Inlägg av Mortyman

Fyran, femman, sexan OCH sjuan var besvikelser för mig. Min hot take är att den här serien nådde kulmen med- samt har stått och stampat vatten sedan trean. Dessutom blir det bara löjligare och löjligare för varje ny del som kommer. Så jag skippar åttan helt och hållet.

Senast (om)sedda filmer:
Top Gun (1986), Tombstone (1993) och Heat (1995)

Snöade in på Val Kilmer-filmer efter att också ha sett om bl a Kiss Kiss Bang Bang nyligen. Top Gun var mycket tristare och ostigare än jag mindes den, men Iceman är ändå den coolaste karaktären i filmen (duh). Tombstone och Heat var å andra sidan båda mycket bättre än jag kom ihåg dem (det var rätt så många år sedan jag senaste hade sett dem). Kilmers Doc Holliday stjäl ju i princip hela föreställningen i Tombstone. Och fastän Kilmer bara har en mindre roll i Heat så sticker han ändå ut i den filmen också.

Samma här. Och jag kommer säkert att låna kassetten av henne och spela själv också.

Såg The Boy and the Heron (Pojken och hägern på svenska men de spelade faktiskt subben) på biografen med hela familjen här om dagen. Studio Ghibli och Hayao Miyazakis senaste alster alltså.

Och jovars, den var bra... Men inte en av Miyazakis bästa. Animationen var såklart i toppklass men för en gångs skull faktiskt inte helt klanderfri, musiken var såklart bra men lite frånvarande till och från och storyn var mestadels knas på ett lite tröttsamt sätt faktiskt. Som helhet för filmen tankarna till flera av Miyazakis tidigare, som Nausicaä, Mononoke och Spirited Away, och filmen känns därmed också lite som en greatest hits snarare än något helt unikt i sig. Dessutom var den för lång i mitt tycke. Över två timmar. Den kunde lätt ha trimmats ner till åtminstone 1h och 45 minuter. Fortfarande bra men det känns, lite trist nog, som att det nog faktiskt är dags för Miyazaki att dra sig tillbaka och det på riktigt den här gången då han har sina i särklass bästa verk långt bakom sig vid det här laget.

Jag gillar snusk, men är kanske inte så intresserad av det som jag trodde.

Krusbärscider. Jag kan svära på att det var vanligt förr, på 90- och 00-talet.

Senast (om)sedda filmer:
Chaplin (1992), Iron Man (2008) och Kiss Kiss Bang Bang (2005).

Den sistnämnda var förresten mycket, mycket bättre än jag kom ihåg den. Jag har liksom alltid haft den i bakhuvudet som en av Downeys mest sevärda filmer, men jag var nog ändå lite för ung när jag först såg den för nästan 20 år sedan för att verkligen kunna uppskatta den. När jag såg om den nu nyligen så blev jag därmed nästan tagen på sängen över hur bra filmfan egentligen är. Underbart mörk humor och Val Kilmer som Gay Perry och kemin mellan honom och Downeys karaktär var verkligen något extra.

Troligtvis, ja. Nåväl, det spelar ju ingen roll nu längre. Star Wars är passé. Låt det dö. Döda det om du måste.

Det verkar kanske mycket, och jag är ju filmintresserad så det blir en hel del filmtittande, men det blir nog ändå bara 2-3 filmer i veckan för det mesta så det är egentligen inte så mycket. Ibland blir det visserligen fler filmer än så i veckan men sedan så ser jag inte på film varenda vecka av året heller så det blir nog faktiskt bara 2-3 filmer i snitt/vecka ändå.

Detta är inget som jag gör varje år, och heller inget som jag kommer göra för 2024, men parallellt med att jag höll extra koll på vilka spel jag varvade/varvade om 2023 så höll jag också koll på exakt vilka filmer som jag såg för första gången samt såg om ifjol. Här är den listan (för enkelhetens skull sorterad i alfabetisk ordning i word)...

