Programmering.
Jobbat med indiespel som programmerare, designer och grafiker, inget som riktigt kickat off. Men lärt mig massor och fått träffa en hel drös med spelutvecklare från alla hörn av världen.
Skulle säga att programmering är roligt, men väldigt lite effort syns om det inte är grafiskt eller showy och för de som inte är programmerare kan det vara svårt att imponera, samt att många tror allt bara är klicka på några knappar och voila! Vissa saker folk tror är svårt är enkelt och vice versa.
Första gången jag testade på programmering var på min brorsas C64 år 1984. Kärlek vid första ögonkastet. Köpte senare en egen Amiga och kom i kontakt med demoscenen. På den tiden trodde man dock aldrig man skulle kunna jobba och tjäna pengar på det. Men det gick tydligen. Har jobbat som professionell programmerare i 22 år nu. Jobbar idag just inom spelbranschen. Har programmerat i för många språk genom åren för att räkna upp här (allt från basic till assembler), men i projektet jag sitter nu är det dock C# som gäller vilket hör till favoriterna...
Varför är det flera programmerare som säger så? Är det för att man ska låta bli ifall man inte är naturligt intresserad?
Jag hörde någon sa att bli professionell programmerare är inget man bara magiskt lär sig genom gå 3 år på ett universitet. Ett exempel är att detta skulle va ungefär lika märkligt förväntning som att gå omkring utan att aldrig vidröra ett piano och sedan förvänta sig att bli professionell pianist efter man läst 3 år på en högskola. Vill man så kan man ha det som en hobby, men att bli professionell kräver många år och en viss personlighet.
Du kan absolut bli bra nog att få ett jobb på 3 år, du kan däremot nog inte blir bra på det på 3 år genom enbart studier. Har du fallenhet och framför allt ett rejält intresse så går det. Jag lekte lite smått under tonåren men var väldigt clueless, pga personliga anledningar trodde jag att jag saknade kapaciteten för det, vilket senare bevisades för mig att så inte var fallet. Jag lade en rejäl växel vid 23-24 års ålder och grävde ned mig totalt i det. Satt de flesta dagar säkert 12+ timmar om inte mer. Jag säger inte att det är bra eller hälsosamt men det fungerade för mig, 2 år in på uni fick jag jobb och har jobbat sedan dess.
Jag är 34 nu och går fortfarande på coding binges där jag kan sitta morgon till kväll och koda på något spel hemma, sen är där perioder jag bara degar med nått MMO också :), så passionen behöver inte dö bara för det blir jobb heller, men för många blir det tyvärr så.
TL;DR ja du behöver ett naturligt intresse men det betyder inte att just nu inte är då du upptäcker det snarare än när du var barn. Jag hatade matte i skolan men fastnade även för det i samma veva, vissa behöver bara mogna lite.
Jag kan rekommendera alla att söka sig till programmeraryrket, bra betalt, bra förmåner (flextid, i många fall kan man jobba när man själv vill, ofta 30+ dagar semester.), vassa kollegor, spännande arbetsuppgifter (inte alltid). Det väsentliga är att man letar en bra arbetsgivare och det finns många av dessa därute. Blir man specialistkonsult är det förstås ännu mer lukrativt.
Skrivit kod i snart 15 år. Framförallt Java, men har provat på andra språk, Python, C-familjen, etc.
Hur vanligt är Kotlin i arbetslivet? Jag pluggar fortfarande, och i vintras gjorde jag majoriteten av Advent of Code i Kotlin. Det är ju helt underbart, som Java men bättre. Av de olika språk jag testat eller tvingats använda har jag föredragit Java, men Kotlin har alla fördelar och åtgärdat de allra flesta nackdelar. Ingen konflikt mellan primitiva och boxade typer, riktigt bra typinferrens (vilket Java ska ha nu också, men ingen verkar använda det där), slippa kalla på någon inbyggd funktion som kastar tillbaka en gammal Array istället för en riktig lista, kunna göra en passade dataklass på tio sekunder istället för minuter, slippa alla getters och setters.
