Samtidigt som jag rensar militärbasen som var skyldig till den oväntade turbulensen passar jag på att spränga allt som har rödmålade detaljer. Hundra meter höga radarmaster, paraboler och bränsletankar förstörs och Kaos-poängen tickar uppåt. Förstörelse är bra, det får spelet att gå framåt och om du vill behöver du bara spela en handfull nyckeluppdrag för att ta dig igenom storyn. Resten av tiden kan du spendera med att flanera runt och förstöra allt som förtryckarna har satt sin färg på.

Get over here!

När minneskorten är säkrade och motståndarna har lärt sig en dödlig läxa bär det genast vidare till nästa uppdrag. Den första timmen följer en snitslad bana för att du ska få bekanta dig med kontrollerna och karaktärerna, efter det släpps du fri att göra vad du vill. Utan att avslöja för mycket är du på jakt efter en tidigare kollega som tros ha gått över till den andra sidan och den enda som kan veta var han befinner sig är en gammal alkoholiserad svensk som bytt hjälparbete mot casino-liv. I samma stund får jag veta att den nyblivna presidenten i landet (han dödade sin föregångare, som även var hans far) bestämt sig för att kasta ut alla utlänningar ur landet så det blir genast bråttom.

Vår blågule informatör befinner sig inte på någon lokal sylta tillsammans med en Jack Vegas-maskin utan i ett flera hundra meter högt tvillingtorn och när vi kommer till platsen har militären redan börjat rensa byggnaden. Eftersom jag redan gjort mig ovän med uniformerna får jag ta den roliga vägen upp, det vill säga på utsidan. Änterhaken får jobba sig varm och på toppen väntar fler fiender men det tar inte lång stund innan de finner sig själva på väg ner i expressfart. När en stridshelikopter blandar sig i leken kan du välja att skjuta ner den eller ännu bättre, skjuta dig ut till den, ge piloten ett par örfilar och några sekunders fikarast innan han slår i marken.

Hårda män skjuter folk från tryggheten i en helikopter

Det sista uppdraget jag får spela innan Avalanche stänger av konsolen går ut på att ta över en militärbas tillsammans med en av Panaus tre rebellgrupper, vilket gör att de tar över regionen och fler uppdrag och leksaker blir tillgängliga. Denna gång rör det sig om ett eskortuppdrag: en datatekniker måste transporteras helskinnad till en terminal för att stänga av larmfunktionerna. Det hindrar mig inte från att samla ännu fler Kaos-poäng under tiden, när jag sliter loss en minigun från dess montering och går barsärk finns det inte längre något som kan stoppa mig.

Just Cause 2 skulle ha släppts redan i slutet av 2008 men efter en ganska rejäl försening är det nu i den 26 mars nästa år som gäller. Med tre månader kvar hinner Avalanche säkert slänga in lite tydliga instruktioner och putsa bort lite kamera- och kontrollsvavanker. Det ser lovande ut, det kanske till och med kan övertyga de som ogillade det första spelet att besöka Panau.

Grapple MiniDoc
[video=4043]