Middle-Earth: Shadow of Mordor

• Plattformar: Playstation 4 (testversion), Windows, Xbox One, Playstation 3, Xbox 360, Linux, MacOS

• Release: 2014-09-30

Middle-Earth: Shadow of Mordor bjuder på en ganska säregen upplevelse där jag i rollen som Talion, en kommandosoldat från Gondor, och alvsmeden Celebrimbor ger mig in i Tolkiens fantasy värld och stöter på alltifrån vilddjur och bestar till dvärgar och orcer.

Historien utspelar sig mellan ”The Hobbit” och ”Sagan om Ringen” filmtrilogierna. Flera kända karaktärer som Sauron och Gollum dyker upp här och var.

Spelmässigt är det ett action-äventyr som bjuder på god variation då man kan ta sig an fienden med klassiska svärd, dolk och pilbåge men tjusningen ligger i kan man använda omgivningen mot eller manipulera orcerna på ett flertal kreativa sätt. Istället för att bara gå på och kötta med svärdet kan man tillexempel skjuta pilbåge på närmaste getingbo, öppna närmaste bur med tillfångatagna bestar och låta dem löpa amok i orc-lägren eller varför inte förgifta orcernas grogg-tunnor vilket leder till att de blir galna och attackerar varandra.

Det är även här som det omtalade nemesis-systemet kommer in. De starkare orc-kaptenerna har ett AI-medvetande och kommer ihåg tidigare möten med dig och utfallet av det, om du tillexempel flydde som en ynkrygg kommer du att bli hånad eller om du blev nedstucken så kommer du att bli häcklad och därmed har du en konflikt med din nemesis.

Varje gång man dör och kommer tillbaka har en viss tid förflutit där orc-kaptener kan gå upp i rang eller ta varandra av daga. Också kul att orcerna är slumpmässigt genererade med sina individuella styrkor och svagheter, den ena roligare och fulare än den andra.

Senare i spelet kan man brännmärka orcer för att strida på ens sida. Man kan också få en brännmärkt orc att stiga i rang och använda dennes styrka och följare efter eget tycke.

Världsbygget består av två större kart-områden med Assassins Creed inspirerade torn att klättra upp i för att låsa upp de mindre områdena på varje karta.

Färdighetsträd finns för att uppgradera karaktären i sig men även vapenträd och diverse andra uppgraderingar under spelets gång, och detta är viktigt för trots alla fördelar man får så tål man aldrig särskilt mycket stryk. Det gäller att ta tillvara på alla färdigheter ju längre man kommer då svårighetsgraden blir ganska hög.

På det stora hela är det ett mycket bra spel men det finns endel störningsmoment som att man ganska ofta fastnar i terrängen, klättrar och rör sig lite klumpigt och svårighetsgraden - även med en fullt utvecklad karaktär - kan vara bitvis frustrerande. Spelmiljön känns också lite väl brun och trist.

Det finns gott om sidouppdrag och speltiden om man slutför det mesta ligger bortåt 30-40 timmar.

Jag skulle säga att det håller ganska bra, med vissa förbehåll. Visst finns det som ovan nämnt en del frustrations moment men det har ändå något unikt i sitt upplägg som inte finns i andra spel och Tolkiens värld är alltid trevlig att vistas i.

På Playstation 4 är det relativt snyggt för sin tid och rullar på i stabila 30 fps.