Stridssystemet är lika enkelt som genialt. Du slår och sparkar med samma knapp men det gäller att hålla igång momentumet i dina knogmackor för att få kombinationspoäng, vilket både ger mer erfarenhetspoäng och tillgång till kraftigare attacker. Eftersom du ofta möter en hel drös med fiender måste du ta blixtsnabba beslut om vem som ska få nästa snyting för att flytet ska fortsätta. Skurkar är ju inte heller direkt kända för att slåss som gentlemän; kan de omringa dig så gör de det och när blixtar syns över deras huvuden har du bara någon sekund på dig att tajma motslagsknappen. Blir du träffad förlorar du dels hälsa, dels blir synen tillfälligt rubbad.

Några som testade demot tyckte att striderna blev tjatiga efter en stund men de blir mer varierade längre in i spelet med nya fiender som måste oskadliggöras på olika sätt. Jag ser det också som en utmaning att få till den perfekta strykserien så ju fler motståndare desto bättre. De fenomenala animationerna gör också ett fantastiskt jobb med att göra slagsmålen varierade; Batman sparkar och slår, hoppar och rör sig så smidigt att jag vill köpa en glass till personerna som snickrat ihop rörelserna. Världsklass!

Batman är mer än bara machogruff

Ibland får skurkarna latja med hans leksaker

Handgemänget är bara en del av Batman och så fort skjutvapen blir inblandade i ekvationen gör du bäst att hålla dig till skuggorna. Ett par skott i bröstet och Jokern skrattar sist så du får tänka ut nya sätt att knocka fienderna. För du dödar aldrig dina motståndare, det är som bekant en av Läderlappens principer. Till din hjälp har du hela hans arsenal av sköna prylar, från den klassiska batarangen till sprängmedel och mobila linbanor. Allt är inte tillgängligt från början utan vartefter du får ny utrustning kommer du också åt nya delar av kartan. Slagsmålen ger erfarenhetspoäng som kan bytas mot uppgraderingar, såsom dubbla bumeranger eller möjligheten att göra minor av den flytande dynamiten.

Batmans high five-försök spårade ur

Ön är öppen redan efter den första timmens spelande och du är fri att röra dig mellan de olika byggnaderna. Via ledtrådar och tips från klantigt pratglada brottslingar vet du var du bör bege dig härnäst så även om spelet är öppet känner jag mig aldrig vilsen. Den vattenomringade klippan är också full av extramaterial för snoksugna. Den rebustokiga Gåtan har gömt utmaningar i varje zon och även små frågetecken i till synes otillgängliga skrymslen. De låser upp karaktärsbiografier och nya slagsmålsutmaningar där det gäller att maximera poängen. Dessutom har Amadeus Arkham lämnat kvar inristningar lite varstans som berättar historien om hur fängelset grundades. Allt blir till bevis på att Rocksteady kryddat utvecklingen med mycket, mycket kärlek.

Du köper inte Batman för striderna, du offrar en bit av din lön för den otroligt täta stämningen och det mästerliga hantverk den brittiska studion visar upp. Jag blir imponerad av att de vågar underhålla även på låga växlar; vissa spelmoment är långsamma och stridsbefriade, tempoväxlingarna höjer spelet ytterligare en nivå. Om utgivaren Eidos vill ta sig ur sin ekonomiska knipa gör de bäst i att göra allt för att vårda deras relation, förmodligen kommer de andra stora drakarna stå på kö för att anlita Rocksteady efter Batmans genomslag som är lika oundvikligt som att han än en gång får fast Jokern.