Det är främst två saker som skiljer Cities XL från #Sim City-serien. Det ena – och kanske mest uppenbara – är att det går att bygga gigantiska städer. Bokstavligt talat. Enligt Monte Cristo hade den största staden under betaperioden hela 16,5 miljoner invånare. Det andra som gör titeln unik är att den till stor del spelas online, men mer om detta senare.

Koordinera mera

- Eller läs en grundkurs i samhällsplanering

Spelet påminner i övrigt en hel del om #Sim City 4. Det finns fyra inkomstklasser (okvalificerade arbetare, kvalificerade arbetare, direktörer och elit) som alla vill ha specifika arbetsplatser. I början av spelet är de mer avancerade bostadsområdena och industrierna låsta. Du kan bygga tätare bostadsområden och kontor samt mer avancerade industrier ju fler invånare det blir i staden. Med andra ord blir spelet mer och mer avancerat ju större staden blir. I början jobbar de okvalificerade arbetarna i industrier och de kvalificerade på kontor.

Zomma in och upptäck att vissa har det bättre än andra.

Ju mer avancerade fabriker (det finns jordbruk, tung industri, tillverkningsindustri, högteknologisk industri samt kontor) du bygger, desto större blir kravet på koordinationsförmåga. Varje typ av industri efterfrågar en viss typ av resurs; kontoren köper från den högteknologiska industrin, som i sin tur lever på tillverkningsindustrier. Med andra ord är det ingen idé att pumpa upp ett bostadsområde med kvalificerad arbetskraft utan att gå igenom hela kedjan med tillgång och efterfrågan. Arbetarna behöver arbetsplatser, arbetsplatserna behöver resurser och resurser kostar pengar.

Ska vi byta?

- Ett handelsverktyg som dras med problem

Och det är här onlinedelen kommer in i matchen. Det går att bygga en stad helt utan till exempel industrier eller oljeborrar, men det går inte att bygga den utan tillgång till resurserna som dessa producerar. Vad gör man då? Jo, man handlar. I spelet finns ett inbyggd handelsverktyg, där man köper och säljer så kallade tokens med varandra. Om du har väldigt många industrier men ingen olja behöver du givetvis skaffa dig det på något sätt. Antingen gör du det med så kallade cash tokens (som du samlar på dig genom att helt enkelt tjäna pengar) eller genom att byta tokens med någon.

Tyvärr möjliggör det inbyggda handelsverktyget bara handel mellan resurser och ”cash tokens”. Om du vill byta till exempel olja mot industrier måste du hitta någon via spelets community (som är väldigt begränsat) eller chatt, för att sedan bli vänner och klicka på motsvarande stad för att föreslå ett byte. På tok för komplicerat, med andra ord.

Du kan välja om du vill att spelet ska följa en dygnscykel eller inte.

Dessutom har handelsverktyget dragits med enorma problem under första veckan efter lanseringen. Knapparna reagerar oerhört långsamt i nio fall av tio och vid vissa tillfällen har handelsservern legat nere helt och hållet. Detta har gjort att många städer tappat sina kontrakt och därmed förlorat enorma summor pengar. Utvecklarna Monte Cristo hävdar att de jobbar på problemen och att de har utökat kapaciteten. Förhoppningsvis löser sig detta snabbt, så att de som betalar månadsavgiften får valuta för pengarna.

I onlinedelen ingår också utlottningar av så kallade blueprints (planritningar) till större byggnadsprojekt (som de kallar megastructures) som till exempel Eiffeltornet eller Empire State Building. Tyvärr lyckades jag varken vinna en sådan på lotteriet eller skaffa en från någon annan i spelet, så det är svårt att döma hur väl det fungerar. Om inte annat är det i alla fall en riktig morot för att fortsätta betala månadsavgiften.

Skönhet som kostar

- Går månadsavgiften att motivera?

Om du har kollat in alla de filmer som vi har publicerat här på FZ har du säkert märkt att Cities XL är väldigt vackert. Spelet är helt i 3D och det går att zooma in ner på gatunivå. När du lyckats skapa en riktig metropol är det väldigt trevligt att utnyttja spelets inbyggda vykortfunktion och visa upp sitt skrytbygge. Däremot stör jag mig väldigt på att människorna i staden ser ut som vandrande karikatyrer. Trist på ett spel som verkar försöka locka till sig de mer seriösa spelarna.

Hur svårt är Cities XL då? Det är nog den svåraste frågan att svara på. Det beror helt enkelt på hur du väljer att spela och hur du vill att din stad ska vara. Vill du bygga en helt självförsörjande stad, med helt nöjda invånare och en perfekt miljö tar du dig vatten över huvudet. Det är oftare roligare, och lite lättare, att satsa på vissa resurser och sedan handla de resurser som behövs. Inlärningskurvan är dock inte lika brant som i Sim City 4 eftersom behovet av samhällsservice (i form av sjukvård, brandkår, säkerhet) inte är lika stort i början.

Just den här söndagen var det rusningstrafik då det var självplock på FZ:s nötkreatursgård.

Cities XL går att spela både i ”solo mode” (offline) eller ”planet mode” (online). Den första är inget annat än en avsevärt bantad version av den andra, du kan varken handla med andra spelare eller delta i utlottningen av ”blueprints” eller ”megastructures”. Priset för onlinedelen ligger mellan 5,33 och 7,99 euro per månad, beroende på hur länge du väljer att binda dig. Det är billigare än de flesta MMO-spel, men å andra sidan är det ganska svårt att motivera avgiften för det begränsade mervärde som det innebär. Just nu ingår en gratis onlinevecka vid köp av spelet, så det kan vara värt att ge det ett försök.

Spädbarnsdöd?

- Cities XL måste lära sig gå. Snarast.

Likt vanliga MMO-spel lider Cities XL av flera vanliga barnsjukdomar i samband med release. Om Monte Cristo lyckas bota dessa inom kort är det här en väldigt kompetent utmanare till Sim City. Flera tillägg har också utlovats, men dessa kommer dessvärre att kosta extra.

Sammanfattningsvis kan sägas att Cities XL är ett steg i rätt riktning. Stadsbyggandet har flyttat ut på nätet till en något för hög kostnad, men spelets låga inlärningskurva och möjligheter att bygga enorma städer lär fängsla både gamla Sim City-fantaster och nya spelare i genren. Spelet lovar väldigt mycket, men uppfyller bara en del av förväntningarna. Lyckas utvecklarna rida ut ur den första stormen kan det bli en succé. Om inte, lär vi ha glömt det här spelet om ett år.