Omsedda filmer under 2023
2001: A Space Odyssey (1968)
7 vågade livet (1960)
Addams Family Values (1993)
Amon Saga (1986)
Batman vs Teenage Mutant Ninja Turtles (2019)
Blade (1998)
Cowboys & Aliens (2011)
Creature from the Black Lagoon (1954)
Crocodile Dundee II (1988)
Dark Shadows (2012)
Djungelboken (1942)
Djungelboken (1967)
Dracula (1931)
Dragon: The Bruce Lee Story (1993)
Frankenstein (1931)
Ghostbusters: Afterlife (2021)
Hot Shots! Part Deux (1993)
I, Robot (2004)
Kubo and the Two Strings (2016)
Landet för längesedan (1988)
Logan (2017)
Maverick (1994)
Ready Player One (2018)
Rush Hour (1998)
Sex dagar, sju nätter (1998)
Sherlock Holmes (2009)
Star Wars (1977)
Star Wars eps V: The Empire Strikes Back (1980)
Star Wars eps VI: Return of the Jedi (1983)
Stargate (1994)
Super (2010)
Teenage Mutant Ninja Turtles (2007)
The Adventures of Mark Twain (1985)
The Bride of Frankenstein (1935)
The Cabin in the Woods (2011)
The Imaginarium of Doctor Parnassus (2009)
The Invisible Man (1933)
The Living Daylights (1987)
The Mask (1994)
The Mummy (1932)
The Mummy (1999)
The One (2001)
The Wolf Man (1941)
Turtles Forever (2009)
Under belägring (1992)
Werewolf of London (1935)
Willow (1988)
Voices of a Distans Star (2002)
X-Men: First Class (2011)
Zorro - Den maskeradde hämnaren (1998)

Nysedda filmer under 2023
10 Cloverfield Lane (2016)
12:01 PM (kortfilmen) (1990)
21 (2008)
3:10 till Yuma (1957)
50 to 1 (2014)
6 Days (2017)
65 (2023)
8 Mile (2002)
84 Charing Cross Road (1987)
9 (2009)
9 (kortfilmen) (2005)
A Trip to the Moon (kortfilm) (1902)
Air (2023)
American Made (2017)
Anon (2018)
ARQ (2016)
Asteroid City (2023)
Bahomenian Rhapsody (2018)
Bird Box (2018)
Blue Beetle (2023)
Bubble (2022)
Children of Man (2006)
Cocaine Bear (2023)
Convoy (1978)
Creed III (2023)
Dark City (1998)
Djungelboken (1994)
Dolemite (1975)
Dolemite is My Name (2019)
Drácula (den på spanska) (1931)
Drifting Home (2022)
Dungeons & Dragons: Honor Among Thieves (2023)
El Camino Christmas (2017)
eXistenZ (1999)
Fences (2016)
Four Rooms (1995)
Gertie the Dinosaur (kortfilm) (1914)
Get Carter (2000)
Gran Turismo (2023)
Green Book (2018)
Hustle (2022)
Isle of Dogs (2018)
Knock Knock (kortfilm) (1940)
Leo (2023)
Life (2017)
Lights Out (kortfilmen) (2013)
Little Nemo: Adventures in Slumberland (1989)
Living (2022)
Mank (2020)
Mighty Morphin Power Rangers: Once and Always (2023)
Mirage (2018)
Mirai (2018)
Misconduct (2016)
Mission: Impossible - Dead Reckoning Part One (2023)
Mortal Engines (2018)
Ni No Kuni (2019)
Nine Days (2020)
Old Dads (2023)
On the Rocks (2020)
Oppenheimer (2023)
Pacific Rim: Uprising (2018)
Pixels (kortfilmen) (2010)
Professor Marston and the Wonder Women (2017)
Puss in Boots: The Last Wish (2022)
Q - The Winged Serpent (1982)
Renfield (2023)
Rocket Man (2019)
RRR (2022)
Scream VI (2023)
Shazam! Fury of the Gods (2023)
Shooter (2007)
Spectral (2016)
Split (2016)
Steamboat Willie (kortfilm) (1928)
Super Mario Bros. Filmen (2023)
Tetris (2023)
The Accountant (2016)
The Big Sleep (1978)
The Boy Who Harnessed the Wind (2019)
The Cloverfield Paradox (2018)
The Father (2020)
The Last Starfighter (1984)
The Legend of Tarzan (2016)
The Lost City (2022)
The Mummy's Curse (1944)
The Mummy's Ghost (1944)
The Mummy's Hand (1940)
The Mummy's Tomb (1942)
The Old Guard (2020)
The Other Guys (2010)
The Sentinel (2006)
The Wizard (1989)
The Wonderful Story of Henry Sugar (kortfilm) (2023)
Top Five (2014)
Triple 9 (2016)
Troop Zero (2019)
Weird: The Al Yankovic Story (2022)
Vesper (2022)
Violent Night (2022)
Yojimbo (1961)

