Spel som är så bra att jag inte vill spela dem igen

It's not a lake, it's an ocean
Spel som är så bra att jag inte vill spela dem igen

Rubriken kan verka tossig, men låt mig förklara.

Alla har vi våra favoriter, våra heliga kor. Det kan vara spel som har tagit andan ur oss, format hela våra liv som gamers eller blivit den där måttstocken mot vilken vi mäter alla spel efteråt. Jag har några sådana och jag är säker på att du har det också. Vissa kan jag spela om hur många gånger som helst. Andra blir i stället så speciella att jag inte vill spela sönder dem. Jag vill bevara minnet från den allra första genomspelningen. Och inte minst: känslan. Det handlar om storydrivna äventyrs- eller skräckspel. Spel som har berört på djupet.

Ibland, som i fallet Silent Hill 2, orkar jag inte uppleva ångesten igen. Inte förrän remaken kom och jag förstås bara var tvungen. Det var en resa att minnas. Igen.

Av denna anledning har jag undvikit att röra Silent Hill 2, The Last of Us eller Shenmue II särskilt mycket sedan jag förälskade mig i dem. Dessa tre spel är en helhetsupplevelse för mig. En magisk sådan.

Är jag helt ute och cyklar eller känner ni igen er på något plan?


signatur

Fria tankar om spel: www.frispel.net
Min musikkanal: https://www.youtube.com/@DJ_Ruffles

Medlem

Vissa spel kan jag spela igen, om de är mysiga. Som Mass Effect serien till exempel.

Medlem

Last of us 1.

Medlem
Skrivet av Fr0gg0.:

Vissa spel kan jag spela igen, om de är mysiga. Som Mass Effect serien till exempel.

Den serien kör jag igenom vartannat år ungefär. Inte alltid hela trilogin men 2an är alltid med.

Medlem

Detroit: become human. Det skulle väl vara för att testa alternativa vägar och slut. Men annars var det en magisk upplevelse samt intryck, och det räcker med min första upplevelse, den står för sig själv.

Medlem

spelar sällan om spel som inte är soulsborne / soulslikes med NG+ osv.

däremot tittar jag ofta på letsplays och streams med för mig betydelsefulla spel. kul att se andra uppleva grejer för första gången.

Medlem

Yakuza-serien är jag väldigt sparsam med att spela om! Njuter av att göra så mycket som är möjligt första gången jag spelar något av dem istället.

Redaktör
Ponny

Soma. Herregud vad det rörde upp saker i mig, men jag har (hittills) inte spelat det igen.


signatur

En Bamseponny av folket

Hourglass of Summer.

It's not a lake, it's an ocean
Skrivet av Sleypner:

Detroit: become human. Det skulle väl vara för att testa alternativa vägar och slut. Men annars var det en magisk upplevelse samt intryck, och det räcker med min första upplevelse, den står för sig själv.

Just det spelet känner jag verkligen så för också.


signatur

Fria tankar om spel: www.frispel.net
Min musikkanal: https://www.youtube.com/@DJ_Ruffles

Medlem

Jag kan inte riktigt spela färdigt Cyberpunk på nytt igen, mot slutet men inte slutuppdraget. Mycket pga hur viss parallellt det har med min fars bortgång, och känns var gång. Bloodborne är lite på samma nivå, mycket pga känslan jag hade och spelet bara motsvarade det fullt ut. Jag kan spela det, bara inte slutföra det längre, inklusive den sista trofén.


signatur

PS3 Slim 320GB (1TB) | Wii U Premium | Xbox 360 250GB | X1 1TB | PS5 + Corsair MP600 Core 2TB | New 3DS XL + Katsukity's Capture Card | PS Vita 32GB | Ryzen 5800X3D, 32GB DDR4 3000Mhz, 240GB SSD, 4TB SSD (Kingston KC3000), Radeon 6700XT, 3TB+4TB HDD, B450M-DS3H | Nintendo Switch

Medlem

Prince of Persia: The Sands of Time spelade jag bara den gången när det var nytt. Jag gillade det, men var inte sugen på att spela det igen. En del moment i spelet var rejält frustrerande, så en gång räckte.

Jag spelade The Last of Us när det var nytt. Sen rörde jag det inte igen på ca 10 år. Så jag har bara spelat det 2 ggr.
The Last of Us 2 har jag bara spelat en gång och det känns inte som att jag vill spela det igen. Bra spel, men det blev för mycket. Jag mådde dåligt av det.

Sen är det andra spel som är så bra och kul att spela om så det har jag gjort många gånger. Vice City och Tomb Raider t ex.

1
Skriv svar