Att spela äldre spel (utan nostalgi)

Testpilot
Att spela äldre spel (utan nostalgi)

Eftersom jag har en stor nyfikenhet kring spel händer det ibland att jag funderar och tänker kring det där spelet som är så hyllat och omtyckt men som jag av olika anledningar aldrig spelade i närheten av release. Jag var till exempel ganska sen på PC sidan (typ 2005 och framåt) vilket gör att jag har missat en del där.

Nåväl, tänkte ta upp tre exempel från året där det handlar om tre omtyckta spel och mina erfarenhet kring att ha spelet dem. Alla tre spelen har jag klarat av huvudberättelsen.

Först ut, Planescape Torment Enhanced Edition. Det här var tredje gången gillt som jag testade på spelet, de första två gångerna kom jag inte ens ut från startområdet för det kändes så gammalt och segt och lite förvirrande. Men den här gången fick jag plötsligt mer inspiration och tur var väl det eftersom spelet blir mycket bättre så fort man kommer ut därifrån. Spelet börjar i ett bårhus vilket inte är världens mest upplyftande miljö direkt.

Och visst att det här spelet kändes gammalt hela vägen igenom, men fördelen som spelet har är att det inte är striderna som bär spelet utan det är den knasiga världen och alla interaktioner, berättelsen är väldigt gripande och utan att spoila spelet söker man efter vem man är, vilket känns som ett unikt grepp trots att spelet kom ut för över tjugo år sedan. Det finns dock en del strider, lite beroende på hur man vill spela, men de går att ta sig igenom utan alltför mycket frustration. Grafiken är ju rätt dålig kvalité på även om porträtten som finns på ditt party är helt okej, lite Skrot Nisse grafik tänkte jag haha.

Höjdpunkten i spelet är Civic Festhall en plats där det händer massa roliga grejer och där spelets dialoger skiner.

Nästa spel är Baldurs Gate, ett spel jag har hört snackas om i så många år men innan jag började spela visste jag inte ens vad Baldurs Gate är, alltså i spelvärlden. Är det en fysisk port till någon portal kanske? Nej, det visade sig att det var en stad i spelet, inte roligare än så alltså.

Här var jag mindre imponerad i jämförelse med det knasiga Planescape. Det här kändes som ett standard RPG men som kändes väldigt föråldrat, det märks direkt när din karaktär går i snigelfart och det tar en evighet att röra sig över kartan. Spelets berättelse börjar ganska dramatiskt vilket är bra för att sätta tonen men sedan dör det ganska snabbt för mig efter det.

Allt spelet gör känns redan gjort i bättre form och det är ju risken när man spelar äldre spel. Dina partymedlemmar är rätt tråkiga och säger inte mycket alls. Plottwisten kändes ganska klar en bit in i spelet. Med det sagt, har jag hört att BG 2 är mycket bättre så får bli att testa det också någon gång framöver.

Det tredje spelet spelade jag klart alldeles nyligen nämligen Elder Scrolls Oblivion Remaster. Det här har jag hört ska vara bättre än Skyrim, vilket är ett spel som jag älskade och körde många, många timmar i.

Kanske var min förväntan därmed satt för högt för i jämförelse med Skyrim så var det här rätt beigt. Först och främst är remaster versionen rätt skakig tekniskt, jag förstår inte hur det är möjligt att jag knappt får en acceptabel framerate utan att spela på low på ett 20 år gammalt spel. Det gör också att det blir väldigt mycket detaljer i spelet som poppar fram i tid och otid. Redan där började spelet dessvärre på minus.

Stridandet i spelet är också rätt tråkigt, vapen har ingen vikt till dem och fienderna är få och tråkiga. Main quest är väl helt okej och det var den jag fokuserade mest på. Däremot alla dessa Oblivion gates över hela kartan är väldigt coola till en början, sen inser man snabbt att det här är copy-paste i sin renaste form och de är dessutom onödigt förvirrande att navigera, det gjorde att jag lessnade på dem snabbt och ironiskt nog skippade i princip alla jag såg, förutom de som krävdes för huvudberättelsen.

Sen att alla karaktärer är klassiskt Bethesda stela och buggar runt emellanåt gör intrycket än värre. Nej, jag skulle hellre rekommendera att spela Skyrim istället för det här.

