Varför krångla till det? För ett år sedan släpptes det mobila, hisnande plattformsspelet #Rayman Jungle Run. I alla avseenden var det en lillebror till #Rayman Origins. Betydligt mindre och den lealösa fransmannen sprang per automatik genom djunglerna och hardcore-fantastiska "land of the livid dead". Det vi gjorde var att slå, sväva, hoppa och springa på väggarna. Helt enkelt.

Men det räckte. Trots allt var äventyret djupt vanebildande. #Pastagames förstod sig på det mobila formatet, förstod att de snarare gjort oss en otjänst om de emulerat genialiska Origins. Därför prioriterade de precision och tajming. Av bara farten blev Jungle Run en succé och något som skilde sig från storebror.

Fiesta Run är Rayman Legends självspringande lillebror.

Och den kvart jag får tillsammans med #Rayman Fiesta Run går i en himla fart. Uppföljaren fortsätter på den inslagna vägen, men har betydligt fler sidor än sist. Jag kanar på magen nerför issluttningar, krossar piñatas, studsar på korvar, väjer för knivar som far genom väggen och dräper näpna små djävulskockar i en lavavärld. Ett av områdena växer bokstavligt talar fram och sekunden senare jagas jag av ett ilsket rött fiskstim utrustade med eldgafflar. Bisarra syner är de allihopa.

Självgående Rayman har dessutom begåvats med nya förmågor direkt tagna ur Origins och #Legends. Han kan numera simma och hoppar du genom särskilda trumpeter blir Rayman en liten hjälte. Särskilt användbar var handsken med orimlig räckvidd, som både kan slå hål på fiender och väggar.

Rayman lämnar djungeln för långt mer varierade miljöer.

Pastagames har också förstått att den mobila publiken är bred. Därför finns perfect run, ett läge där du kan se den optimala vägen genom banan för att fånga alla lums och mynt. Ärligt talat: den bryr jag mig inte särskilt mycket om. Därför finns också invasionerna, ett hardcore-läge som ska sätta de mest kaxiga på prov. För att nå till dem måste du prestera perfekt. Och belöningen är banor med oförlåtande fällor och än argare fiender. Ungefär som helvetiska livid dead. Det låter som ett ljuvligt helvete.

Du ska inte förvänta dig ett nytt Origins eller Legends, men det är knappast meningen heller. Precis som Jungle Run lever Fiesta Run på hopp, kärlek och en lealös plattformshjälte som aldrig slutar springa. Och det räcker långt.