Vi har fått köpa ny tvättmaskin nyligen. Alltid kul med sådana utgifter istället för typ en säck med godis eller leksaker för de pengarna.

Jag har säkert nämnt det här tidigare men jag hoppas bara, innerligt, att de gör något åt handkontrollen, joy-cons eller vad de än vill kalla det, och har ergonomi i åtanke. Joy-cons suger.

Ännu en god Wes Anderson-rulle. The Royal Tenenbaums gillar jag också. Hans senaste, Asteroid City från nu i år, var lite meh dock.

Gott nytt år gott folk!

Precis samma för mig faktiskt, dvs 32 stycken, och det blev gammalt varvat med nytt då. Jag höll faktiskt extra koll i år efter att jag, från vad jag kunde komma ihåg, förra året endast hade varvat 10 spel... Så det var lite av ett nyårs(spel)löfte inför 2023, att jag skulle ta mig tiden till att faktiskt spela igenom något fler spel. Detta blev årets resultat i alla fall:

Januari
1. Omvarvat - Super Mario Bros (via Super Mario All-Stars, SNES)
2. Nyvarvat - Sonic the Hedgehog (MD)
3. Nyvarvat - The Rusty Sword: Vanguard Island (Switch)
4. Omvarvat - Donkey Kong Country (SNES)

Februari
5. Omvarvat - Super Mario Bros 2 (via Super Mario All-Stars, SNES)
6. Omvarvat(?) - Final Fight (via Capcom Classics Collection, PS2)

Vad gäller Final Fight så kom jag faktiskt inte ihåg huruvida jag sedan tidigare hade varvat just den här versionen från Capcom Classics Collection, men jag vet att jag har varvat Final Fight i någon form tidigare, så därför räknar jag det nu som omvarvat.

Mars
7. Nyvarvat - Strider (via Capcom Classics Collections vol 2, PS2)
8. Nyvarvat - Syvalion (SNES)
9. Omvarvat - Super Mario Bros 3 (via Super Mario All-Stars, SNES)
10. Omvarvat - Super Mario World (SNES)
11. Omvarvat - Tetris (GB); typ B, högsta nivån, alla höjder
12. Nyvarvat - Sonic Chaos (MS)
13. Nyvarvat - Vigilante (via Arcade Archives, Switch)
14. Nyvarvat - In the Hunt (via Arcade Archives, Switch)

April
15. Nyvarvat - Strider (MD)
16. Nyvarvat - Castlevania Bloodlines (MD)
17. Omvarvat - Super Mario World 2: Yoshi's Island (SNES)
18. Omvarvat - Super Mario 64 (N64)
19. Omvarvat - Teenage Mutant Ninja Turtles: Fall of the Foot Clan (GB)
20. Nyvarvat - Teenage Mutant Ninja Turtles II: Back from the Sewers (GB)
21. Nyvarvat - WarioWare Inc. Minigame Mania (GBA)
22. Omvarvat - Super Mario Run (Android) (omvarvat mer än en gång i år f.ö)

Maj
23. Omvarvat - Super Mario Land (GB)
24. Nyvarvat - Final Fantasy VI Pixel Remaster (Switch)

Jag räknar f.ö FFVI Pixel Remaster som ett nytt spel då det nya menysystemet verkligen får det att kännas annorlunda från SNES-originalet.