Är jag ensam om att spela äldre spel som jag inte upplevde vid release? Vore intressant att höra av mina tre exempel att döma är det lite varierande upplevelser och så är det väl även med dagens spel.

Jag spelar väldigt ofta äldre spel för första gången. Tycker det är kul att gå igenom gamla spel och sätta dem i kontext till sin samtid och dåtid. Spelar regelbundet alltifrån NES till det allra senaste och har väl en mycket hög toleransnivå för... arkaisk speldesign, så det stör mig faktiskt inte alls. Men vet att jag antagligen är i minoriteten där. Men beror väl på att jag är så intresserad av hur spelen utvecklats genom tiderna också, så "spelvärt/kul" för mig handlar lika mycket om spelets relevans/betydelse som hur faktiskt kul det är att spela idag, 2025.

Jag har lite svårt att förklara det där, men jag antar att jag är motsvarigheten till de där filmnördarna som talar sig lyriska om tyska stumfilmer och svartvita sovjetiska draman från 1950, samtidigt som de fnyser åt allt nytt. Med det undantaget att jag inte fnyser åt nya spel, då. Sen får jag väl tillägga (så ingen misstolkar) att det inte finns några rätt eller fel i vad man gillar, man ska spela det man gillar och sunshine and rainbows till everybody. 💯🌈

Medlem

Neogeo’s arkadspel gillar jag och det finns ingen nostalgi alls inblandad. Växte tyvärr inte upp nära någon arkadhall så det var i vuxen ålder runt 2010 som jag spelade metal slug för första gången.
Schmups och fightingspel har inte något bäst före de heller tycker jag.
När det kommer till specifika spel så är det nog få spel som är så tidlösa som Tetris. Det kommer alltid att vara aktuellt och locka nya spelare.

Medlem

Du är inte ensam, började själv göra det sedan i fjol när jag till sist fick nog av den moderna spelindustrins allehanda dumheter. Vilket är varför jag vidhåller att retro-gaming för det mesta, inte har något som helst med "nostalgi" att göra, utan att de äldre spelen helt enkelt har något som moderna spel saknar.

Själv tror jag att det skett en slags "industrialisering" av spel, där äldre spel kan jämställas med hantverk, medan de flesta spel som produceras av de stora företagen idag, är skapade efter en löpande-band-modell.

Medlem

Hela tiden, har inget med nostalgi att göra.


signatur

Too real to be a dream, too painful to be a nightmare.

Spelar om Max Payne varje år, Bioshock, Thief, Deus Ex, annars får jag abstinens.


signatur
Medlem

Kanske är lite nostalgi inblandat, spelar ju om Super Mario World lite då och då t.ex. vilket är kärt barndomsminne. Men sen vissa äldre spel har jag bara missat och känner att jag vill ta igen. Eller så kan det vara ett äldre spel jag vill känna om det håller fortfarande. Så även om det kan finnas en gnutta nostalgi i sådana beslut så är de sällan drivkraften.

Medlem

Väldigt ofta, har väl en del med nostalgi att göra i vissa fall men oftast är rör det sig om spel som jag inte hunnit med att spela när det begav sig. Gillar också att allt inte är så tillrättalagt i äldre spel. Har dock lite svårt att njuta av spel idag som är äldre än från 16-bits eran utan dessa spelar jag i så fall helt av nostalgiskt skäl med få undantag. Dessa spel känns generellt lite för gamla för att vara njutbara idag.

Medlem

Nej, spela över 20 år gamla spel känns inte så kul när det finns så mycket bättre morderna spel...

phi
Medlem

Det enda äldre spelet som jag spelat de senaste åren är Diablo 2 Resurrected ifall det nu räknas.

Medlem

Det händer, speciellt med äldre JRPGs som jag tidigare har missat eller japanska spel i allmänhet.

Inte ett så himla gammalt spel, men så sent som förra veckan så köpte jag Tokyo Jungle från 2012 till PS3. Och tidigare i våras så blev det Lunar Remastered Collection då jag aldrig tidigare har spelat dom två Lunar-spelen.

Medlem

Köper ofta på mig spel från 360-eran som jag missat. Spelade nyligen Crysis 2 och gillade det och påbörjat Crysis 3. Störs dock av en del buggar som gör att man måste spela om hela uppdrag... Men som svar på frågan, ja jag spelar gärna lite äldre spel och kan njuta av dom till fullo trots 10-15 år på nacken. 😊

Testpilot

68% på ja i skrivande stund, trodde att den siffran skulle vara lägre! Sen kan man visserligen diskutera vad som räknas som ett "äldre spel", jag tänker äldre än tio år i alla fall.

