända mig till ett medium där det inte går att förlora. Film. Eller tv-serie rättare sagt. Vi köpte nyligen hela Battlestar Galactica-boxen och började titta på den. Känns väldigt bra hittills. Det känns väldigt bra också att äntligen hänga med i de sista Big Bang Theory-skämt man inte tidigare fattat.
I onsdags damp också det tyska rollspelet med det inte fullt så lysande namnet "Two Worlds II" ner i brevinkastet. Lite high fantasy-rollspelsmys kändes lockande så här på sena höstkanten. Tyvärr var de första två timmarna av spelet en pina. Röstskådespeleriet hör till det sämsta jag någonsin upplevt. Nästan lika dåligt som Men of War. Kroppsanimationerna var inte heller någon höjdare. Men så småningom hände något. Jag började intressera mig för loot. Jag började skapa egna trollformler. Jag insåg att det fanns flera sätt att lösa uppdrag på. Och jag köpte min första trollhatt. Huruvida det var tillräckligt för att vända spelet från fantasyslagg till fantasymys? Det får vi se i recensionen i ett kommande PCG-nummer.
Åh, ett open world-fantasyspel som börjar med att man bryter sig ur ett fängelse. Varför har ingen tänkt på det tidigare?!
Imorgon ska jag försöka trotsa den kvarvarande sjukdomen för födelsedagsfirande i förtid med Harry Potter. Åh, jag har byggt en dator åt svärmor också. Det är fantastiskt hur billig, liten och tyst en dator kan bli när man anstränger sig för att få så lite prestanda som möjligt istället för det fläskigaste som finns.
/Emil