Idén är enkel. I rollen som en av passagerarna på en lyxkryssare skall du i 1920-talsmiljö frottera dig med dina medpassagerarna i jakten på ett slumpmässigt utvalt mordoffer. Belöningen är pengar, insatsen ditt eget liv. Varje spelomgång delas upp i tidsbestämda delar (vanligtvis ett par minuter långa). Den som har mest pengar - och därmed också lyckats hantera brandyxor, stekpannor, maskingevär och biljardköer bäst - vid omgångens slut står som ensam vinnare.

Med 2500 brittiska pund på fickan och tomma händer börjar varje ny spelomgång med att spelservern tilldelar alla deltagare ett offer. Varje spelare blir därmed både jagare och byte. För att The Ship inte skall urarta i en reguljär deathmatch bär samtliga ett automatiskt genererat namn där enbart likvidation av det tilltänkta offret ger utdelning (pengar). Då man endast kan identifiera sina medpassagerare genom att på nära avstånd titta på dem blir speltempot långsamt - sannolikt ett medvetet val tänkt att betona en societetsstämning i lyx och flärd.

Den stundtals sövande långsamma jakten för spelarna genom miljöer som kantas av restauranger, affärer, dansgolv, toaletter och hytter - vissa under sträng övervakning av vakter och kameror, andra öde och därmed mer lämpliga för ljusskygga aktiviteter (mord som bevittnas av skeppets säkerhetsvakter leder beroende av antalet åtalspunkter till ett antal dyrbara sekunder i skeppets fängelseavdelning). Dessvärre tål arkitekturen i designmässig mening inte en närmare granskning; frånvaron av detaljer, inredning där allting är fastspikat i golvet och ett ständigt återanvändande av rekvisita ger ett fattigt intryck.

Misstänksamma passagerare

The Ship ger med jämna mellanrum ledtrådar om var på fartyget bytet befinner sig. Systemet fungerar väl - särskilt på mindre skepp där de korta avstånden delvis kompenserar den ständiga tidshetsen. När man väl hittat ett vapen och identifierat offret gäller det dock att bida sin tid - att överhuvudtaget ta fram och visa ett tillhygge när en vakt eller en kamera ser på renderar omedelbart såväl upptäkt som fängelsestraff. Spelare med nerver och förmåga att vänta tills det rätta läget öppnar sig premieras alltså. Upplägget fungerar väl och skapar dessutom en ständigt närvarande känsla av misstänksamhet - inte minst då man själv märker att man har en och samma passagerare efter sig hela tiden.

Konceptet till trots är The Ship egentligen ingen ny titel. Spelet började ursprungligen som en modifikation till actionrökaren Half-Life men har nu släppts i en ny och fristående version byggd med Valves kritikerrosade Source-motor. Valet av teknisk plattform borde egentligen borga för såväl bra grafik som optimerad nätverkskod. Tyvärr står det ganska snart klart att Outerlight med The Ship delvis tagit sig vatten över huvudet. En stundtals amatörmässig grafisk design, ett väl segt tempo och ett störningskänsligt nätverksprotokoll stjäl uppmärksamhet från spelets originalitet.

Omdöme

Hur roligt det än är att på avstånd spela oskyldig när bytet nervöst ser sig över axeln förtar en slarvig och ogenomarbetad helhetsbild mycket av spelglädjen. Att The Ship i dagsläget endast säljs över distributionsnätverket Steam till lågpris ($19.95, motsvarande 150 SEK) rättfärdigar i min mening inte det hafsverk titeln ger sken av att vara. Trots uppenbara brister visar Outerlight ändå att renodlade multiplayerspel kan vara mer än taktisk strider i ökenmiljö och adrenalinstinna deathmatch-historior i vansinnestempo. The Ship plockar inte sina poäng på grafisk design utan på nytänkande samt ett och annat leende - nog viktiga inslag i en spelbransch som i allt högre utsträckning gömmer en genomtänkt grundidé bakom en allt mer polerad teknisk fasad.

Testdator:

AMD Athlon XP 2500+
ATI Radeon 9600 Pro 128 MB
1024 MB RAM
Windows XP (SP2)