Alla har vi dåliga dagar. Och visst hade det då varit skönt att bara få ta en slägga, gå bärsärk i en glasbutik och slå sönder allt? Teardown är exakt detta i spelform, det är medicinen mot alla dåliga måndagar.
"Medicinen mot alla dåliga måndagar"
Teardown är en voxel-baserad förstörelsesimulator som nu efter ett par år i early access släpps officiellt. Det har till och med fått en berättelsedriven kampanj, fast det är inte något avancerat. Spelet driver en form av heist-narrativ där jag får olika uppdrag via en dator. Det kan vara att riva något eller hitta en väg in i en byggnad och stjäla saker. Trots utvecklarens försök känns det mesta av historien påklistrat, för mig är sandboxdelen fortfarande det intressanta med spelet. Vad det egentligen handlar om här är trots allt om att förstöra saker på kreativa vis, och för att tala klarspråk skiter jag fullständigt i varför.
Med en schysst slägga slår man hela måndagsangsten med häpnad.
Det finns något tillfredställande i att få ta en grävskopa, köra rakt in i en byggnad och se väggar och golv rämna. Lika tillfredställande är det att slänga in en gasflaska i ett hus och se tegelstenarna flyga när allt exploderar. Jag tror alla har behov att få avreagera sig ibland och personligen gör jag det på kampsportsmattan. Men spelet är perfekt för när allt kör ihop sig så jag inte har tid att träna. Teardown är således ett riktigt bra alternativ för frustrerade personer som inte har möjlighet att slå på en säck eller brottas.
Grafiskt påminner det väldigt mycket om Minecraft, men då blocken (voxlarna) är mindre så lutar estetiken mer mot Lego i både utseende och förstörelse. Ljussättningen är också mycket bättre än Minecraft och ger ett mer realistiskt utseende. Men jag stör mig på fokusfiltret som gör att allt bara någon gata bort blir väldigt suddigt. Men överlag gillar jag det jag ser. Ljudet är inte så mycket att prata om: en traktor brummar som en traktor och ljuden av förstörelse känns tillfredställande, även om det inte direkt sticker ut. Kort och gott gör ljud och bild vad de ska, men utan att ge den där "Wow!"-känslan.
Förstörelsen funkar riktigt bra. Saker faller för det mesta ihop på ett tillfredställande vis och materialen verkar ha olika sorters hållbarhet. När jag för första gången körde en traktor genom både staket och husvägg så utbrast jag i ett så högt evil villain-skratt att frugan undrade vad jag höll på med. Förstörelsen påminner mycket om den i Red Faction 3, och det är ingen dålig kritik då jag fortfarande anser att det har den bästa förstörelsen som finns i ett spel idag.
"Jag har även stött på krascher (no pun intended)"
Med det sagt kommer Teardown nära, det enda som inte riktigt stämmer är att bärande väggar och bjälkar inte verkar behövs i den här världen. En hel husvägg kan nämligen hållas upp av några få klossar, så spelet verkar inte räkna ut tyngden i olika material. I Red Faction 3 kunde jag leta upp de bärande bjälkarna och få hela skyskrapor att rasa ihop som korthus. Detta går inte riktigt i Teardown vilket är synd. Spelet har också en del buggar som att jag fastnat i terrängen. Jag har även stött på krascher (no pun intended) när det händer mycket samtidigt.
Det är även värt och nämna att spelet har full support för olika mods genom Steam och det finns tusentals saker att ladda hem. Allt från diverse verktyg till hela städer som du kan gå bärsärk i. Jag tror att Teardown kan odla en riktigt stor community i framtiden då fröet redan är sått.
Allt som allt är Teardown ett roligt litet spel att starta upp när du behöver avreagera dig. Jag har dock lite svårt att se det som en "spel", utan hamnar mer i samma fack som Goat Simulator. För även om utvecklarna försökt sig på en story är Teardown som bäst när det är en sandlåda där jag får leka runt och bara ha sönder saker. Samtidigt behöver det inte vara mer avancerat än så då förstörelsen är kul och väldigt tillfredsställande, i alla fall i kortare sessioner.
