Gör mig en tjänst och ta fram din mobiltelefon. Du kanske rentav läser den här texten på dess skärm. I så fall kan du påminna dig själv om att en liten lins enträget stirrar tillbaka på dig. Din mobiltelefon kan fånga alla dina rörelser, lyssna till allt du säger och läsa av all information du matar in. Den må inte vara din mest anförtrodde vän, och du tar den för given. Men den vet alla dina hemligheter.
I efterdyningarna av den amerikanska övervakningsskandalen – och andra samtida uppdaganden om systematiska avlyssningar och statliga integritetskränkningar – känns #Watch Dogs kusligt relevant. Kanske ännu mer så när #Microsoft står i begrepp att tvinga på oss det alltid inkopplade, allseende ögat; nästa generations Kinect för Xbox One.
Ironin i det, att finna sig själv spelande Watch Dogs på Xbox One, övervakad av en Kinect. Vilken rundgång.
Mobiltelefonen är en central del i våra liv – och i Watch Dogs.
Spelet ifråga skildrar ett scenario där storebror blir petad i dessa ögon och får överdosera på sin egen medicin. Den misstänksamt ansiktsmaskerade huvudpersonen Aiden Pearce, klädd i långrock, må vara beväpnad. Men hans mest effektiva vapen är istället mobiltelefonen. Med denna kan han ta kontrollen över stadens elektronik och få den att kollektivt underkasta sig hans viljor, för att uppfylla hans behov när han kommer i kläm mellan lagens långa arm och den undre världens oformliga gränslöshet.
När Watch Dogs för första gången visades upp för världen i samband med förra årets E3 blev det snabbt den stora överraskningen. #Ubisoft Montreal hade i hemlighet jobbat med detta nya koncept ända sedan 2010, och den tekniska nivån var slående. Det var – i alla fall grafiskt – som att se en försmak av spelens framtid. Här hade vi en regnpiskad, dystopisk sandlådestad, ett virtuellt Chicago som låg framför våra fötter, redo att utforskas men också manipuleras. Actionsekvensen där spelaren i realtid hackade och slog om trafikljus för att orsaka ett trafikkaos som sen blev skådeplats för eldstrider tog oss alla med storm.
En kommentar om vår mobilsamtid
– Watch Dogs började som en diskussion, en fundering kring mänskligheten. Vi försökte förstå vår egen relation till mobiltelefoner, och idén föddes redan för fyra år sen, när mer avancerade mobiler fortfarande var ett nytt fenomen som växte progressivt.
Spelets creative director Jonathan Morin är alldeles uppeldad av entusiasm där vi står, i Ubisofts monter, på årets E3. Det är imponerande med tanke på hur många löpande-band-intervjuer han förmodligen redan hunnit göra. Jag har just frågat honom om idén till spelet kom ur vardaglig paranoia. Han fortsätter:
– Så vi började göra ett actionäventyr där vi fokuserade på den sortens teknologi som utgör ramverket i ett modernt samhälle. Ett samhälle av idag alltså, inte science fiction. Och vi blev alldeles fästa vid den idén, för det kändes som att vi kommenterade vår egen situation.
Jonathan Morin är creative designer för Watch Dogs.
Huvudkaraktären Aiden är en komplicerad man. Å ena sidan tycks han vilja skydda sin familj, å andra sidan har han redan ställt till det för dem så pass att de vill hålla honom på en oändligt lång pinnes avstånd. Aidens enda sätt att hålla kvar ett öga på dem blir den syntetiska vägen, genom att övervaka dem utan deras vetskap - dygnet runt. Han må ha goda anledningar att göra det, men överbeskyddandet börjar anta de monstruösa formerna av en besatthet. Den börjar i sin tur växa i omfång, och snart har han börjat betrakta – kanske rentav vaka över – hela staden.
– Varefter Aiden blir mer och mer inflytelserik börjar han leva tragedin som en vigilant, och alltmer röra ihop sitt eget drama med alla andras. Spelaren kommer att slitas mellan Aidens egen historia och alla andra problem därute, och det är upp till dig hur du hanterar det och din roll som rättsskipare, förklarar Jonathan för mig.
