Wolfenstein 3D i all ära men det var med det första Doom Id Software på allvar uppfann den moderna shootern och idag fyller helvetesresan 25 år. Den 10 december 1993 släppte man spelet genom den då populära shareware-modellen, något som visade sig vara en marknadsföringssuccé. Alla kunde ladda hem och köra den första episoden helt gratis, eller installera den från någon av de demoskivor som följde med större speltidningar. Sen behövde man bara betala en slant för att låsa upp resten av spelet.

Många reagerade såklart på råa brutaliteten i spelet men det som gjorde det till en modern klassiker har mycket att göra med John Carmacks snillrika kodande. Doom är ett snabbt spel och poängen med motorn var just det, snabbheten. Det, i kombination med John Romeros känsla för bandesign och kaos skapade ett spel som håller än idag.

Om du är nyfiken på utvecklingen av detta ikoniska spel kan vi inte nog rekommendera boken Masters of Doom som ger en djup inblick i skapandet. Om du hellre tar saken i egna händer och rensar ut demonerna från Phobos själv kan du såklart återuppleva spelet precis som för 25 år sedan. Vi rekommenderar dock att du istället installerar GZDoom, en vidareutveckling av källkoden som släpptes fri för en herrans massa år sedan. Genom den klienten kan du köra på högre upplösningar, styra siktet med musen utan att behöva krångla med inställningar och även få moderna saker såsom färgat ljus. Du behöver dock original-wad:arna för att köra igenom kampanjen då dessa av rättsliga skäl inte ingår.

Om du kört igenom originalet alldeles för många gånger (om det nu är möjligt) kan vi istället rekommendera Brutal Doom, och det är inte på grund av dess slafsighet. För ett par år sedan (Brutal Doom har utvecklats sedan 2010) inkluderade man en egenkomponerad kampanj med 30 banor som är väl värda att spela igenom med sin klassiska bandesign, kryddade med inslag av till stadsmiljöer från Los Angeles.

Vad är ditt starkaste minne av det första Doom?