Kort sagt så är jag kär, men är det faktiskt vanligt i arbetslivet? Nu har Chalmers gått över till Python som introduktionsspråk och jag förstår verkligen inte varför. Jag trodde att jag skulle älska det språket men jag finner det extremt irriterade utan strikt typning, konsekventa returer med mera. Hoppas verkligen jag slipper jobba med Python i framtiden.
Kotlin är ganska poppis och väldigt trevligt. Men Java kommer ikapp så sakta och det finns risk att det kommer divergera för mycket från Java framöver, läs gärna den här kommentaren: https://www.reddit.com/r/java/comments/ndwz92/comment/gyd5yi5...
Med det sagt så gillar jag språket, det var en räddande ängel när Java stod still, men med tanke på hur mycket som hänt sedan dess inom moderspråket är jag skeptisk till att ta in det i ett nytt projekt.
Började intressera mig och komma i kontakt med programmering på gymnasiet (~2004). Då var det C++ och lite webb (PHP). Läste sedan till dataingenjör där det främst var C och Java vi programmerade i.
Har nu jobba som konsult inom telekombranschen i 11,5 år där det mestadels är C och Python men har även behövt sätta mig in i och programmerat i diverse andra språk under resans gång. C, C++, Python, Java, Erlang, Perl, JavaScript, e-lang (Specman).
Om det finns tid över på fritiden blir det mestadels lite webbutveckling då man tenderar att hamna på den posten i olika hobbyföreningar som behöver hjälp med deras hemsidor.
Jag kan rekommendera alla att söka sig till programmeraryrket, bra betalt, bra förmåner (flextid, i många fall kan man jobba när man själv vill, ofta 30+ dagar semester.), vassa kollegor, spännande arbetsuppgifter (inte alltid). Det väsentliga är att man letar en bra arbetsgivare och det finns många av dessa därute. Blir man specialistkonsult är det förstås ännu mer lukrativt.
Skrivit kod i snart 15 år. Framförallt Java, men har provat på andra språk, Python, C-familjen, etc.
Jag är 38 snart och måste verkligen byta riktning i arbetslivet. Höll på och skrev lite html ungefär där 90-talet blev 2000-talet. Sen dog det ut. Började av en annan anledning göra en hemsida bara i Squarespace för ett tag sedan och insåg direkt hur kul det var igen att hålla på med kod, fast nu CSS.
Har nu sökt till programmering 1 på hermods. Hoppas jag kommer in där och kan påbörja det. Har lätt för siffror och är väldigt ordningsam och noggrann. Har antagligen asperger med (får reda på resultat snart) och många har sagt att det är bra egenskaper för en kodare...
Men det verkar som att Java, pyton eller C# verkar vara det man ska satsa på?
Jag är 38 snart och måste verkligen byta riktning i arbetslivet. Höll på och skrev lite html ungefär där 90-talet blev 2000-talet. Sen dog det ut. Började av en annan anledning göra en hemsida bara i Squarespace för ett tag sedan och insåg direkt hur kul det var igen att hålla på med kod, fast nu CSS.
Har nu sökt till programmering 1 på hermods. Hoppas jag kommer in där och kan påbörja det. Har lätt för siffror och är väldigt ordningsam och noggrann. Har antagligen asperger med (får reda på resultat snart) och många har sagt att det är bra egenskaper för en kodare...
Men det verkar som att Java, pyton eller C# verkar vara det man ska satsa på?
Satsa på det du verkar tycka verkar roligast, enklast så. Lyssna inte för mycket på andra, gillar du webb så kör på det, vill du göra spel så kör du på det.
Allt inom programmering är bra betalt, så varför inte bara köra på det som verkar roligt också, det svåraste är bara första jobbet, sen rullar det på.
Jag vet inte om att ha asperger ger dig automatiskt någon fördel i programmering, men de bästa programmerarna jag har jobbat med har haft den eller liknande diagnos på spektrumet.
IDKFA
Har alltid varit intresserad. Pluggade lite programmering på gymnasiet och gjorde ett försök på universitet, men hoppade av.
Nu 32 bast ung så har jag äntligen fått tummen ur att ta mig ann programmering.