Juni
25. Nyvarvat - The Legend of Zelda: Tears of the Kingdom (Switch)
26. Nyvarvat - Super Mario Land 2: 6 Golden Coins (GB)

September
27. Nyvarvat - Wonder Boy (MS)
28. Omvarvat - New Super Mario Bros (DS)

Oktober
29. Omvarvat - New Super Mario Bros 2 (3DS)
30. Omvarvat - Donkey Kong Country 2: Diddy's Kong Quest (SNES)

November
31. Omvarvat - Donkey Kong Country 3: Dixie Kong's Double Trouble (SNES)
32. Nyvarvat (typ) - Mario Kart 8 Deluxe (Switch)

Mario Kart 8 hade jag varvat sedan tidigare men det blev ändå nyvarvat nu i år med alla vågor av Booster Course Pass.

Allt som allt 32 spel varvade under året varav 16 omvarvade och 16 nyvarvade. Ett ganska gott spelår.

Det som ZeldaCastle skriver stämmer bra. Vi har en primär Switch för familjen (som jag antar är min egen Switch egentligen eftersom jag fick den i födelsedagspresent men whatever) och båda barnen har en varsin Switch så jag har själv behövt navigera detta med flera Switchar och familjepaket och olika konton på en och samma Switch. Du, Flippen, får helt enkelt skapa och spela utifrån ett andra konto (som är hur lätt som helst att fixa) på den primära Switchen men vara beredd på det att sparfiler inte hänger med.

Ok, kul idé. Och som jag förstått det så handlar det alltså INTE om vilka fem filmer man anser vara bäst någonsin utan det handlar om att...

För med det i åtanke så kan jag ju börja med att påpeka att de fem filmerna som jag hade valt som de enda filmerna att ha möjlighet att se för resten av livet sannerligen inte nödvändigtvis är de fem bästa filmerna enligt mig. Nej, det huvudsakliga kriteriet för denna topp-5:a torde ju enligt all rim och reson vara vilka fem filmer man tror att man skulle kunna se om så många gånger som möjligt utan att tröttna eller bli tokig. Förvisso behöver ju detta heller inte utesluta att någon eller några av dessa fem kan vara bland de bästa filmerna man någonsin sett, men de behöver som sagt inte nödvändigtvis vara det. Ok, då...

Pulp Fiction
Och detta råkar faktiskt vara en av mina personliga favoritfilmer också, men det är framför allt en film som tål att ses om och om igen. Dels för att den är så bra, dels för att stora delar av den handlar liksom inte om något konkret utan består av helt random konversationer som man liksom kan lyssna på i bakgrunden och dels eftersom den går inte från punkt A till B i kronologisk ordning utan är uppdelad i kapitel som dels hoppar runt i tiden och dels går in i varandra. Därmed är detta även en film som är som gjord för att ses om "ur ordning" så att säga. Man behöver inte se alla kapitel i den ordning de faktiskt spelas upp. Man kan själv kasta om ordningen. Eller bara börja mitt i eller nåt.

Måndag hela veckan
Också som gjord för att ses om och om och om och om igen, inte minst med tanke på vad den handlar om då. Själva upprepningen är ju vad hela filmen kretsar kring. Första gången jag såg den här var när den gick på TV1000 och då passade jag på att spela in filmen också (något man gjorde på den tiden). När en film gick på TV1000 samt TV1000 Cinema så gick den om och om och om igen på båda kanalerna under några månader eller så. Och det var ofta som jag kunde zappa rakt in i Måndag hela veckan och bara börja titta från hur långt in det än var i filmen. Bandet som jag spelade in filmen på satt även i spelaren ett bra tag vill jag minnas och det hände dessutom att jag kunde köra igång det när som jag hade lite tid att ta kål på (typ en kvart eller tjugo minuter innan vi skulle iväg någonstans eller nåt) och då bara se en bit av filmen och stanna där och vid ett annat tillfälle se en bit till osv. Detta är alltså en film som redan har bevisat sitt enorma se om-värde för mig.

