Att testa multiplayer i spel som inte har släppts är alltid problematiskt. Servrar måste vara igång, recensionskoden kompatibel och framförallt måste det finnas folk att spela mot. Inför släppet av #Far Cry 3 gjorde #Ubisoft mycket rätt, med ett flertal multiplayersessioner inbokade veckan innan publicering. Vi hade dock inte möjlighet att närvara på någon av dem och valde därför att recensera singleplayerkampanjen och känna på flerspelarläget efter release. Där är vi nu.
Upp till kamp
Som du säkert känner till vid det här laget utvecklas Far Cry 3:s multiplayer av svenska Massive Entertainment i Malmö, som sedan fyra år tillbaka är helägda av Ubisoft. Och på samma sätt som de tog sitt eget grepp på realtidsstrategigenren med #Ground Control och #World in Conflict innehåller flerspelarläget ett par detaljer som höjer det utöver den standardmässiga serverpangandet.
Överraskande
Den första överraskningen är dock inte något speltekniskt utan att Domination lockar fler spelare än Team Deathmatch, som annars brukar vara förstahandsvalet för många. Det är en variant på Battlefields Conquest, du ska kontrollera tre punkter på kartan och det lag som har det oundvikliga övertaget tippar över en vågskål till sin fördel. Detta svänger såklart fram och tillbaka under matchens gång och så länge ett lag inte är väldigt mycket bättre har det en tendens att vara spännande ända in på slutsekunderna.
Linbanor - skoj men ganska menlöst
Domination numera är en given klassiker i multiplayersammanhang men det är i Firestorm Massive visar prov på det jag nämnde tidigare - att de vågar och kan se nya möjligheter. Båda lagen har två bensintunnor de måste beskydda, lyckas fienderna sätta eld på dem startar bränder överallt och matchpremisserna ändras. Istället blir det en kamp om centralt belägna radiostationen. Om pyromanerna lyckas kontrollera sändaren kallas ett flygplan in som dumpar bensin på infernot, vilket avslutar matchen, men om det andra laget lyckas kämpa sig tillbaka nollställs matchen. Banorna i Firestorm är överlag mindre och redan i förstaläget blir det intensivt. När alla har samma mål att bråka om uppstår ett behagligt kaos.
Transmission har också ett intressant upplägg, där nya kontrollpunkter dyker upp slumpvis för att sedan försvinna och det gäller såklart att kontrollera dem så lång tid mycket som möjligt under matchens gång. Antalet spelare har där, en vecka efter släppet, varit för lågt för att kunna testa ordentligt.
