Path of Neo heter spelet i fråga och på plats fanns VD:n David Perry från utvecklarföretaget Shiny Entertainment för att svara på våra frågor och visa upp liret. Bandet till trilogihjälten Neo är solklart, inte bara från spelets titel utan även så fort man börjar spela. Det är i Neos kläder du tar plats denna gång, till skillnad från det tidigare Enter the Matrix där huvudpersonerna hette Niobe och Ghost. Kopplingarna till filmen är uppenbara och det första du ställs inför är samma val som Keanu Reeves stod inför i filmen – ska du välja det röda eller det blå pillret?

Rött eller blått piller?

Det var egentligen de världskända bröderna Wachowski, skapare av The Matrix, som insisterade på att detta val skulle finnas med, berättar David Perry. Men valet är rätt så enkelt, fortsätter han. Om man skulle välja det blå pillret har spelet en ungefärlig speltid på 30 sekunder. En i slutändan onödig funktion, men samtidigt en annorlunda och kul detalj som Perry själv tyckte kännetecknade samarbetet med filmregissörerna.

Samarbetet har mynnat i en rad fördelar. Till att börja med så är samtliga rollinnehavare till de större rollerna, som Neo (Keanu Reeves), Morpheus (Laurence Fishburne), Trinity (Carrie-Ann Moss) och Agent Smith (Hugo Weaving) delaktiga som röstskådespelare. Även Gloria Foster som hade rollen som oraklet säger Perry sig lyckats få in i spelet, fastän hon gick bort under inspelningen av The Matrix Reloaded. Storyn drivs fram av såväl scriptade in-game-sekvenser som faktisk film från den riktiga trilogin. Flera gånger tar spelaren kontrollen över Neo bara bråkdelar av en sekund efter att filmklippet slutat och som exempel på detta kan tas den kända scenen när Neo och Trinity äntrar lobbyn till höghuset där Agent Smith håller Morpheus fången.

Har de ändrat slutet?!

Ändringen av slutet på trilogin måste ändå ses som den största följden av regissörernas egen inblandning. Eftersom de skapade Matrix-världen anser de sig kunna ändra den, speciellt då slutet på The Matrix Revolution inte är särskilt lämpad för ett datorspel. Således har man i Path of Neo ett helt nygjort slut, men samtidigt har man vidtagit åtgärder för att fansen inte ska bli besvikna. När spelaren närmar sig slutet avbryts spelet för en filmsekvens, där regissörerna själva (bröderna Wachowski är som många vet mycket kameraskygga) kliver in i bilden och förklarar varför de ändrat slutet.

Men spelaren behöver inte följa Neos filmatiserade väg till punkt och pricka. Vad David Perry visade oss när han demonstrerade spelet var att där filmens Neo misslyckades, som till exempel där på utsidan av fönstret till höghuset, när Neo tvingas fly från sin kontorskub då agenter kommer och letar efter honom, kan spelaren fortsätta runt hörnet på utsidan av chefens panoramafönster, varpå handlingen anpassar sig efter det. När Morpheus introducerar hur The Matrix fungerar för Neo och de tränar i en dojo så kan du, om du är duktig nog förstås, ändra på saker och ting genom att besegra Morpheus istället för att låta honom vinna.

Utökat antal träningsprogram

I slutet av trilogin är Neo utan tvekan gudalik. Hans krafter i Wachowski-brödernas fiktiva värld går inte att matcha men vägen dit är både lång och svår. I Path of Neo har flera träningsuppdrag introducerats, i vilka du får öva såväl strid med händer och fötter som strid med olika typer av vapen, både närstrids- och blyspottarvapen. Du kan i början inte välja någon svårighetsgrad (vilket var ännu en av regissörbrödernas påhitt) utan du måste förtjäna den grad du vill spela på i en utmaningsbana där fienderna blir svårare och svårare. Om du vill spela som ”The One”, det vill säga den högsta svårighetsgraden, så räcker det inte ens med att du klarar av att jonglera med en av fiendeagenterna, utan du måste övervinna en än svårare utmaning.

Ju längre du kommer desto fler nya manövrar och krafter kan du låsa upp. Syftet med detta är enligt Perry själv att infoga rollspelselement i spelet, om än på ett något platt sätt. Dessa upplåsningar spär på det redan innan stora antalet rörelser den spelbara karaktären kan utföra. Lägg till häftiga funktioner som bullet time (förstås!) och möjlighet att kunna se världen i Matrix-kod så har du ett spel att räkna med.

Är tiden mogen för The Matrix?

När David Perry visade sitt och sina kollegors verk framstod han som väldigt självsäker att tiden var mogen för datorspelsteknologin att berätta den historia som Matrix-trilogin utgör. Samtidigt var det bara en spelversion som visades på plats – Playstation 2-versionen. Grafik och rörelser var mediokra som bäst, men samtidigt är detta något vi PC-spelare är vana vid när vi ser ett spel presenteras på PS2. Det finns flera exempel på spel där parallell utveckling på flera plattformar givit ett bra resultat, men samtidigt också flera exempel där det i slutändan blivit dåligt.

Idag är skillnaden på grafisk kapacitet mellan PC och PS2 astronomisk. När Path of Neo så småningom släpps kommer det förstås visa sig hur pass viktigt utvecklarna tycker att det är med en lyckad PC-version, men bröderna Wachowskis inblandning är om inte annat ett tecken på att inga halvmesyrer kommer att accepteras. Själv håller jag hoppet högt om att PC-versionens grafik är mycket bättre än PS2-versionens för om spelen vid release håller en jämn grafisk standard så kommer nog sagan om Neo få ett alltför abrupt slut.