När tillbehörsutvecklare skapar prylar med extravagant prestanda, brukar de lägga ner en hel del jobb på att göra utseendet lika extravagant som innanmätet. Mer inkompetenta företag brukar satsa på inställningen "if you cant make it good, make it look good". Sedan har vi svenska #Mionix och deras senaste gnagare Avior 8200. Den har ett nästan utstuderat anspråkslöst utseende med en symmetrisk design som passar både höger- och vänsterhänta, nio stycken programmerbara knappar och... inte ett dugg mer. Okej, några bokstavligt talat lysande detaljer, där du via mjukvara kan välja mellan 16,8 miljoner färgnyanser, men ingenting viktigt. Och det är synd, för det som döljs under skalet är värt att skryta med.
På sätt och vis kan man nästan kalla Avior 8200 för en mikrodator, för inuti finns en 32-bitars ARM-processor på 72 MHz och 128 kb inbyggt minne som gör det möjligt att lagra upp till fem användarprofiler. Låter det överdrivet? I så fall kommer du nog att tycka att resten är lika överdrivet. Lasersensorn har en upplösning på 8200 DPI och läser av underlaget 12000 gånger per sekund beroende på dina inställningar. Under optimala förhållanden kan den läsa av 10,8 megapixel bildinformation per sekund, högre avlösningsprestanda än någon har behov av. Du lär inte heller behöva vara rädd för att du ska röra musen snabbare än den klarar av att hantera, sisådär fyra meter per sekund.
Eftersom den är symmetrisk ser den exakt likadan ut, fast spegelvänd, om du tittar från den andra sidan.
De personliga anpassningsmöjligheterna är relativt omfattande. Totalt har du tillgång till fem profiler där du kan anpassa knapparnas funktioner, klickhastigheter och andra sedvanliga inställningar. Sensorn har fått en helt egen avdelning i programmet, med inställningsmöjligheter för individuella DPI-justeringar för X och Y-led, muspekarhastighet, till och med hur högt du måste lyfta musen för att den ska anse sig inte behöva läsa av underlaget. Det är även här du hittar en funktion som döpts till S.Q.A.T (Surface Quality Analyzer Tool). Under tio sekunder ska du föra musen över så stort område av underlaget som möjligt, varvid S.Q.A.T analyserar resultatet och avgör hur den ska arbeta så effektivt som möjligt.
Det finns även dugliga möjligheter för makroinspelning, det är dock uppenbart att den funktionen inte har haft någon större prioritet under utvecklingen.
Prestandaulven
Allt detta tekniska låter helt strålande. Jaja, överdrivet mycket kraft, men visst finns det inte något som heter "för mycket" när det handlar om prestanda? Det må vara hur det vill med den saken, problemet är att de som är ansvariga för det som finns inuti Avior 8200 inte verkar ha varit inblandade i själva skalet. Inte så att musen skulle vara obekväm men det känns lite ironiskt, med tanke den välgjorda insidan, att chassit känns väldigt plastigt och billigt. Det är som om Armani gjort en dyr kavaj med väldigt exklusivt foder och dolt det med en utsida gjord av begagnade galonbyxor. Matchvikten på 90 gram ger inte heller något intryck av att det handlar om en gedigen konstruktion.
Det finns relativt gott om inställningar för att du ska kunna göra musen till din egen.
För att glida lätt på underlaget har musen stora PTFE-tassar med låg friktion på undersidan, men det är inte bara undersidan som har låg friktion. Även den plastiga utsidan väldigt hal att hålla i och ger musen nästan tvålliknande egenskaper, dock inte de rengörande. Jag struntar i det estetiska, ordentligt gummiklädda sidor med bättre grepp hade varit mycket bättre.
Storleken tycker jag är alldeles lagom oavsett om man föredrar claw-grepp eller "vanlig" handpåläggning. Personligen stänger jag helst av sidoknapparna på musens högra sida eftersom jag är högerhänt och inte vill trycka in dem av misstag, men det tycker jag får anses vara en del av de personliga konfigurationerna.
Sammanslaget är Mionix Avior 8200 en aningen förunderlig pryl. Allt du kan titta på och peta på känns billigt och plastigt men på insidan är det ett prestandamonster. Med all rätt är prislappen en fullständigt rättvis återspegling av prestandan, vilket bara ökar paradoxen ännu mer när man ser en prislapp på 700-800 spänn och klämmer på en gnagare som man skulle gissa kostar en fjärdedel så mycket.
