Recension, del 2 av 2
Det här är den andra och avslutande delen av vår WoW: The War Within-recension, och nu sätter vi betyg. Läs även del 1.
En dryg månad in i The War Within har jag krigat upp tre karaktärer till nya maxleveln. De står alla parkerade i huvudstaden Dornogal, men har vitt skilda äventyr framför sig.
Min ursinniga lilla vulpera warrior klarar sig bra på egen hand och är den som först och främst dödar elites och rares, och han är förstavalet för att pusha igenom delves och dungeons. Min main, om man så vill.
Den betydligt mer tillbakalutade pandaren-magikern hamnar oftast vid engineering-bänken när han väl är inloggad, men för att kunna skapa grejer där behöver han ju olika typer av material. Därför ger han sig ibland ut för att göra lite enklare solo-content, exempelvis world quests.
Sist men absolut inte minst står en stadig, hårig (och svettig, föreställer jag mig) kul tiran-druid som flyger runt och frenetiskt samlar blommor och mineraler medan han väntar på att få hela i pvp.
Anledningen till att jag nämner alla mina höglevlade karaktärer är för att det nya warbands-systemet verkligen lockar mig att spela med dem alla. Materialet från min samlande druid hamnar snabbt och smidigt i den gemensamma warband-banken, så att alkemisten och ingenjören direkt kan använda dem. Reputation med de olika fraktionerna räknas nu för hela ditt warband, inte för varje karaktär, vilket ger en mycket trevligare känsla av progression, oavsett om du bara tar dig an en lösryckt world quest som du råkar flyga förbi, eller om du nöter dungeons och raids med din guild. En hel del av den utrustning du samlar kan skickas mellan dina karaktärer och även en del valutor.
"Det gör helt enkelt World of Warcraft till ett bättre spel."
Det kan låta lite fjuttigt att en sådan här quality of life-funktion ges så mycket utrymme i expansionen (och den här recensionen). Men den gör faktiskt väldigt mycket för att jag ska vilja ägna mig åt många av spelets olika aspekter och lägga tid på att testa klasser jag annars inte rört så mycket under mina år i Azeroth. Det gör helt enkelt World of Warcraft till ett bättre spel.
Om jag är helt och hållet positivt inställd till warbands så har jag något tudelade känslor för delves, som är expansionens andra stora nyhet. Delves är emellanåt både ganska buggade och obalanserade. Följeslagaren Brann Bronzebeard pendlar mellan att vara en mäktig gud och en stinkande sophög, lite beroende på när Blizzard senast balanserat om honom. Som healer är hans förmågor ibland helt osynkade – när allting är relativt lugnt kan han plötsligt kasta på sin allra bästa heal, men när du håller på att dö slänger han upp några potions som fastnar i luften och fjantar sedan runt med låg dps tills du ligger som en blöt fläck på marken och svär över din följeslagares oduglighet.
Freden är långt borta i Azeroth.
Dina framgångar beror också på vilken klass du kör då vissa helt enkelt är bättre lämpade för solospel än andra. Inget nytt under solen egentligen, så har det ju alltid varit i WoW. Brann är väl egentligen tänkt att jämka ut detta så att alla klasser kan klara alla utmaningar med ungefär samma svårighetsgrad, men än är han inte riktigt där.
"Potentialen finns där"
När allting fungerar som det ska har jag dock kul i delves – när jag kör med “rätt” klass eller tillsammans med andra. Svårighetsgraden går att justera efter egna önskemål och belöningarna anpassas efter det. Potentialen finns där och jag tror att delves på sikt kan bli en viktig komponent för de som föredrar att uppleva WoW ensamma eller med en vän/partner istället för en hel grupp.
FZ:s World of Warcraft-recensioner:
World of Warcraft (2005)
The Burning Crusade (2007)
Wrath of the Lich King (2008)
Cataclysm (2010)
Mists of Pandaria (2012)
Warlords of Draenor (2014)
Legion (2016)
Battle for Azeroth (2018)
Shadowlands (2020)
Dragonflight (2022)
En tredje nyhet i expansionen är hero talents. Det innebär att du inom varje klass specialisering har möjlighet att välja mellan två olika nya skillträd. Frost mage kan exempelvis välja mellan inriktningarna frostfire och spellslinger, där den ena blandar frost och eld medan den andra är en mer traditionell ismagiker. Fury warrior skjuter blixtar med mountain thane-inriktningen eller förbättrar execute- och bladestorm-förmågorna med inriktningen slayer.
Hero talents ska ses som lite extra krydda till din redan valda specialisering, inte som något som förändrar den i grunden. Vissa klasser har större förändringar än andra, där några av talangerna ger nya visuella effekter, vars syfte är att ytterligare låta oss justera vår “class fantasy”. På det stora hela är hero talents en småkul grej som dock inte tillför jättemycket till helhetsupplevelsen.
WoW lever och frodas, tjugo år och tio expansioner in.
Det är alltid svårt att sätta betyg på expansioner till onlinerollspel. I just WoW brukar de ha en livslängd på ungefär två år, och slutligen kommer historien att döma dem för hur de fungerat under hela den tidsperioden. Efter den illa omtyckta Shadowlands-expansionen var förväntningarnas ribba lågt lagd. Med facit i hand får man säga att förra expansionen Dragonflight hoppade en bra bit över den. Men det var också en ganska trygg och försiktig expansion både sett till tema och nyheter.
"En riktigt bra expansion"
The War Within tar oss vidare på det inslagna spåret och snarare förfinar det som redan fungerade bra i Dragonflight (och Shadowlands, om man ser delves som en förlängning av Torghast). Världen är liksom i Dragonflight fylld med mängder av olika grejer att göra. Dungeons går att köra antingen med andra spelare eller ai-kompanjoner. Miljöerna är tjusiga, några är lite lagom kusliga, och de har många finurliga små detaljer att upptäcka. De olika områdena har sin distinkta stil som skänker omväxling trots att tre av fyra zoner befinner sig under jord. Med dragonriding är det en fröjd att utforska dem. Dessutom är musiken ofta grymt bra. Ett hett tips är att ställa dig i staden Meredar och låta öronen fröjdas!
Trots att jag gnällt en del på stackars Brann, och att jag gärna hade sett ytterligare någon lite biffigare nyhet (snälla ge mig riktig housing någon gång) så tycker jag att The War Within är en riktigt bra expansion. Om Blizzard dessutom lyckas bibehålla den högre utgivningstakten av material som de introducerade i Dragonflight så tror jag att The War Within slutligen kommer att rankas som en av de bättre expansionerna i WoW:s snart 20-åriga historia.