Mortal Kombat (1995)
Det är inget skämt. Bara soundtracket gör den här filmen ett bra val att ha igång i bakgrunden medan man gör annat. Och själva filmen är faktiskt inte så tokig heller. Den är faktiskt underhållande och förhållandevis välgjort för vad den är. Jag såg den här för första gången då den var nyutkommen på VHS just då i mitten på 90-talet. Typ alla mina kompisar likaså. Vi var alltså flera stycken som alla hade ett varsitt exemplar på video och kunde spontant se om hela filmen när alla var hemma hos någon. Jag tror jag såg den 15 gånger bara då, i mellanstadiet. Sedan dess har den gått i repriser på TNT ganska ofta och varje gång jag zappat förbi har jag kunnat stanna där och se färdigt filmen. Jag har den på skiva numera också såklart och har sett om den flera gånger på det sättet också. Båda barnen gillar den t o m, både dottern och sonen. Och när den gick på netflix under en period kunde jag sätta igång bara sluttexterna för att höra musiken i bakgrunden medan jag gjorde annat, typ diskade eller hackade lök eller något. Detta är absolut inte en av de fem bästa filmerna jag sett. Långt ifrån. Långt, långt, lååångt ifrån. MEN, om jag bara fick välja fem stycken filmer att kunna se om resten av livet, då hade Mortal Kombat från 1995 definitivt varit en av dem.

Life Aquatic
Wes Andersons bästa enligt mig. Mycket mysig, mycket harmonisk. Funkar som terapi för själen, något antagligen välbehövligt ute på en öde ö någonstans. Havstemat passar nog också för en öde ö. Någon nämnde Cast Away av den anledningen. Inget dumt val men jag hade hellre haft Life Aquatic som en av bara fem filmer för resten av livet. Soundtracket gillar jag också och har t o m köpt det på skiva.

Casablanca eller Kellys hjältar
Det blir ett myntkast mellan dessa två. Båda tillhör några av mina personliga favoritfilmer genom tiderna, om inte topp-10 så definitivt topp-20. Gemytliga filmer båda två och liksom Life Aquatic något av må bra-filmer för mig. Jag äger båda fysiskt såklart, men båda har också självklart gått i otaliga repriser på TNT och jag har sett färdigt dem båda varenda gång som jag har råkat zappa mitt in under kanalsurfandet. Att jag låter det bli ett myntkast beror väl på att jag inte riktigt kan bestämma mig och vid risk att jag hade ångrat mig så låter jag hellre ödet avgöra den sista filmen.

Men, ja... Lite kriminaldrama med mörk humor, en nypa övernaturlig romantisk komedi, en aning dum sparka röv-action med övernaturliga/lagom skräckfyllda inslag, må bra-flum med sköna vibbar och skön musik samt en dos gammal hederlig krigstidfilm, antigen på Ricks kafé i Casablanca eller med Clintan vid fronten. Det blir nog bra så.

Detta är en äldre recension jag skrivit, som jag lägger upp här och nu mest bara för att testa och se om jag blir klok på exakt hur man lägger upp egna recensioner som medlem på FZ (och ja, jo, nog kikar jag också på Gustavs guide alltid). Är det inte svårare än att bara skapa en ny tråd i forumet så kanske jag skriver fler recensioner här, den som lever får se.