SItter och gör en egen webbaserad issuetracker som hobbyprojekt. Den fungerar och är hostad på NASen, men jag vill lägga till fler funktioner och behöver lära mig skriva bättre och säkrare kod. (html, css, js, php)
Tar en liten paus från webbsidan och gör ett litet batchrenaming verktyg i C# (.net 4.8) vilket jag också kommer ta mig an mer sen, C# alltså. En tanke är att kolla på Mono och spelprogrammering.
Har dock två relativt nya Java böcker liggandes varav en är spelprogrammerings orienterad. Så tror jag kommer läsa dessa först innan jag tar mig an C# på allvar. Men då blir det .net 6 eller nyare om det finns.
Programmerat sedan jag blev klar på universitetet typ 2015. Läste inget program utan bara fristående kurser som lät spännande. Höll på med egna projekt hela tiden och fick jobb direkt.
Alltid hållit på med egna spel på sidan, men jag är dålig på att göra klart dom. Har dock ett Roguelike jag gett mig fan på att släppa framåt sommaren, sen tänkte jag vara med på game-jammen 7DRL i början av mars (göra ett RL inom en vecka). Så med lite flyt blir det två spel i år, vore kul.
Det har alltid varit en hård kamp att hålla kvar viljan att programmera efter jobbet. Man får hitta sätt att skilja dem åt.
Jag skulle nog inte ens uppskattat att ha det som jobb, så ingen risk. Att ta mig an massa egna tidskrävande fritidsprojekt däremot, mycket kul!
🖥️[ i7 12700K ] - [ RTX 3070 ] - [ 64 GB DDR4 ]
🍑 Quest 2 64GB
🎮 PS3 Slim 120 GB
Nu: PUBG | MSFS 2020
Sen: STALKER 2 | Project 007 | MSFS 2024 | DayZ 2 | GTA VI
Skulle inte kalla mig coder, men har en liten passion i remakes sen x-antal år sedan.
Mitt stora intresse startade väl långt tillbaka på Commodore 64 tiden, man ville kunna göra ett game helt enkelt.
1997 började jag spela Ultima online, vilket även blev mitt val ett britannia i full 3d, Jag började med unreal engine men bytte senare till Unity. C++ räcker för detta. Är självlärd.
Plöjt ner nått år i remaken, är mitt hobby projekt med det sagt, även om du inte vill/kan jobba med det när ditt spel verkligen kommer till liv är helt otrolig känsla och ångrar mej inte en sekund över all tid jag lagt ner. När du är väldigt välbekant med spelet som orginal är i 2d och du nu besöker Britannia i 3d är lite magiskt.
Jobbat som utvecklare i 6år och tycker det är ett grymt bra arbete som många sagt. Stegen på lönen är väldigt bra, många semester dagar och förmåner. Arbetat som konsult, men under 2022 blir det kanske byta till produktbolag pga att jag inte bara vill vara en siffra i mängden.
Pluggade 2 år webbutvecklare inom .Net (c#) på Ec Utbildning.
Ang hur stort behovet är efter utvecklare, jag blir minst en gång i veckan kontaktad av olika rekryterare på LinkedIn om att byta arbetsplats.
En annan sak som är viktigt när man jobbar som programmerare. Iaf röra sig minst 20-30 min/dag så man inte får mjuk mage, chipstuttar och ont i ryggen av allt sittande.
Det känns som de diskussioner kring matematik och programmering jag läst här har lite fel fokus. Visst, ska ens program göra beräkningar så är det ju bra att behärska metoderna för dessa, men det i sig är inte riktigt kopplingen mellan matematik och programmering.
Enligt mig är det mest logik, kombinatorik och mängdlära som spelar in. Det fina med det är att så länge man besitter en viss fallenhet för logiskt tänkande är de aspekterna ganska intuitiva, inget man behöver plugga om man inte vill ha formella verktyg för att resonera kring dem. Har man däremot problem med att greppa vilka olika kombinationer av tillstånd som kan uppstå i ens program eller vad sanningsvärdet är för logiska uttryck, kommer programmering bli en utmaning.
Det händer till exempel då och då att jag finner finnner induktion passande för att verifiera att en kodsnutt är korrekt.
