Pokémon-inspirerat action-RPG som uppskattats i sina båda DS-versioner - nu till Wii. Tja, varför inte?

Spectrobes: Origins är ett spel som lånar ganska friskt. Konceptet, att samla små monster (spectrobes) och utveckla dem, behöver ingen närmare källhänvisning. Inte heller det faktum att huvudrollsinnehavarna, Rallen och Jeena, har ett skuttande litet husdjur i ständigt följe känns som något nyhet. Karaktärsdesignen är manga, Sailor Moon och Spirited Away rakt igen och grafik och fiender påminner en hel del om #Twilight Princess. Det låter ju på pappret som en fantastisk kombination. Och stackars min häpna haka när det faktiskt visade sig att så också var fallet.

Det kryllar av monster! Vissa snälla, andra inte särskilt.

Historien är ganska alldaglig. En skurk med horder av anhängare bestämmer sig för att ta över allt han stöter på, varpå två hjältar ska sätta stopp för honom. Det är ungefär allt. Men faktum är att handlingen både fungerar bra och inspirerar till fortsatt spelande. Anledningen till detta ligger förvisso i att historien är hyfsat djupodlad och bra i grunden men också, eller kanske främst, i den twist spectroberna ger det hela.

Mysiga monster i skönt samlarspel

Spelupplägget grundar sig i att du, i antingen Rallen eller Jeenas skepnad, jagar runt i en mysig 3D-värld. Du är dels på jakt efter elakingar, så kallade krawls, dels spectrob-monster som avsevärt stärker dina chanser att ha ihjäl de otrevliga bråkstakarna. De gemytliga spectroberna hittas i stora stenblock som via ett tämligen trevligt minispel sedan ska karvas ut och väckas till liv för att plikttroget agera hjälpredor i slagsmålen mot krawl-arméerna.

Det är just dessa strider som gör spelet extra intressant, de fungerar helt enkelt bra. Wii-kontrollerna är integrerade på ett naturligt sätt och medan en viftning framåt skickar iväg din spectrobe mot fienden ger en annan sving en mer defensiv utgång. Samtidigt som detta sker ska även lite klassiskt svärdsvingande utföras med valfri hjälte - något som faktiskt skapar en skön känsla av team-work.

Tre hårda slag följt av en luden spectrobe är ett bra spörecept.

Att Spectrobes riktar sig till en yngre publik skapar i mitt tycke inga som helst problem, det är troligtvis roligt oavsett ålder. Trots en del småmissar, som stundtals tröttsamt långa laddningstider samt att striderna efter ett tag tråkigt nog blir lite repetitiva, är det ändå ett riktigt bra spel. Det märks att Disney tillsammans med Genki verkligen försökt pussla ihop det bästa av många delar och samtidigt göra något nyskapande av det, vilket de faktiskt också lyckats med. Gillar du Pokémon gillar du säkerligen Spectrobes. Gillar du inte Pokémon gillar du förmodligen Spectrobes ändå. Kudos, Disney.

Skicka en rättelse