Vore kul om någon hade en historia av att plocka fram ett äldre spel som senare blev en favorit. Tyvärr faller det ofta på gameplay i mina ögon, framförallt stridssystem tenderar att åldras väldigt snabbt eller så är det min kräsenhet kring det som visar sig.

Medlem

Spelar om system shock 2, American mcgees Alice och Unreal varje år, ibland dungeon siege 1. Har ingenting med nostalgin att göra, spelen är helt enkelt så pass bra att jag mer än gärna spelar om. Har ännu inte hittat något modernt spel som gett samma känsla, spelar oftast bara en gång sen lägger jag det på hyllan där det får stanna.


signatur

Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 9070 xt | samsung 980 pro |

Medlem

Jag spelar mer än gärna gamla spel utan nostalgi som färgar. Ett bra spel är ett bra spel, oavsett om det är från 1989 eller 2025. Men iofs så är det ju lite nostalgi på okända spel med då de tar en tillbaka till svunna tider bara genom formatet, känslan och grafiska stilen.

Skrivet av Mutumba:

68% på ja i skrivande stund, trodde att den siffran skulle vara lägre! Sen kan man visserligen diskutera vad som räknas som ett "äldre spel", jag tänker äldre än tio år i alla fall.

Vore kul om någon hade en historia av att plocka fram ett äldre spel som senare blev en favorit. Tyvärr faller det ofta på gameplay i mina ögon, framförallt stridssystem tenderar att åldras väldigt snabbt eller så är det min kräsenhet kring det som visar sig.

Jag spelade inte Aerobiz Supersonic eller Uncharted Waters: New Horizons förrän ~2008. Nu skulle jag definitivt säga att de tillhör några av favoriterna i Super NES spelbibliotek. Likaså Sweet Home till NES spelades aldrig förrän ~2011. Nu är det också en av mina favoriter!

Ja, alltså, finns mängder med spel jag "upptäckt" långt efter att bäst-före-datumet gått ut.

Medlem

Jag brukar hålla mig till spel som jag vet fortfarande håller. Känns mest bara jobbigt och lite sorgset att starta upp ett gammalt lir som man höll kärt, som sedan visar sig ha åldrats bedrövligt. Behåller gärna spelet som ett fint gammalt minne, utan att befläcka det.

Sonic spelen på Mega Drive håller bra, Super Mario 64 är också kul att köra om, samt Mario SNES spelen bland annat. Första Mirrors Edge (2008) spelar jag om vartannat år, väldigt snyggt spel fortfarande.

Medlem
Skrivet av Faustian:

Köper ofta på mig spel från 360-eran som jag missat. Spelade nyligen Crysis 2 och gillade det och påbörjat Crysis 3. Störs dock av en del buggar som gör att man måste spela om hela uppdrag... Men som svar på frågan, ja jag spelar gärna lite äldre spel och kan njuta av dom till fullo trots 10-15 år på nacken. 😊

Xbox 360 har ett väldigt bra bibliotek av spel. Tycker grafiken håller bra än idag. Brukar titta tillbaka i den katalogen när jag ska hitta något "nytt" att spela på Steam Deck som den mäktar med.

Testpilot
Skrivet av Sebastian Lind:

Jag spelade inte Aerobiz Supersonic eller Uncharted Waters: New Horizons förrän ~2008. Nu skulle jag definitivt säga att de tillhör några av favoriterna i Super NES spelbibliotek. Likaså Sweet Home till NES spelades aldrig förrän ~2011. Nu är det också en av mina favoriter!

Ja, alltså, finns mängder med spel jag "upptäckt" långt efter att bäst-före-datumet gått ut.

Hur hittar du alla spelen? Får erkänna att NES är för gammalt för mig, har i princip bara spelat lite Mario och Mega Man spelen. SNES tycker jag är mer acceptabelt då grafiken är mycket bättre. Kanske är jag lite kräsen hehe.

Skrivet av Dajvan:

Jag brukar hålla mig till spel som jag vet fortfarande håller. Känns mest bara jobbigt och lite sorgset att starta upp ett gammalt lir som man höll kärt, som sedan visar sig ha åldrats bedrövligt. Behåller gärna spelet som ett fint gammalt minne, utan att befläcka det.