Kanske inte formell matematik, men jag rekommenderar också att ta en titt på databas-normalisering. Det kan hjälpa i att tänka hur man kan strukturera programmets data/minne på vettiga sätt.
Är hobbyspelprogrammerare! Läste programmering på universitetet för 10år sedan (Primärt Java och C#) men har jobbat med annat. För ett år sedan så tog jag en kurs i 2D spelutveckling för unity och C#på nätet. Sen dess sitter jag på kvällar och programmerar. Har ett spel på g men det kommer nog ta några månader tills det är klart.
Köper du assets?
Varit medlem längre än dig.
Enligt mig är det mest logik, kombinatorik och mängdlära som spelar in. Det fina med det är att så länge man besitter en viss fallenhet för logiskt tänkande är de aspekterna ganska intuitiva, inget man behöver plugga om man inte vill ha formella verktyg för att resonera kring dem. Har man däremot problem med att greppa vilka olika kombinationer av tillstånd som kan uppstå i ens program eller vad sanningsvärdet är för logiska uttryck, kommer programmering bli en utmaning.
Tycker nog det här är det viktigaste. Det här med att lära sig olika språk med deras syntaxer och egenheter är imo den lätta delen, men greppar man inte hur man kan använda de byggstenar som finns så blir det svårt. Min erfarenhet av att de som har svårast för utveckling är de som "bara" ser en loop som just en loop, en array som en array, de har svårt att se hur man kan använda de två sakerna (och en massa annat förstås) för att skapa en helhet som det inte står något om i en bok. Typ som när en konstnär ser något som vi andra ser som skräp men de ser ett konstverk som de kan skapa med hjälp av skräpet, utan att jämföra sig med en konstnär för jag kan inte ens rita en sträckgubbe
Vet inte hur mycket av detta som går att träna upp och hur mycket som bara är medfött för att man har fallenhet för det. Men antar att det är som med mycket annat att det går att träna upp till en viss gräns, men var gränsen för vad man kan träna sig till beror på medfödd talang.
Näe du kan väl inte på allvar påstå att programmera är som att lösa ett pussel som många gånger saknar logik? Vad för problem har du då arbetat med att lösa?
Om något är väl programmering snarare att på ett LOGISKT och gärna tydligt sätt (för andra programmerare mm) lösa ett problem/utmaning?
Att däremot få fram en tydlig kravbild är en annan femma
Det är iaf min erfarenhet efter ca 5-6 år i branchen där jag kodat i framförallt php, js, java, python, c++.
Det kan jag visst. Exempelvis ska du få ihop flera olika språk i kombination. Legacy-kod som bara hänger med, en mindre begåvad praktikant som uppnådde ett kortsiktigt positivt resultat men som sedan visar sig vara ogenomtänkt och avsaknad av logik.
Du utgår från att folk tänker logiskt vilket inte stämmer alla gånger. Då blir det kortsiktiga lösningar och vips så har du en ologisk struktur framför dig.
Ännu en dag i paradiset.
Det kan jag visst. Exempelvis ska du få ihop flera olika språk i kombination. Legacy-kod som bara hänger med, en mindre begåvad praktikant som uppnådde ett kortsiktigt positivt resultat men som sedan visar sig vara ogenomtänkt och avsaknad av logik.
Du utgår från att folk tänker logiskt vilket inte stämmer alla gånger. Då blir det kortsiktiga lösningar och vips så har du en ologisk struktur framför dig.
Det beror väl väldigt mycket på vilket företag/vad man jobbar med? Dessutom är det nog inte så ologiskt, då har man oftast läst på för lite (min erfarenhet). Vad gäller "mindre begåvad praktikant" => hört talas om PR? Det är till just för att undvika att dålig kod hamnar i "master". Eller?
Att människor inte alltid tänker logiskt håller jag dock med om, därför är det viktigt att arbeta med processer och riktlinjer 👍
Första gången jag programmerade var i gymnasiet, i Java.
Jag går just nu en av de sista kurserna på en fullstack javautvecklare utbildning.
Har programmerat en del i Java innan jag började YH utbildningen.
