Skådisar i spel, realism
Jag har alltid haft problem när karaktärerna ska se ut som de riktiga skådisarna. Det blir oftast lite stelt, ser konstigt ut, och tar fokus från själva spelet. Man sitter och stör sig på att karakäktären nästan ser ut som på riktigt. Bättre när de i så fall inspirerats av nån, men inte tar det fullt ut. Borde spara tid och pengar för utvecklare om de skippade att försöka efterlika en skådis realistiskt. Jag engagerar mig nästan mer i spel där man kan knappt kan se hur ansiktet ser ut, som i Silent Hill, eller där man inte ser det alls, som i Half-Life.
I spel som är filmiska och storyfokuserade ser jag inget dåligt med att man använder riktiga skådespelare, och deras utseende. I regisserade cut scenes är skådespel viktigt, och vem är bättre på det än en professionell skådespelare? Jag tänker att det inte är konstigare än en film. Tittar jag på Scarface sitter jag inte och tänker att "Där är Al Pacino, och han låtsas vara Tony Montana". När jag ser filmen är han Tony Montana.
När jag hör kritik kring performance capture i spel brukar argumentet vara att kritikern stör sig på att känna igen skådespelaren, men hur reagerar ni då på spel som t.ex Hellblade? Karaktären i spelet ser exakt ut som skådisen, men det vet inte ni eftersom skådespelaren är mer okänd.
Och borde ni i så fall inte applicera samma logik på voice acting? "Jag tycker inte man borde använda riktiga röster, för det förstör inlevelsen om jag känner igen rösten!" 😀
Nej, jag gillar performance capture, men då tillhör jag också en kategori av gamer som gillar filmiska storydrivna spel. Det är naturligtvis inte en teknik som passar i alla lägen.
Det enda jag kommer tänka på är death stranding och det fungerade hur bra som helst 5 av 5 spel 👌
Vadå ser man inga ansikten i Half life? Vad har du spelat för half life eller tänker du på headcrab zombies?
Half-Life var kanske ett dåligt exempel. Jag tänkte mest på att man inte ser hur Gordon ser ut, som man "är" i spelet. Tänkte inte på att man faktiskt pratar med andra i spelet och ser deras ansikten. Men dom är ändå lite karikatyr-aktiga, men hyfsat realistiska. Samma med GTA 4. Karaktärerna i spel som Cyberpunk, Gears of War, Red Dead Redemption, The Last of Us, Uncharted, God of War funkar också, mycket för att man inte sitter och jämför med hur skådisen ser ut på riktigt, och sen stör sig på att de inte lyckades helt att få till det fotorealistiskt. Death Stranding fick till det bra, det håller jag med om. Senaste skräckexemplet tycker jag är Jedi Survivor.
Detroit Become Human fick också till det bra, åtminstone med några av skådisarna. Jag stör mig väl mest på spel där det ser ut som de klippt ut ansiktet och klistrat på, inte mycket bättre än i spel från 2001
I spel som är filmiska och storyfokuserade ser jag inget dåligt med att man använder riktiga skådespelare, och deras utseende. I regisserade cut scenes är skådespel viktigt, och vem är bättre på det än en professionell skådespelare? Jag tänker att det inte är konstigare än en film. Tittar jag på Scarface sitter jag inte och tänker att "Där är Al Pacino, och han låtsas vara Tony Montana". När jag ser filmen är han Tony Montana.
När jag hör kritik kring performance capture i spel brukar argumentet vara att kritikern stör sig på att känna igen skådespelaren, men hur reagerar ni då på spel som t.ex Hellblade? Karaktären i spelet ser exakt ut som skådisen, men det vet inte ni eftersom skådespelaren är mer okänd.
Och borde ni i så fall inte applicera samma logik på voice acting? "Jag tycker inte man borde använda riktiga röster, för det förstör inlevelsen om jag känner igen rösten!" 😀
Nej, jag gillar performance capture, men då tillhör jag också en kategori av gamer som gillar filmiska storydrivna spel. Det är naturligtvis inte en teknik som passar i alla lägen.
Hellblade gillar jag, men vet inte om jag tycker hon ser exakt ut som i verkligheten. Kände knappt igen henne på bilder. Hon ser weird ut i spelet.
men vet inte om jag tycker hon ser exakt ut som i verkligheten
De har gjort hennes ansikte lite längre, inte riktigt lika runt, men annars skulle jag nog säga att likheten är slående.
https://cdn.hobbyconsolas.com/sites/navi.axelspringer.es/publ...
De har gjort hennes ansikte lite längre, inte riktigt lika runt, men annars skulle jag nog säga att likheten är slående.
Tycker det är annorlunda när man spelar spelet. Kolla fler bilder med den skådisen, jag skulle nog ha missat att det var hon om jag inte vetat om det.
I mass effect 2 tyckte jag bara att det var tufft att dom fått till det så bra vad det gäller Miranda som är baserad på Yvonne Strahovski(stavning?).
Men efter "teknikdemo-wow-känslan" i ME2 så så tycker jag mest blivit mer och mer av en negativ sak att använda riktiga skådisars ansikten. Jag kommer inte på en enda gång jag tyckt det vart mer positivt än negativt att dom gjort karaktärer på riktiga skådisar.
I Death Stranding fungerar det skapigt får jag väl säga, men det hade lika gärna kunnat vara en 3d-modell från scratch dom använt för min del.
Ofta blir det en jobbig dissonans som jag har svårt att se igenom. Praktexemplet är när man ser Ian Galagher från Shameless svinga runt en ljussabel i de nya Jedi-Starwars-spelen. Det fungerar inte alls för mig. När jag såg affishen första gången trodde jag det var ett skämt...