Kena: Bridge of Spirits - denna generations Ryse: Son of Rome!
Har klarat mainstory men satt och letade rots och kistor igår några timmar, bara att mysa runt i världen är ju helt makalöst.
Vad tyckte du om sista bossen?
Håller med om att spelet är mysigt, har bra musik, fin grafik, roliga pussel osv men bossarna är inte spelets starka sida pga. att de rimmar illa med spelet mekaniker. Sen håller jag med recensenten om att svårighetsgraden hoppar upp och ner hejvilt.
Tack för recensionen! Vore intressant med en "motrecension" från någon av er som håller det betydligt högre. I pluralismens namn!
Kommer så småningom, men vill ta mig igenom hela spelet först.
Förstår många av de invändningar som tas upp i denna recensionen, men ser vissa av dem som styrkor istället för svagheter. Det finns en väldigt tydlig likriktning i dagens spel. Bara det faktum att man slängs in i gameplay med i sammanhanget minimal tutorial känns... uppfriskande. Oftast tvingas man slösa bort minst en timma per spel på rent banal "undervisning". Kena når inte upp till samma käftsmällsintroduktion som Souls i det avseendet, men det är fortfarande ett tillräckligt enkelt spel för att en vuxen gamer skall kunna mysa sig igenom det utan pauser för att klia geniknölarna.
Än så länge är det bara ett pussel i spelet där spelmekaniken kändes lite för diffus. Troligtvis försvann någon ledtråd som en konsekvens av bortklippt material pga redan framflyttad deadline. Det är för övrigt samma pussel som denna recensionen beskrev (lite för?) utförligt. Men frånsett det enstaka pusslet har jag inte behövt famla efter lösningen någon gång egentligen. Skall kanske sägas att jag spelat väldigt många pusselspel och uppskattar när man behöver tänka i flera steg. Gillar man inte pussel kommer man inte gilla Kena. Är man rädd för svåra pussel/trial and error så har man däremot ingenting att frukta.
För någon som älskar Ghibli Studios, Pixar (även om de var bättre innan uppköpet), Souls-spelen, Zelda och har svårt för den grafiska stilen i JRPG men uppskattar japansk "lore" kring andeväsen och statyer så slår Kena an en sträng både här och där.
Sammanfattningsvis ser jag Kena som en grovt oslipad diamant som överträffar alla förväntningar jag hade på ett debutspel från en helt ny och oerfaren studio. Inte ett spel för alla, men ett spel för många.
Det är allt jag bjuder på tills vidare. Resten får ni läsa om senare i veckan
Så nu har även jag klarat spelet.. ger det hela 8 av 10 rots.
Spelet är makalöst fint och roligt att spela. Att leta collectibles är inte jobbigt som i andra spel utan mer mysigt då man får utforska miljöerna mer och inser hur mycket man missade första gången man var där. Som vissa skriver så är bossarna verkligen svåra i vissa fall ( spelade på medium ). Är lite nervös inför min genomspelning som kommer vara på svåraste nu.
För att vara första spelet som Ember Labs släpper är jag grymt imponerad, och jag hoppas innerligen de får jobba i lugn och ro med en uppföljare.