Det har varit stort fokus på React, Java Spring, NodeJS, skapa databaser, använda/skapa APIs... jag har säkert glömt nämna något...
Vi har mest programmerat i Java och JavaScript. Har även kodat C# när jag var på företag. Även provat Go.
Är i kontakt med ett nytt företag där jag ska koda om 1 månad. Kliar redan i fingrarna!
Innan allt detta gick jag en design-utbildning och skapade sedan banor till datorspel.
Efter ett tag kände jag att det var roligare att skapa spel själv, där man kan vara hur kreativ som helst. Som i FZ Game Jam t.ex!
Kan INTE tänka mig att programmera spel eller designa för en AAA studio.
Provar just nu på C++ och OpenGL på min fritid.
Det känns som de diskussioner kring matematik och programmering jag läst här har lite fel fokus. Visst, ska ens program göra beräkningar så är det ju bra att behärska metoderna för dessa, men det i sig är inte riktigt kopplingen mellan matematik och programmering.
Enligt mig är det mest logik, kombinatorik och mängdlära som spelar in. Det fina med det är att så länge man besitter en viss fallenhet för logiskt tänkande är de aspekterna ganska intuitiva, inget man behöver plugga om man inte vill ha formella verktyg för att resonera kring dem. Har man däremot problem med att greppa vilka olika kombinationer av tillstånd som kan uppstå i ens program eller vad sanningsvärdet är för logiska uttryck, kommer programmering bli en utmaning.
Det händer till exempel då och då att jag finner finnner induktion passande för att verifiera att en kodsnutt är korrekt.
Kanske inte formell matematik, men jag rekommenderar också att ta en titt på databas-normalisering. Det kan hjälpa i att tänka hur man kan strukturera programmets data/minne på vettiga sätt.
Jag skulle nog också hålla med om att Matematik inte är super nödvändigt för att programmera generellt, däremot finns det vissa fält av programmering där det är ett absolut måste. Jag själv skriver mycket shaders, particle systems och väldigt (änsålänge) simpla solvers på jobbet, där krävs det verkligen att man behärskar matte för att få saker att fungera. Med det sagt så började jag med den typen av programmering med endast högstadie-matte i bagaget och lärde mig allt eftersom jag skrev kod.
Jag skulle dock absolut rekommendera att man kollar på matte så tidigt som möjligt om Shader / Grafik programmering är något man vill jobba med.
Vet inte hur mycket av detta som går att träna upp och hur mycket som bara är medfött för att man har fallenhet för det. Men antar att det är som med mycket annat att det går att träna upp till en viss gräns, men var gränsen för vad man kan träna sig till beror på medfödd talang.
Det är intressant hur olika man resonerar.
Jag tänker precis tvärtom; ”talang” (vad det är eller om det alls existerar går att diskutera) tar dig bara till en viss gräns, sen handlar det snarare om avsiktlig träning och konsekvent utveckling med väldigt specifika mål som gör att man når en nivå där man särskiljer sig från mängden.
Jag tror att det handlar mest om uppmuntran under uppfostran och om att få tid och rätt förutsättningar från en väldigt tidig ålder för att bli exceptionellt duktig på något. Det är vad jag tror folk kallar för ”talang”.
Sen kan så klart inte alla nå världsklass inom sitt område men det handlar snarare om både externa och interna faktorer som samt rena tillfälligheter.
Jag skulle nog också hålla med om att Matematik inte är super nödvändigt för att programmera generellt, däremot finns det vissa fält av programmering där det är ett absolut måste. Jag själv skriver mycket shaders, particle systems och väldigt (änsålänge) simpla solvers på jobbet, där krävs det verkligen att man behärskar matte för att få saker att fungera. Med det sagt så började jag med den typen av programmering med endast högstadie-matte i bagaget och lärde mig allt eftersom jag skrev kod.
Jag skulle dock absolut rekommendera att man kollar på matte så tidigt som möjligt om Shader / Grafik programmering är något man vill jobba med.