Kirby's Dream Land fick alltså vara försökskanin här och nu. Spelet släpptes 27 april 1992 i Japan och dröjde till i augusti samma år innan vi i väst fick spelet. Först den 1 augusti kom det till USA och två dagar senare även till Europa. Det känns som igår. Tiden flyger. Okej, till saken då. Jag spelade solo och det här allra första spelet med den då inte ens rosa degbollen är så pass kort och lätt att det tog inte alls lång tid att varva från början till slut. Normalt gillar jag förresten att plocka fram min Super Game Boy för att lira originalkassetterna på TV-skärmen och med en SNES-kontroll i händerna men det här spelet är verkligen så kort att det inte kändes mödan värt. Det blev därmed inget Super Game Boy-spelande den här gången. Myslir i sängen om nätterna istället. På en GBA SP. Det nästbästa man kan göra i sängen i mörkret vet ni, om man ska tro på Nintendos egen gamla kampanj för denna mackapär för män...

Kontrollen är simpel. Man förflyttar sig åt höger och vänster med höger och vänster, hoppar med A och suger i sig samt blåser ut fiender och andra saker med B. För att flyga trycker man bara upp på styrkorset när som helst, för att flyga snabbare trycker man upprepande på A medan man är i luften och för att komma ner igen så trycker man bara ner på styrkorset. Kirby kan även ducka om man trycker ner ståendes på marken. Såvida jag inte helt missat något kommer förmågan att ducka dock aldrig till pass. Startknappen pausar samt startar spelet igen. Och om man pausar spelet medan Kirby är nere på marken, spelar ingen roll om han står still eller går, och låter det vara pausat en stund så börjar Kirby röra på sig och tramsa under tiden som spelet fortfarande är pausat! Så fiffigt. Detta var något som jag upptäckte först nu också. Tänka sig att det här gamla spelet fortfarande bar på hemligheter. Jag passade för övrigt på att plåta alla bilder ur spelet till den här texten direkt med nallen i sängen och när man spelar på en GBC eller en GBA/SP så kan man med olika knappkombinationer nedtryckta medan man sätter igång konsolen med kassetten i få fram diverse färger på spelet (som alltså var grönmonokromt på den ursprungliga tegelstenen till hårdvaran).

Kirby var som tidigare nämnt egentligen inte ens rosa ännu då för tiden. Debuten ägde alltså rum i ett Game Boy-spel och sådana var förvisso endast i olika nyanser av grönt på den tiden men inte ens på den förlagda omslagsbilden var Kirby rosa ännu. Kirbys skapare, Masahiro Sakurai, och självaste Shigeru Miyamoto sägs ha varit oense om färgen om jag minns rätt. Kirby-pappan ville alltid ha degbollen rosa som vi nu känner till honom medan Shigge tyckte att han skulle vara gul istället... Vilket visar att Shigge inte alltid vet bäst. Med tanke på den helrunda kroppsformen och konstanta ätandet hade Kirby som gul dessutom ju varit på tok för lik Pac-Man. Insåg Shigge inte detta..? Kompromissen blev hur som helst ingen färg alls, varför Kirby istället är vit som ett spöke i artworken till debutspelet. När han flyger med de där små armarna utsträckta ser han då istället nästan ut som en Boo rakt ur Super Mario. Redan till nästa spel i ordningen, Kirby's Adventure till NES, fick dock Sakurai sin vilja fram och Kirby blev officiellt rosa. Idén om den gula Kirbyn levde dock också vidare, i Kirby's Dream Course på SNES är spelare 2 en gul Kirby t ex.

Kirby är alltså inte sig helt lik här. Förutom att vara en rosa boll är det mest karaktäristiska med Kirby hans fasansfulla förmåga att suga in fienderna hela i munnen för att då antigen spotta ut dem som projektiler eller svälja dem hela och på så sätt kopiera somligas mer unika förmågor. Har fienden eldkrafter så får Kirby eldkrafter, om fienden är en svärdsvingare så blir Kirby en svärdsvingare osv... Här i Kirby's Dream Land kan Kirby dock icke kopiera förmågor ännu! Det här skulle han lära sig först året efter i Kirby's Adventure på NES. Så inga speciella förmågor för Kirby här inte. Eller rättare sagt inga speciella förmågor för Kirby att kopiera från fiender... Mikrofoner som föremål för engångsbruk finns att finna liggandes på banor för en rensa skärmen-attack. Het curry ger Kirby förmågan att spruta eld under begränsad tid. Lövet förbättrar Kirbys befintliga flyg- och blåsa ut luft som attack medan han är uppblåst-förmågor. Ett superlöv gör om Kirby till ett shmup-skepp, där liret mao förvandlas till en sidoscrollad shooter, vilket är hur en av spelets bossfighter är upplagd. Löven är dock heller inga permananta power-ups.

