Senaste filmen du såg

Som bakgrund kanske jag ska säga att jag älskar boken Jurassic Park, och första filmen är antagligen min favoritfilm genom alla tider.
Något jag uppskattar väldigt mycket i den första filmen är att vi får se parken fungera som den ska, för att sedan braka samman och de miljöer som tidigare var trygga nu är farliga och övergivna.
Jag älskar t ex i Jurassic Park 3 när de går i en gammal övergiven byggnad och hittar en godisautomat.
Det jag inte uppskattar i filmerna är när Dinosaurierna blir ologiska monster som bara jagar människor för att. Tar vi t ex T-Rexen i första filmen så jagar den egentligen aldrig människorna som så. Den kommer för att äta fåret när strömmen går, men sen handlar det mer om nyfikenhet. Det går liksom att gömma sig för den utan att den utan att den aktivt letar efter dig.
Senare filmer tycker jag misslyckas här. Dinosaurierna är inte rovdjur som jagar för att äta. De är jägare som jagar för jagandets skull.
I Rebirth blandas och ges delar av det jag ogillar och det jag gillar.
Jag uppskattar verkligen hur vi är tillbaka på en ö som haft människor som jobbat där och nu är övergiven. Jag uppskattar också hur många av dinosaurierna är djur, som agerar som djur bör göra.
Jag uppskattar inte att vi än en gång tvingas dras med en massa hybrider. Jag uppskattar inte heller barn i filmer som bara är där för att vi ska oroas för dem. Filmen har en barnfamilj som är med om en liten seglingsolycka och råkar hamna på ön tillsammans med Scarlett Johansen och hennes glada gäng legosoldater. Den familjen hade man kunnat ta bort ur filmen helt och hållet och filmen hade i min mening blivit bättre av det.
TL;DR.
+ Dinosarierna
+ Scar-Jo's band of merry mercanaeries.
+ Övergivet labb där något gått väldigt fel.
- Hybrider
- Barnfilmjer
- Dumma beslut och inkompetens som finns bara för att driva handlingen vidare
Totalt sett tycker jag ändå det positiva väger tyngre än det negativa. Därav 3/5, en bra film, men inget mästerverk på något sätt. Bättre än Fallen Kingdom och Dominion i alla fall.
Heja Blåvitt
Superman. 4/10.
Märks att jag börjar bli gammal och kräsen, och kräver lite realism och förnuft (i förhållande till världen det utspelar sig i).
Vilken mes han var i filmen. 2 timmar av Stålmannen som åker på däng, gång på gång. Är det hans superkraft numera? Att kunna åka på stryk men resa sig igen. Var mest frustrerande att se.
Tur Mr Terrific var med, så man fick se lite superhjälte-röj åtminstone.
I övrigt en gen z dopamine-blast film där man knappt hinner andas och ta in något mellan helt surrealistiska och ogenomtänkta, ytliga, snabba och röriga scener som känns som skrivna av ChatGPT. Väldigt förutsägbar.
Galet tondöv film också. Den vet inte om den ska vara en komedi eller seriös, om den ska vara för barn eller vuxna. Först avrättar vi en oskyldig med ett skott i huvudet, sen drar vi ett meme skämt direkt på det, japp. Mycket inkonsekvens i den etablerade fiktionen var det också. Ibland gäller en sak, nästa scen inte. Vissa repliker kändes helt lösryckta. Som en feberdröm.
Tyckte Guardians of the Galaxy 3 kändes såhär också.
Tror Gunn har tappat det.
Insert "personbeskrivning" (skryt) här. Låtsas vara nonchalant om det.
Friendship (2024)

En A24 produktion där det som vanligt är väntat att den kommer vara lite speciell. Är det en komedi på pappret så kan man räkna med att det kommer vara en mörk komedi.
I alla fall. Tim Robinson och motspelaren Paul Rudd i en film om nyfunnen vänskap i medelåldern där de hittar varandra och blir polare, gör lite hyss - till en början.
När den färska vänskapen sedan leder vidare till att den andre ska introduceras till den personens vänngrupp, då händer nånting. Håller det vagt, så om man vill se den.
Den var lite jobbig att se, och lite underliggande rolig - som sagt en mörk komedi. Fick mig vilja greppa efter skämskudden på grund av hur en person hanterade sina situationer.
Absolut inte rolig på det sättet som "I Think You Should Leave" som är sketch-serie Tim Robinson har på Netflix. Fast ändå lik, fast som en sketch man dragit ut till en hel film där det blir mörkare och mörkare.