Ja, definitivt! Jobbar själv med spelmotorutveckling så matematik behövs. Och bara att beräkna ett index i en komplicerad datastruktur kan vara nog så klurigt ibland
Datorer är ju bra på just beräkningar och har man dåliga mattekunskaper så är det ju dels svårt att dra fördel av det och dels många typer av problem man inte kan lösa även om man kan programmera.
Det är intressant hur olika man resonerar.
Jag tänker precis tvärtom; ”talang” (vad det är eller om det alls existerar går att diskutera) tar dig bara till en viss gräns, sen handlar det snarare om avsiktlig träning och konsekvent utveckling med väldigt specifika mål som gör att man når en nivå där man särskiljer sig från mängden.
Jag tror att det handlar mest om uppmuntran under uppfostran och om att få tid och rätt förutsättningar från en väldigt tidig ålder för att bli exceptionellt duktig på något. Det är vad jag tror folk kallar för ”talang”.
Sen kan så klart inte alla nå världsklass inom sitt område men det handlar snarare om både externa och interna faktorer som samt rena tillfälligheter.
Jag tror att det ena utesluter inte det andra här. Jag tror inte att alla kan bli Messi, även om de får samma "miljömässiga" förutsättning som honom och jag tror inte heller att vem som helst kan bli en musiker som får spela i symfoniorkestrar över hela världen. Är du tondöv så är du tondöv. Sen gör ju inte talang att du automatiskt når hela vägen heller, Messi hade blivit en världsstjärna om han inte tränat (vilket även innefattar lek) som en tok, var disciplinerad, etc etc. Tror nog att det finns en massa "oförlusta" musiker, fotbollsspelare, konstnärer och utvecklare som har en fallenhet för musik, fotboll eller programmering men där de växer upp i en miljö och situation som förhindrar dem från att nå den potentialen.
Så ja. Jag tror helt enkelt att man kan bli duktig på väldigt mycket genom träning, stimulerande omgivning, etc men ska man bli bäst på något, ja då måste man nog ha en viss fallenhet för det. Sen kan man ju diskutera om det ska kallas för talang, naturliga förutsättningar eller vad som
Ska nog inte heller underskatta hur mycket det sporrar någon att hålla på med något som de är bra på vilket gör att de blir ännu bättre, framförallt när man är yngre. Så "talangen" i sig kan ju bidra till uppmuntran, uppfostran och att du får rätt förutsättningar. Visar du tidigt fallenhet för musik får du kanske gå musikklass å såna saker.
Har nu sökt till programmering 1 på hermods. Hoppas jag kommer in där och kan påbörja det. Har lätt för siffror och är väldigt ordningsam och noggrann. Har antagligen asperger med (får reda på resultat snart) och många har sagt att det är bra egenskaper för en kodare...
Det kan göra det. Har hört att Aspies are överrepresenterade inom tech och det passar många, men inte alla. Det hela beror på vilket specialintressen du har och dig. Det är ett spektrum, ett tvärsnitt av samhället med olika intressen och ambitionsnivåer. Vissa är högfungerande andra är det inte. Vissa kan hålla ett sånt jobb, andra inte.
Tycker du ska åtminstone pröva. Ordningsam och noggrann är en bra egenskap, exempelvis att skriva ren och lättläst kod och även dokumentera den. Det senare är något som en del utvecklare har problem med.
Gällande mattematik:
Generellt behövs ingen mattematik inom programmering, men om du jobbar inom vetenskapliga områden (forskning) eller ska skriva ett spel från scratch eller göra en grafikmotor så behövs det definitivt. I andra ämnen som t.ex. Kryptografi så använder du färdiga byggstenar som är välbeprövade och designade av proffs som kan sitt shit, det är sällan du behöver sitta och skriva egna algoritmer dvs. om du inte ska implementera någon banbrytande ny algoritm som inte finns i ett färdigt bibliotek.
Det hjälper dock om du kan tänka och använda matematik i programmering, men det utesluter inte folk som är smarta och t.ex. kan visualisera problemet i huvudet.
Gällande mattematik:
Generellt behövs ingen mattematik inom programmering
Det hjälper dock om du kan tänka och använda matematik i programmering, men det utesluter inte folk som är smarta och t.ex. kan visualisera problemet i huvudet.