Kirby's Dream Land kommer inte med på min egen OG GB-topplista till förmån för tvåan om vilken jag anser att man både skruvat upp utmaningen och sträckt ut längden på äventyret till en acceptabel nivå... För ja, detta är nog det största tillkortakommandet med originalspelet. Det är ett mycket kort och enkelt spel. För kort och enkelt. Hela spelet består av bara fem stycken lätta banor. Hyfsat långa förvisso och inte bara från vänster till höger men ändock bara fem stycken. Man kan lätt varva hela spelet från start till slut på ca en halvtimme. Bossarna är roliga att möta och lagom kreativa. Lololo och Lalala känner en del kanske igen som Lolo och Lala från HAL:s egna tidigare Adventures of Lolo till NES. Spelet är både påhittigt och skojfriskt nog för att ha återspelvärde. Men det är ändå för kort och lätt. En av de få gångerna jag dog nu, när jag spelade om hela spelet från start två nätter på raken, var för att jag inte alls var uppmärksam på vad som egentligen försiggick eftersom jag var för upptagen med att pausa hela tiden för att ta foton till den här texten. Och då dog jag en gång på den där flygbossen. Så visst, man får trots allt vara lite uppmärksam ändå. Men sedan när jag mötte bossen igen och inte tog foton under tiden så fixade jag honom supersnabbt och utan att ta någon skada.

Spelet är så lätt att man annars faktiskt kan dö just pga hur lätt det är. Man kan nämligen bli lite avtrubbad av hur lätt det är så att man bara plöjer rakt igenom utan att alls se sig för... Därmed hände det en gång att jag bara hoppade rakt ner i en avgrund, för att jag tänkte mig inte för utan antog väl bara att banan fortsatte neråt men det gjorde den inte utan det var meningen att man skulle flyga vidare åt höger just där. Och en gång hoppade jag bara rakt ner och landade på ett spikblock av instakill-typen där det var meningen att man långsamt skulle sväva ner för att undvika just det ödet. Spelet är alltså så lätt att man blir så övermodig att man trots allt bör akta sig lite... När man varvar spelet visas man en fuskkod som gör det svårare men alltså, varför inte bara ha någonting mellan löjligt lätt och tråkigt svårt (där skillnaden bergis bara är i fler och/eller tåligare fiender och mindre hälsa åt en själv), som, åh, jag vet inte; en normal svårighetsgrad kanske, till att börja med? Kirby har ju alltid varit för de lite yngre spelarna, något för de minsta att också kunna klara, så å ena sidan visst, men å andra sidan men ändå... Bara lite, lite tuffare och minst dubbelt så långt kunde de gott ha gjort detta äventyr. Då vore det mer än bara godkänt. Som det är nu är det däremot just bara godkänt. Men det var ju ändå en helt okej start på karriären som ledde rakt vidare in i Kirby's Adventure, vilket visade sig vara ett av de bästa spelen på NES, och banade väg för hela 30 år med framgångsrika titlar på så gott som alla Nintendo-format som följde... Icke att förglömma är även den mycket trevliga och trallvänliga musiken av Jun Ishikawa!

Men hur många X-men-spel görs det egentligen? Detta nya som är på väg är säkert det enda nya på hela årtiondet. Jag är dock lite fundersam på om detta även gäller spel MED X-Men som egentligen inte är X-Men-spel i sig, som Marvel vs Capcom-spelen...

Jag håller med om denna och lägger till Batman Returns. Ghostbusters II passar för övrigt som nyårsfilm.