Neva berättar historien om Alba, en ung flicka som bildar ett djupt band med den majestätiska och vargliknande varelsen Neva i en värld som balanserar på randen till kollaps. När en katastrof slår ner och Alba förlorar allt hon en gång älskat, tvingas hon lämna sin trygghet och ge sig ut på en resa för att överleva i en natur som är lika fascinerande som farlig. Tillsammans med Neva, som är både hennes följeslagare och skyddsängel, vandrar hon genom en magisk men samtidigt obarmhärtig värld där skönhet ständigt kontrasteras av mörka hot.
Varje steg de tar innebär en ny prövning, och under resans gång möter de faror som hotar att dra dem isär. Deras gemensamma kamp blir en berättelse om att övervinna sorg, där de måste finna modet att konfrontera sina rädslor och utforska naturens egna bräckligheter. Som Aristoteles en gång sa: “Det är i våra mörkaste stunder som vi måste fokusera för att se ljuset.”
Spelet är skapat av spanska Nómada Studio som även låg bakom det utmärka Gris. Det saknar traditionellt röstskådespel – förutom Albas rop på Neva – men bygger ändå en kraftfull emotionell koppling. Albas röst, som skiftar beroende på om hon är lugn eller rädd, fördjupar hennes karaktär och förstärker bandet till mig, som spelare, på ett ovanligt berörande sätt. Det minimalistiska designspråket, med storslagna visuella bilder och musikaliska stämningar, förmedlar en stark berättelse utan ord. Varje årstid speglar ett känslotillstånd: höstens kalla förfall, där färgerna bleknar och livet drar sig tillbaka, står i skarp kontrast till vårens frodiga grönska och löften om pånyttfödelse. De välbekanta, men symboliska, skiftningarna mellan årstiderna skapar en atmosfär som berikar spelets emotionella djup.
"Varje årstid speglar ett känslotillstånd"
Världen i Neva fungerar som en subtil metafor för klimatförändringar och naturens cykliska processer. Genom teman som liv och död, mod och tillit, och rädslan för förlust, väver spelet in stora existentiella frågor som berör på djupet. Albert Camus tankar om kampen i en osäker värld resonerar här: “The struggle itself toward the heights is enough to fill a man’s heart. One must imagine Sisyphus happy.” Det är i Albas och Nevas gemensamma kamp, i varje kliv genom en skiftande och oförutsägbar värld, som meningen skapas – i själva resan och motståndet mot mörkret.
En ordlös berättelse.
Mekaniskt sett introducerar Neva inga revolutionerande inslag men bevarar sin eleganta enkelhet. Spelet är en plattformare med lättbegripliga stridsmekaniker, som samtidigt utmanar mig, särskilt vid konfrontationer med bossar. Plattformandet börjar enkelt, nästan som en promenadsimulator, men svårighetsgraden stiger när hösten nalkas och plattformsutmaningarna blir mer komplexa. Även om Neva inte når den extrema svårighetsnivån hos spel som Celeste, delar det samma kreativa anda, och jag måste kombinera fingerfärdighet och reflexer för att övervinna skogens faror.
Växer med dig
Neva är ett spel som växer tillsammans med mig – inte för att det tar tid att uppskatta, utan för att hela resan handlar om att utvecklas. Spelet startar med de mest grundläggande kontrollerna: springa, hoppa och rulla. Plattformandet är vackert i sin enkelhet, men med tiden lär jag mig nya tekniker och mönster, och spelet utmanar att kombinera dem för att klara allt svårare hinder och fiender.
När nya mekaniska kombinationer och ibland helt nya funktioner introduceras, förändras även världen runt Alba. Handlingen utspelar sig över ett år, vilket låter mig uppleva skogen genom fyra årstider – en förändring som håller både det visuella och spelmekaniken fräscht. Under vintern dyker förvridna blommor upp och på våren börjar nya knoppar slå ut, vilket tillför nya och spännande plattformsutmaningar. Samtidigt utvecklas Neva från en nyfiken valp till en modig följeslagare, i takt med att Alba möter nya utmaningar. Spelet förklarar aldrig vad de våldsamma och groteska monstren som invaderar de vackra landskapen är för något, men de förstärker känslan av fara och hot.
Neva är en upplevelse på ungefär tre timmar som verkligen fängslar. Dess visuella stil är en av de mest imponerande jag upplevt och soundtracket är hänförande. Varje intensiv strid ackompanjeras av en svepande musik som känns episk, och varje bakgrund är som ett konstverk värdigt att pryda en tom vägg. Att spela Neva är som att svepas in i en stillsam men kraftfull berättelse om överlevnad, förlust och vänskap – en historia som inte behöver ord för att beröra djupt. Det är en resa där varje årstid och varje scen blir en del av ett större sammanhang som jag själv får tolka och känna in. När sista scenen spelas ut, lämnar Neva efter sig en känsla av eftertanke och lugn, som om jag just bevittnat något vackert och bräckligt i sin mest ursprungliga form.
