En helt vanlig lördag

Robot
Skägg.
10 Chambers

Jag vill be alla att respektera offren för attentatet genom att hålla kommentarer sansade och fria från politiska yttringar. En del kanske också undrar varför jag valde att publicera den här texten och jag kan direkt säga att det inte skrev den i det syftet. Det var ett sätt för mig att sortera tankarna. Jag uttrycker mig lättare i text än i tal.

Jag tror också att andra kan ha behov att uttrycka sina känslor i samband med det som hände i fredags. Och ja, FZ är en sajt om spel men det är också en mötesplats. Ett ställe där man kan möta likasinnande och denna händelse påverkar alla, på ett eller annat sätt.


signatur
Medlem

Jag tog det med ett kusligt lugn. Jag var inte i närheten, och känner ingen som var det. Kände en viss ilska över att en människa kan göra så. Men samtidigt glad att det gick så bra som det gjorde. Det kanske låter cyniskt, men det kunde gått så mycket värre. Tråkigt för alla anhöriga och inblandade, såväl fysiskt som psykiskt skadade. Men samtidigt värmande att se den positiva enigheten som man sett bland människor i helgen.

Skägg.
10 Chambers

@Bennii: Också tacksam för att så förhållandevis få personer hamnade ivägen för bilen. Uppslutningen, kärleken och inställningen mot polisen har varit fantastisk.


signatur
Killmonday Games

<3 All kärlek man sett från Stockholm under helgen har varit otroligt! Det var nog inte målet med det sjuka attentatet..


signatur

Ei auta itkut markkinoilla, töihin vain.

Redaktör
Ponny

Där satt man bara och spelade sin 106 timma av Breath of the Wild. Var glad, hade fredagsfeeling, såg fram emot chips, dip och läsk ... och så får jag ett sms. Blev kall och rädd, och vardagen blev plötsligt något annat. Är förstås lycklig och oändligt tacksam över att dom jag bryr mig om klarade sig, men samtidigt ledsen över att alla inte gjorde det. Alla fick inte komma hem den här fredagen.

Är också rörd över att Stockholm visade sig från sin vackraste sida efter det som hänt, som ju är något av det fulaste som kan hända. Så dubbelt. Så onödigt och tragiskt. Men rädslan och hatet får inte vinna. Vi får se till att ta hand om varandra, både digitalt och irl.


signatur

En Bamseponny av folket

Tack för krönikan. Den behövdes.

Jag och familjen har också pratat mycket om det här även om vi inte befann oss i Stockholm. Detta är något som berör alla. Barnen förstår inte riktigt vad allt går ut på, och det gör nog inte vi vuxna heller alltid. Världen förändras framför våra ögon ...


signatur

FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego

Medlem

jättefin text Calle!

Skägg.
10 Chambers
Medlem

Fin text. Det finns en overklig känsla över att detta händer på en plats man själv passerar varje dag. Jag satt några kvarter bort och blev även jag inlåst på kontoret tills faran ansågs vara över. Den första halvtimmen ett febrilt kontrollerande av var familjemedlemmar befinner sig. Tog en taxi hem. Idag återvände jag till platsen där det hände och ägnade en tyst stund åt offren.

Trots alla tunga känslor känner jag mig trygg. Innan visste jag inte hur förberedda vi är på en sån här händelse. Nu vet jag: vi är så sjukt förberedda. Alla vet hur vi ska bete oss för att hjälpa varandra i säkerhet. Vi har varandras ryggar även när paniken slår till. Det känns bra.

Medlem

Positivt att stockholmarna ser och pratar med varandra. Förhoppningsvis är det en känsla som kan finnas kvar ett tag till efter att Rikard Sjöberg slutat hålla handen i TV.

Medlem

Den där journalist-tanten på TV var ju vedervärdig.

Skägg.
10 Chambers

@HangryEli: Ja, finner också trygghet i att både polisen och samhället i stort agerade snabbt och bestämt. Folk skjutsade främlingar och öppnade sina dörrar innan gärningsmannen ens var gripen.


signatur
Medlem

Jag uppskattar iaf texten, mycket fint skrivet.

Själv svävar jag iväg med jämna mellanrum och tänker på 11-åringen och blir jävligt illa till mods.

Medlem

Fin text! Skulle hämta en ny dator och ett Xbox på Webhallen i sickla. Får nån nyhet i mobilen men fattar inte riktigt vad som hänt. Ringer pappa som jag skulle möta upp. Och så säger han att Sverige har blivit utsatta. Åkte till sickla för att kunna släppa detta. Gick ju bra, hela köpkvarteret stängdes ner. Sedan satt jag ju bara o kollade på allt fint stockholm gjorde. Hela kvällen, hela morgonen därpå och sedan vara med på den tysta minuten igår. Hemskt det som hände!

Skägg.
10 Chambers

@gottkaffe: Samma här. Och just 11-åringen känns extra tung, särskilt när man själv har barn.


signatur
Skägg.
10 Chambers

@Nilos: Hon, precis som många andra, var nog också i chocktillstånd. Jag tror hon har begrundat hennes agerande riktigt ordentligt i helgen.


signatur
eld
Medlem

bra skrivet, tummen upp!

Medlem

Väldigt fint och viktigt att en sajt som FZ också skriver om detta, tack.

Medlem

Kraftfull krönika. Jag var på en roadtrip med min kompis för att hämta en ny bil när han sa att "nu har det hänt nåt i Stockholm". På nåt konstigt sätt visste man direkt vad det var fråga om. Vi tog kaffepaus vid en ABC-station 100 kilometer senare och där var tystnaden spöklik. Alla satt och läste nyheterna, ingen sa nåt.

