Killzone är en spelfranchise utvecklad av #Guerrilla tillsammans med #Sony och den debuterade 2004 på Playstation 2. Handlingen är förlagd till framtiden i en era av rymdkolonisering och kretsar främst kring två mänskliga fraktioner: Helghast (onda) och ISA (goda). Namnet Helghast härstammar från den grupp människor som koloniserade planeten Helghan, en minst sagt otrevlig värld med hög radioaktivitet och frätande luft. Självklart blev de påverkade av planetens välkomnande famntag men de lyckas trots allt anpassa sig till de nya livsvillkoren.
Några decennier och mutationer senare kan de andas luften och är större, starkare och snabbare än sina mänskliga tidigare kamrater. Ett hat mot dessa växer sakta men säkert fram och en man vid namn Scolar Visari tillträder som självutnämnd kejsare för kolonin. Visari deklarerar krig mot ISA och separationen är ett faktum.
Krig, blod och ett Playstation Portable-spel senare är vi framme vid Killzone 2. Det har nu bestämts att Scolar Visari måste stoppas och tillfångatas. Det är med detta som bakgrund du tar vid och i rollen som sergeant Sevchenko som, tillsammans med några veteraner från tidigare krig, bildar Alpha Squad. Ert uppdrag: att tillfångata Visari och en gång för alla sätta stopp för hans terrorism.
Nog med historia, det är hög tid att fläska på och visa vad spelet har att erbjuda och om det lever upp till hypen.
Dags att börja spela
Låt oss få det här överstökat - grafiken i Killzone 2 är störtskön. De skärmdumpar du sett är definitivt inte efterslipade på något sätt, de representerar utan tvekan hur spelet ser ut på riktigt. Texturer är högupplösta, rörelseanimeringar mjuka och Guerilla måste ha utnyttjat det allra senaste inom dynamisk ljussättning. När en blixt lyser upp ett område önskar man att det fanns en återspelningsfunktion - det är haktapparvackert. Och inte vid ett enda tillfälle släpar spelmotorn fötterna bakom sig - stabilt!
Uppenbarligen har det också lagts mycket arbete på att skapa detaljerade omgivningar och detta återspeglas genom hela spelet. Allt från trånga korridorer till stora stadstorg, inga detaljer har lämnats åt slumpen. Miljöerna är mycket välgjorda och inget område känns på något sätt onaturligt utan passar bra in i handlingen.
Här dyker egentligen den första något negativa aspekten upp. Kanske en petitess, men spelet är ofta ganska frenetiskt och det är sällan man faktiskt har tid att låta sig hänföras av alla detaljer och omgivningarnas storslagenhet. En visuell upplevelse som den här vill man få tid att beskåda.
