– När vi märkte vilket mottagande originalet fick beslöt vi oss för att sätta oss ner och diskutera en eventuell uppföljare, berättar Erik. Vi satte ingen deadline utan bestämde oss för att undersöka om det fanns idéer som vi ville förverkliga.

Och det var samtal som uppenbarligen bar frukt. Först och främst ville Valve göra något åt det faktum att många spelade föregångaren tillsammans med publik, som inte alltid var inbitna hardcore-spelare. Den enkla lösningen torde vara att placera ytterligare en handkontroll i deras händer, vilket var precis vad Valve gjorde. Och så var co-op-läget skapat.

Två portaler kan vara krångligt nog, då kan du drömma om hur det blir med fyra i co-op.

– De två berättelserna har med varandra att göra, säger Erik. Men singleplayer fokuserar mer på en story med mycket dialoger, drama och vändpunkter. Vi resonerade annorlunda med co-op. Vi har lärt oss att en historia redan berättas när två spelare samarbetar och har kul tillsammans. Vi ville inte konkurrera för mycket med den berättelsen.

Jag spelade co-op för några veckor sedan och kan bara instämma. Samspelet mellan mig och den andra spelaren hamnar i fokus och vår dialog räcker för att hålla berättelsen vid liv. Vi skrattar, löser problem och – stundtals – kritiserar vi varandra. Att tvingas knipa käft för att lyssna på förinspelad dialog känns i sammanhanget lite torrt. Det räcker gott med känslan av att dela ett äventyr.

Lustiga huset

Men idag spelar jag singleplayer och efter en rad alltmer invecklade pussel är jag i behov av en andningspaus. Jag har lekt med gravitationen, tajmat knapptryckningar in absurdum och den totala kontroll jag hade till en början försvinner så sakterliga. Och det är då, när jag är som mest sårbar, som jag träffar en gammal bekant. Tur att hon är död. Eller…? Givetvis inte.

Portal har aldrig sett bättre ut, blir det också lika roligt?

Förväntningarna och kraven är skyhöga men inget av det jag har sett talar för något annat än en succé. Det tycks fortfarande finnas inspiration och idéer för nya pussel och när du väl har lyckats bli herre över dem börjar det hela om med co-op. Fyra portaler är – hör och häpna – fler än två. Det krävs att du ser det i rörelse innan du förstår potentialen.

– Jag har varit ett nervvrak, säger Erik och syftar på förväntningarna. Med det första spelet kunde det gå hur dåligt som helst – och ingen skulle bry sig. Det är klart man blir orolig den här gången, men samtidigt når man ett läge när alla nya pusselidéer och storyn smälter samman. Det var en lättnad att komma dit. Vi har ett ”lustiga huset”-koncept som fortfarande går att göra så mycket av.

Om Erik och de andra hos Valve klarar den enorma pressen berättar vi så fort vi lägger vantarna på recensionskoden. Spelet släpps på Steam den 18 april och i svenska butiker tre dagar senare – räkna med klara besked innan dess.