Varmt deltagande från andra sidan Östersjön. Jag har aldrig sett maken till den solidaritet som det svenska folket har uppvisat efter terrordådet.


signatur

Ryzen 9 5900x & RTX 3070 Ti | Nintendo Switch | PlayStation 5
PSN: DocPjotor | Steam: Gorrsnus

Medlem

@Carl Johansson-Sundelius: Verkligen. Även om mina är väldigt små fortfarande, så börjar man fantisera om att man själv hade varit där med barnen och barnvagnen blir överkörd eller liknande.

Riktigt otrevliga tankar och känslor som dyker upp i alla fall.

Medlem

MIna barn frågade mig vad som hänt. Jag berättade vad som hänt och min dotter kramade om mig och sa att hon var glad över att vi inte bor i Stockholm.

Dagen efter händelsen, på lördagen så hade jag samlat på mig så många känslor att jag gick in och la mig och bara grät. När jag sen också fick veta att en flicka dött, då brast det för mig totalt. Jag kramade om mina barn och sa hur mycket jag älskade dem och att vi kanske skulle hålla oss inne och inte gå på stan just den helgen.

Skägg.
10 Chambers
Skrivet av Pjotor:

Kraftfull krönika. Jag var på en roadtrip med min kompis för att hämta en ny bil när han sa att "nu har det hänt nåt i Stockholm". På nåt konstigt sätt visste man direkt vad det var fråga om. Vi tog kaffepaus vid en ABC-station 100 kilometer senare och där var tystnaden spöklik. Alla satt och läste nyheterna, ingen sa nåt.

Varmt deltagande från andra sidan Östersjön. Jag har aldrig sett maken till den solidaritet som det svenska folket har uppvisat efter terrordådet.

Det har varit en stor tröst.

Skrivet av gottkaffe:

@Carl Johansson-Sundelius: Verkligen. Även om mina är väldigt små fortfarande, så börjar man fantisera om att man själv hade varit där med barnen och barnvagnen blir överkörd eller liknande.

Riktigt otrevliga tankar och känslor som dyker upp i alla fall.

Hemska och fullt naturliga tankar.

Skrivet av Greenz:

MIna barn frågade mig vad som hänt. Jag berättade vad som hänt och min dotter kramade om mig och sa att hon var glad över att vi inte bor i Stockholm.

Dagen efter händelsen, på lördagen så hade jag samlat på mig så många känslor att jag gick in och la mig och bara grät. När jag sen också fick veta att en flicka dött, då brast det för mig totalt. Jag kramade om mina barn och sa hur mycket jag älskade dem och att vi kanske skulle hålla oss inne och inte gå på stan just den helgen.

Jag pratade med mina barn flera gånger under fredagen, de undrade såklart när jag kunde komma hem. Väldigt tunga samtal.


signatur
Geeks Gaming

Bra skrivet Calle, respekt.

Vill också säga att om det är någon som behöver prata ut mer direkt men inte har någon nära, glöm inte telefonlinjen jourhavande medmänniska (08 – 702 16 80). Anonymt, utan krav.


signatur

Geeks Gaming huvudadmin - frågor? PM eller via Lan@sweclockers.com :)

Skägg.
10 Chambers
Skrivet av Lannovar:

Bra skrivet Calle, respekt.

Vill också säga att om det är någon som behöver prata ut mer direkt men inte har någon nära, glöm inte telefonlinjen jourhavande medmänniska (08 – 702 16 80). Anonymt, utan krav.

Tack, och bra tips.


signatur
Medlem

Mycket fin text.
Känns konstigt, men tyvärr inte oväntat att något sånt här skulle hända även i Sverige. Känns lite futtigt att vi alltid ska ge igen med att fortsätta våra liv som vanligt, men samtidigt är det nog det enda som leder till gott.

Medlem

Vill tipsa om detta:
http://www.selfhelpfortrauma.org/

En enkel med otroligt effektiv metod för att bearbeta trauman.
Man kan göra det på sig själv eller andra och det är helt gratis.

Medlem

Väldigt välskriven och fin text!


signatur

Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro | Ps5 pro? |

Medlem

Vackert Calle. Och absolut, vädra dina tankar och funderingar på de sätt och plattformar det kommer enklast för dig!

Medlem

Fint skrivet men hemskt för er att behöva vara mitt i det. Jag bor i Nyköping så jag var en bra bit ifrån men hade flera vänner som var alltför nära.

Hela fredagen gick åt till att kolla så alla mår bra, barnen fick titta på sina surfplattor medan tv'n stod på med nyheter mellan 16-02...inte det fredagsmys vi hade tänkt. Brukar hålla mig relativt lugn vid hemska tillfällen men brukar ha svårt att släppa sånt här, man vill veta mer, vill prata och skriva av sig, fredagen var mest kaos, la mig ändå stolt över polisens och sjukvårdens grymma insats, de fina bilder av medmänsklighet och värme som svenskar och framförallt stockholmarna visade.

Men på lördagen däremot, när jag började få perspektiv, kom nedstämdheten, började tänka på alla stackars människor i Paris som försökte hålla kontakten med anhöriga mitt under värsta tänkbara terror och drog likheter till min sms-konversation med en kompis som gömde sig i en butik på Fridhemsplan när de fortfarande var övertygade att det var skottlossning runt omkring. Nu var det ju som tur var bara rykten men närheten blev påtaglig på ett helt annat sätt.

Jag önskar vi kan behålla den omtanke vi visat för varandra i helgen, det ska inte behöva hända hemska saker för att vi ska visa empati.

För de stackars anhöriga som mist någon eller fått se någon skada sig kan jag knappt finna ord, vågar inte ens tänka på hur det skulle kännas om det var mitt barn som inte kom hem den dagen, mina tankar går till er.

123
Skriv svar