No Man's Sky

Hello Games, studion bakom den underbart frenetiska Joe Danger-serien, presenterade sitt senaste projekt på Spike VGX Awards - arvtagaren till Video Game Awards - för någon vecka sedan. De visade upp en video av spelet, som av allt att döma är fullt spelbart men enligt utvecklarna själva fortfarande i ett tidigt stadium av utvecklingen.

Videon är väl värd en titt, om du vill se en av de vackraste och mest imponerande automatiskt genererade världarna hittills. Det börjar med att spelaren simmar omkring i ett tropiskt hav, komplett med fiskar och bottenvegetation. Vi får veta att spelaren heter Rachel och att hon precis har upptäckt det här, tidigare okända och unika, havet. Därefter går hon upp på stranden, ser en formation rymdskepp flyga förbi ovanför och kliver in i sitt eget lilla skepp, som påminner inte så lite om en Viper från Battlestar Galactica.

Skeppet lyfter och flyger mot en annan ö. Då tar Rachel upp nosen och flyger igenom de täta moln som döljer himlen. På andra sidan ser vi världsrymden, enorm och full av möjligheter. Hello Games berättar att det här spelet inte har någon skybox (jag vet, stoppa in ditt favoritskämt om "nice skybox" här). Det innebär i praktiken att det inte finns någon "bakgrundsbild" i världen, att om du ser en prick på natthimlen kan du kliva i ditt rymdskepp, åka dit och landa, och se vad du hittar. Inte ens episka rollspel som Skyrim har den här nivån av frihet.

Men vad gör du när du kommer dit? Videon innehåller få ledtrådar till vad du egentligen kommer att syssla med i No Man's Sky, och det enda utvecklarna egentligen har berättat är att du börjar i utkanten av en enorm, procedurellt genererad galax. I utkanten ska vi känna igen oss, med planeter som påminner om Jorden på ett eller annat sätt: djurliv, vatten och allt annat vi är vana vid. Längre in blir det mer bisarrt och udda och längs vägen kommer vi med största sannolikhet att få slåss för vårt liv. Eller åtminstone för vårt rymdskepp.

Vem är du? Jag är döden

Precis som i andra spel i denna undergenre kommer du att dö en hel del. Men här finns ingen permanent död. Det som händer när du tas av daga är att du förlorar ditt rymdskepp, med alla de uppgraderingar du installerat och alla resurser du samlat ihop. Det låter som ett rejält slag mot njurarna, och... ja, det är ett rejält straff. Lite som att jaga diamanter i Minecraft, ramla ner i lava och förlora allt man så mödosamt grävt fram.

Hello Games lovar också att det här är en galax du kan dela med dina vänner. Om du upptäcker en planet och delar den med andra, kan de besöka den. Det låter gulligt och bra, men de kan också skövla planeten. De kan utrota hela djurarter eller gräva upp de mineraler du sparat till att uppgradera ditt skepp. De kan kort sagt förstöra din planet, trots att du aldrig någonsin kommer att se dem, genom något slags system för att dela världsomvälvande händelser och upptäckter med dina vänner via galaxkartan. Det är inte multiplayer, snarare singelplayer med irriterande små nålstick från kompisarna, ungefär som spökåkarna i Trials Evolution.

Man vill ju bara lägga sig ner i gräset bredvid den där rymdkärran

Hello hoppas dock balansera det här systemet på ett sätt som gör att det lönar sig att arbeta med andra spelare, snarare än att motarbeta eller gömma sig från dem. Men de säger dessutom att det här aldrig blir ett multiplayerspel. No Man's Sky kommer att bli ett spel där en spelare kämpar sig mot galaxens centrum i sitt ständigt föränderliga skepp, ingen deathmatch. De vill inte göra ett rymdspel, egentligen, de försöker göra ett överlevnadsspel och har jämfört det med DayZ snarare än andra Science-Fiction-spel. Det har vi givetvis inget emot, och vi ser fram emot att kämpa oss igenom en fientlig galax, medan våra vänner tittar på, någon gång under nästa år.

• Bevaka No Man's Ský