Sonic spelen på Mega Drive håller bra, Super Mario 64 är också kul att köra om, samt Mario SNES spelen bland annat. Första Mirrors Edge (2008) spelar jag om vartannat år, väldigt snyggt spel fortfarande.

Jo, men då spelar du alltså äldre spel som du har nostalgi kring? Eller åtminstone "koll på". Min poäng är ju att plocka upp något du kanske har hört en massa bra om men aldrig kommit dig för eller missat av någon anledning, eller vad det nu kan vara.

Med det sagt tycker jag nog inte att Mario 64 håller längre, inte lika bra som det kändes där och då i alla fall. Sonic har åldrats mycket bättre, åtminstone i 2D. Mirrors Edge håller nog med, ja.

Medlem

Tror jag måste då vara lite unik av mig, för jag känner aldrig att gamla spel inte "håller" längre, oavsett om det är spel jag spelat förr eller inte.

Tycker de flesta spel har sin egen charm och reflekterar de epoker som de skapades under. Lite som med gamla svartvita filmer.

Medlem
Skrivet av Mutumba:

Hur hittar du alla spelen? Får erkänna att NES är för gammalt för mig, har i princip bara spelat lite Mario och Mega Man spelen. SNES tycker jag är mer acceptabelt då grafiken är mycket bättre. Kanske är jag lite kräsen hehe.

Jo, men då spelar du alltså äldre spel som du har nostalgi kring? Eller åtminstone "koll på". Min poäng är ju att plocka upp något du kanske har hört en massa bra om men aldrig kommit dig för eller missat av någon anledning, eller vad det nu kan vara.

Med det sagt tycker jag nog inte att Mario 64 håller längre, inte lika bra som det kändes där och då i alla fall. Sonic har åldrats mycket bättre, åtminstone i 2D. Mirrors Edge håller nog med, ja.

Okej, nej då skulle jag väl säga att jag mycket sällan spelar gammaldagsa spel som jag inte känner någon anknytning till eller har någon koll på. Då blir det nog mest en YouTube video man stövlar på (för något äldre spel), och tänker att det där skulle man kanske spela, men det blir sällan av.

Men lite nyare från Xbox 360 åldern blir det ibland, Ghostbusters på Xbox 360 var senaste som jag aldrig kört förut och det var riktigt kul.

Skrivet av Mutumba:

Hur hittar du alla spelen? Får erkänna att NES är för gammalt för mig, har i princip bara spelat lite Mario och Mega Man spelen. SNES tycker jag är mer acceptabelt då grafiken är mycket bättre. Kanske är jag lite kräsen hehe.

Jo, men då spelar du alltså äldre spel som du har nostalgi kring? Eller åtminstone "koll på". Min poäng är ju att plocka upp något du kanske har hört en massa bra om men aldrig kommit dig för eller missat av någon anledning, eller vad det nu kan vara.

Med det sagt tycker jag nog inte att Mario 64 håller längre, inte lika bra som det kändes där och då i alla fall. Sonic har åldrats mycket bättre, åtminstone i 2D. Mirrors Edge håller nog med, ja.

Alltså, efter att ha konsumerat speltidningar och sedan forum/reddits mm mm under de senaste 25 åren eller så och läst otroligt mycket om alla möjliga spel så blir man ju konstant tipsad om bra retrospel i alla möjliga genres. Nu är det ärligt talat sällan jag stöter på någon "hidden gem" eftersom jag redan gått igenom det mesta till de mest kända formaten, men visst finns det fortfarande en del JP-exklusiviteter som man missat. Och vissa konsoler vet jag att det finns spel jag vill djupdyka i, men har inte blivit av att man skaffat sig t ex PC Engine eller Saturn.

Medlem

Finns många gamla spel som jag icke skulle spela idag på nytt. Ett av dem är faktiskt
Oblivion. Var inte tillräkligt mycket nytt i det då jag spelat det då de kom ut jämfört med hur episkt Morrowind var.
FF7 / 8 / 10 är också såna som jag inte skulle spela på nytt. De äldre med pixel grafik skulle ja spela. Ps1 tidens 3d grafik har jag igen lust att titta på nytt.

Medlem

Testat Dragon Age eller Mass Effect? Tror du skulle uppskatta båda!

1
Skriv svar