Resurshantering borde ju vara otroligt tråkigt. Att planera och balansera intag av råvaror gentemot produktion av färdiga produkter är byråkratgöra. Och uppenbarligen är det skitkul att vara byråkrat. Kanske är det lika roligt att vara Walter Peck som Peter Venkman i Ghostbusters, trots allt? Nja, förmodligen inte.
Det är mest i spelens värld till synes grådaskiga saker kan förvandlas till stor underhållning. Annars hade inte #Farming Simulator-spelen varit sådana succéer. Nu är dock inte #Anno 2205 något grådaskigt dussingöra, direkt. #Bluebytes strategispel målar upp en högteknologisk framtid med rymdresor och makalösa manicker, där klassisk resurshantering och balansering får samsas med strider i realtid.
Det spretar, och det är verkligen inte utan brister, men Anno 2205 lyckas ändå knyta ihop sina trådar till en underhållande helhet.
Hem ljuva hem – vem vill inte bo på månen?
Om du inte spelat något Anno-spel tidigare så kan det ta en liten stund att vänja sig vid upplägget. På ytan ser det mest ut som en stadsbyggarsimulator, men Anno 2205 kräver mer rigid planering och fokus på balans i första hand snarare än expansion. Utrymmet för att experimentera är något mindre. Spelmässigt är det mer #The Settlers än #Sim City, även om det rent visuellt påminner mer om det senare. Anno 2205 är apropå det ett hyfsat tjusigt spel, men också ganska krävande om man vill lira det med grafikreglagen på max.
Högteknologisk balansakt
Det största misstaget du kan göra när du startar upp ett nytt spel är att börja bygga av hjärtats lust. Att expandera kräver som sagt balans, och i början är det klokt att följa spelets instruktioner. Du har hela tiden delmål att uppnå, och dina möjligheter är i början väldigt begränsade. Med tiden låses allt fler byggnader upp, och till slut blir det ett himla jonglerande för att hålla ruljangsen igång utan att börja gå back.
Islandskapens viktigaste resurs är värme. Ingen vill bo i ett kylskåp
Till en början har du ett område att bygga i, men snart låser du även upp en arktisk lekplats för nya byggnader och råvaror, och så klart även månen. Den stora utmaningen är att expandera till de här nya områdena utan att helt köra balansen och ekonomin i botten.
Det gäller hela tiden att ha precis så många arbetare som behövs, precis så många fabriker som behövs och precis så mycket mat som behövs. Att bygga många fabriker utan att ha arbetarunderlag är ett bra sätt att skapa en ineffektiv koloni som snart går bankrutt. I regel är det bättre att bygga ut och effektivisera existerande byggnader så långt det är möjligt innan man bygger nya.