Känns som en film att se om en gång till när man fått smälta den lite. Speciellt för att den sociala ångesten filmen fick mig att känna inte är nyfunnen då.
Svår att betygsätta direkt efter att ha sett den.
Betyg: 3,9 ångestattacker.
Struntar i att bädda in trailern för de avslöjar oftast för mycket. Här är Tim Robinson i "I Think You Should Leave":
Titane (2021)
Helt absurd film, eller vad sägs om denna mening: handlar om en kvinnlig seriemördare som är sexuellt attraherad av bilar, blir gravid efter att ha haft sex med en bil och startar ett nytt liv där hon tar en död pojkes identitet och flyttar in hos vederbörandes farsa. Och det här är första halvan. Fransk film när den är som mest vriden. Kritikerrosad, men uppenbarligen går dess briljans helt över mitt huvud. Någonstans i röran finns det ett intressant relationsdrama, men det är begravt i bisarr lul so random-skit. Snyggt foto, dock. 1/5.
Warfare (2025)
Action baserad på verkliga händelser under USA:s invasion av Irak, där en grupp amerikanska soldater under attack försöker evakuera från en irakisk stad. Utspelar sig i realtid. Effektivt regisserad med ett uttalat fokus på realism (filmen baseras starkt på den ena regissörens egna erfarenheter), och man lyckas bygga upp en jäkligt tryckt stämning. Gillar hur ansiktslös fienden är. 3/5.
Sexy Beast (2000)
Guy Ritchie om han hade försökt göra en thriller, typ. Gal är en pensionerad bankrånare som lever loppan på den spanska solkusten, men så dyker såklart en gammal bekant i form av Don upp från det förflutna och kräver att Gal ska göra ett jobb i London. Det finns en hel del humor här, men det som tar förarsätet är Ben Kingsley i rollen som Don. En riktig fullblodspsykopat som är både vasst skriven och oerhört välspelad av Kingsley. Över huvud taget är det väldigt starka skådisinsatser, och regin är tajt som fan. 4/5.
Happiness (1998)
Ensemblefilm där vi får följa en handfull olika, deprimerade individer i deras fruktlösa jakt på lycka. Blek och emellanåt motbjudande, samtidigt som mörk humor är med från början till slut. Hade tydligen problem med att få visas när den kom på grund av hur kontroversiell den ansågs vara, men jag är glad att den släpptes, då det i mina ögon är en riktig pärla. Om än en deprimerande sådan. Här återfinns även några personliga favoritskådisar som Dylan Baker (fantastisk här), Jared Harris och inte minst Philip Seymour Hoffman. 4/5.
M3gan 2.0 8/10
Hört att många inte gillade denna då den byte från horror till action, men jag tycker att det funkar, det är betydligt mer humor i denna än den första, den skulle dock kunna vara lite kortare några scener är lite utdragna.
https://image.tmdb.org/t/p/original/x0bmJTqmJeGFNvv2kx9Zj0imY...
Såg den precis själv, håller inte med om att de bytt från horror till action utan att de mixat de båda i perfekt mängd av båda. Som Terminator möter 2001 typ. Håller helt med om att den var väldigt rolig skrattade till väldigt ofta så action-sci-fi med välintegrerad horror-comedy! Gillade denna något mer än första så att kalla den 2.0 är lika passande som talande. Ser fram emot 3.0 nu!
Såg den precis själv, håller inte med om att de bytt från horror till action utan att de mixat de båda i perfekt mängd av båda. Som Terminator möter 2001 typ. Håller helt med om att den var väldigt rolig skrattade till väldigt ofta så action-sci-fi med välintegrerad horror-comedy! Gillade denna något mer än första så att kalla den 2.0 är lika passande som talande. Ser fram emot 3.0 nu!
Vänta nu. Vad var Horror i Megan 2.0?
Sjukt hur olika man upplever filmer (eller hur subjektivt ordet Horror är antar jag).
Jag tyckte den var en gonzo sci fi action komedi.
Insert "personbeskrivning" (skryt) här. Låtsas vara nonchalant om det.
Vänta nu. Vad var Horror i Megan 2.0?
Sjukt hur olika man upplever filmer (eller hur subjektivt ordet Horror är antar jag).
Jag tyckte den var en gonzo sci fi action komedi.
Ja, väldigt intressant hur olika vi kan uppfatta samma verk Men visst, det var väl ingen regelrätt rysare direkt men när de introducerade Amelia och hur hon kunde leva och fungera på eget bevåg så skapade det en väldigt obehaglig atmosfär. Hela "teknik mot oss" är rätt skrämmande i min bok. Men det är väl som du säger subjektivt.