Är på dag 4 av min Udemy kurs nu och det är en hel del matte i övningarna hittills åtminstone alltså.
Jag som alltid har haft svårt för matte, var helt ointresserad av det i skolan och knappt fick godkänt i matte A som det hette då får kämpa. Men jag tror det är på ganska låg nivå egentligen, det är bara jag som är extremt usel.
Körde fast när jag skulle lägga på en procentsats som dricks för att jag visste inte ens hur man fick ut 12% av summan $160 och lade på det.
Så typ:
i_want_to_tip_12_percent = total_bill * 1.12
Men nu har jag lärt mig det! Haha
Är på dag 4 av min Udemy kurs nu och det är en hel del matte i övningarna hittills åtminstone alltså.
Jag som alltid har haft svårt för matte, var helt ointresserad av det i skolan och knappt fick godkänt i matte A som det hette då får kämpa. Men jag tror det är på ganska låg nivå egentligen, det är bara jag som är extremt usel.
Körde fast när jag skulle lägga på en procentsats som dricks för att jag visste inte ens hur man fick ut 12% av summan $160 och lade på det.
Så typ:
i_want_to_tip_12_percent = total_bill * 1.12
Men nu har jag lärt mig det! Haha
Om det är någon tröst så kan jag nämna att jag också, precis på gränsen, klarade enbart Matte A på min tid. Urusel på matte, hade noll intresse av det. Men efter att ha suttit med väldigt mycket matte i grafik programmering på jobbet så vågar jag ändå påstå att jag har blivit ganska vass på det.
Problemet i mitt fall verkar vara att "studie-matte" lärdes ut på ett så fruktansvärt tråkigt sätt där man inte ens kan föreställa sig ett enda praktiskt exempel av matte. När jag däremot började se det i fysiksimuleringar, shaders och particle systems, då började allt så småning falla på plats. Då kunde jag faktiskt se matten framför mig.
Är på dag 4 av min Udemy kurs nu och det är en hel del matte i övningarna hittills åtminstone alltså.
Jag som alltid har haft svårt för matte, var helt ointresserad av det i skolan och knappt fick godkänt i matte A som det hette då får kämpa. Men jag tror det är på ganska låg nivå egentligen, det är bara jag som är extremt usel.
Körde fast när jag skulle lägga på en procentsats som dricks för att jag visste inte ens hur man fick ut 12% av summan $160 och lade på det.
Så typ:
i_want_to_tip_12_percent = total_bill * 1.12
Men nu har jag lärt mig det! Haha
Det bästa med att programmering är ju att datorn räknar åt dig iaf!
Som du har där är ju formeln på ditt problem med procenten. Så det är oftast bara googla upp den matematiska formeln på vad du vill åstadkomma och sen översätta till kod.
IDKFA
Problemet i mitt fall verkar vara att "studie-matte" lärdes ut på ett så fruktansvärt tråkigt sätt där man inte ens kan föreställa sig ett enda praktiskt exempel av matte.
Tror det är samma här.
"Här är en bok. Gör ett kapitel i veckan."
Extremt trist.
Och när man frågade något.
Jag: "Varför delar man med 100 för att få ut procent?"
Läraren: "För att... det är så man gör helt enkelt."
Ingen förklaring mer än så.
Ditto!
Det var inte föränn jag var 33 nu som jag faktiskt läste de gymnasiekurser som krävdes för att komma in på Högskolan och läsa DSU - Programmering. För när jag var i tonåren så kom jag ingenstans med mattematiken, och lärarna på gymnasiet lade aldrig ner tid för att se till att alla hade förstått ordentligt. De kanske stod i en kvart och rabblade upp en massa räkneregler, och sedan skulle man sitta och jobba med boken, resten av tiden ut.
Detta är i stor kontrast till när jag nu, under två år läste Matte 1, 2 och 3 på Komvux, där "hela" lektionen i princip var enbart ägnad åt genomgång, frågeställning och diskussion, och istället förväntades man räkna själv på egen tid, eller under ett par schemalagda mattestugor i veckan, där man kunde få handledning.