Progamer Edition, smaka på det namnet, det lär knappast lämna någon oberörd. Att döpa en datorprodukt till något med pro måste anses som en chansning då det säkerligen skrämmer bort lika många användare som det lockar. Sen är ju frågan vad det är som kan göra ett headset mer profressionellt än något annat, men i Medusas fall tycks det vara en trendig väska som du ska använda när du reser till något av alla de LAN du besöker. För den genomsnittliga användaren är en väska för sitt headset inte något som hamnar särskilt högt på önskelistan, men nu när jag väl har en i min ägo tycks den fylla ett behov som jag inte ens visste att jag hade.
Även om väskan är användbar är det knappast den som är viktig, trots allt kommer headsetet förmodligen spendera betydligt mer tid på ditt huvud än i väskan. Turligt nog tycks Progamer Edition trivas lika bra där och jag kan bara konstatera att det är en synnerligen välgjord produkt. Trots att jag sitter längre än vad jag brukar med lurarna på så drabbas jag aldrig av den obekväma känsla som normalt brukar uppstå vid överdrivet användande. Inte bara lurarna är välgjorda utan även mikrofonens konstruktion är riktigt bra med en mickhållare som är lätt att forma så den passar dig perfekt. Det enda som inte känns riktigt bra med designen är volymkontrollern som känns både lite väl stor och felplacerad. Den sitter på en för mig väldigt ostrategisk höjd, cirka 60 cm från lurarna, som gör att den kommer i vägen titt som tätt, något som kan skapa en viss irritation.
Ljudkvalitet
Hur är ljudet då? Jo tack, det är riktigt bra. Självklart går det inte att jämföra med en riktig surroundanläggning, men efter att ha pluggat in de tre kontakterna i ditt ljudkort så klingar alla ljudeffekter förvånansvärt väl. Under mitt musiktest fann jag i det närmaste ingenting värt någon större anmärkning. David Bowies Ziggy Stardust lät precis så fantastisk som den ska göra och Prodigys No Good (Start the Dance) fick mig att börja dansa. Den enda plumpen i protokollet kom inte helt oväntat då jag tryckte in Cypress Hills Insane in the Brain i cd-spelaren. Den tunga basen som med ett par bra högtalare får glasen att hoppa på mitt tv-bord lyste med sin frånvaro, men något annat hade varit en smärre sensation.
I det följande speltestet fick tre spel agera försökskaniner: Doom 3, Call of Duty och Unreal Tournament 2004. Jag har tidigare bara spelat dessa spel med vanlig 2.1-ljud och skillnaden i alla tre blev minst sagt markant. Att vandra runt i Doom 3:s övergivna korridorer blev betydligt mer påfrestande för nerverna med ett par Medusa på knoppen och panikkänslan på Call of Dutys slagfält blev än mer påtaglig. Även Unreal Tournament 2004 drog nytta av det nyfunna surroundljudet, men på ett annorlunda sätt. I Epics onlineskjutare är bra ljud en förutsättning för att lättare lokalisera sin motståndare, snarare än en stämingshöjare, och jag kan personligen intyga att det nu är betydligt svårare att smyga sig på mig än tidigare. Gemensamt för alla spel var dock att det behövdes en viss konfigurering av ljudet innan den riktiga surroundkänslan infann sig, något som kan vara lite bökigt beroende på vilket ljudkort du använder.
Summa sumarum
När jag berättade för några av mina gamingvänner att jag höll på och recenserade Medusa 5.1 Progamer Edition frågade flera av dem om jag kunde rekommendera dem att köpa det. Efter en arbetsveckas idogt testande kan jag bara ge dem ett svar på den frågan. Visserligen har jag stött på bättre ljud i ett par hörlurar, men då har de inte sällan varit både dyrare och framförallt saknat mikrofon. Jag har också upplevt bättre surroundljud, men då i form av en riktig högtalaranläggning. Är du en person som inte har plats för ett större system, men som ändå vill åt surroundeffekten är det här ett riktigt bra alternativ särskilt då det går att hitta för 200 kr under riktpriset. Är du dessutom en frekvent användare av mikrofon är det svårt att hitta ett bättre alternativ än Medusas 5.1 Progamer Edition och man får ju inte glömma den trendiga lilla väskan.