Snygg gjord kändes dock inte som lika många farliga konfrontationer med dinosaurierna som vissa av de äldre filmerna.
Ger den 8 av 10
Kändes på tok för lång och seg? Nästan 3timmar lång. Förstår att de delade upp denna film i 2 delar, 5-6 timmar hade man aldrig orkat.
Ger den 7 av 10

Gillar Eggers filmer innan denna, men blev tyvärr lite besviken. Som vanligt en riktigt vacker och mörk film, men den fångade mig aldrig. Kan inte sätta fingret på varför.
"A lie is truth, until you recognize it as a lie. To see the truth behind those lies is probably the right thing to do. However, it may not necessarily bring happiness. Lies are Happiness."
PC-spelare @ Linux
Dator: TUF Gaming B550 Pro, Ryzen 5600G, 64GB RAM, Sapphire Radeon RX 7600 XT
28 Years Later.
Började bra som satan, sen blev det lite för konstigt. Särskilt slutet. Misstänksamt mycket stor dinglande zombie-dase också.
Tydligen ska de göra en 28 Years Later pt 2 och 3... Uuugh...
Insert "personbeskrivning" (skryt) här. Låtsas vara nonchalant om det.
28 Years Later.
Började bra som satan, sen blev det lite för konstigt. Särskilt slutet. Misstänksamt mycket stor dinglande zombie-dase också.
Tydligen ska de göra en 28 Years Later pt 2 och 3... Uuugh...
28 Years Later 2/10
Började OK, spårade fullständigt ur. Ser otroligt B-ig ut, typ postproduktion av tre olika personer som inte sett vad de andra har gjort. Ugh
28 Years Later.
Började bra som satan, sen blev det lite för konstigt. Särskilt slutet. Misstänksamt mycket stor dinglande zombie-dase också.
Tydligen ska de göra en 28 Years Later pt 2 och 3... Uuugh...
28 Years Later 2/10
Började OK, spårade fullständigt ur. Ser otroligt B-ig ut, typ postproduktion av tre olika personer som inte sett vad de andra har gjort. Ugh
Jag får vara "hipster" och säga att jag ogillade den från början, riktigt skräpfilm!
Spider-man Homecoming
+
- Filmen ser i stort bra ut. CGi blir ofta för mycket och bara irriterande i Marvle-filmer, här håller de sig i skinnet iaf till den sista akten.
- Tom Holland är faktiskt en bra skådespelare.
- The Vulture är en bra villain med bra motivation och häftiga abilities. Spelas mycket väl av Michael Keaton.
-
- En grundpelare i storyn är att Peter försöker bevisa sig för Tony Stark och Happy, dock genom att göra precis det de säger åt honom att inte göra. Han är bara en grabb, han kan inte ta sig an mer seriösa skurkar som Vulture och hans gäng.
När han ändå gör detta håller det på att gå totalt åt skogen, en båt full med folk håller på att gå i bitar och sjunka men situationen räddas av Tony Stark, som efteråt ger Peter en verbal uppläxning.
Det sjuka är att efter detta ger sig Peter än en gång på the Vulture när denne kapar ett flygplan, och genom ett mirakel dödas ingen när detta flygplan kraschar i tätbebyggt område.
Trots att Peter återigen ignorerat Tonys order samt utsatt människor för fara, så BELÖNAS han denna gång med beröm och lovord.
Filmen är hyfsat underhållande, vissa scener är faktiskt rätt bra (som t.ex. i bilen på väg till Prom night) men det här är ändå ett steg tillbaka när det gäller story och historieberättande.
2/5
Galet tondöv film också. Den vet inte om den ska vara en komedi eller seriös, om den ska vara för barn eller vuxna. Först avrättar vi en oskyldig med ett skott i huvudet, sen drar vi ett meme skämt direkt på det, japp. Mycket inkonsekvens i den etablerade fiktionen var det också. Ibland gäller en sak, nästa scen inte. Vissa repliker kändes helt lösryckta. Som en feberdröm.
Det är detta jag hatar med dagens filmer. De kan liksom inte stå för någonting. Är det en seriös situation där något hemskt har hänt eller inte?
Gillar dagens unga det här? Är de mentalt osäkra så att det blir obehagligt med något genuint, eller vad är grejen?
Det är ju lite samma med i princip alla Marvel-filmer, det är flams och trams hela tiden så att det nästan blir omöjligt att ta något seriöst.
Skräckfilm från 2025(Bio) med Julia Garner, tjejen från Ozark serien.
Vet inte om det va så mycket skräck, rätt fånig och dålig skräck, enda ljud som kom från publiken i bion va när vi skrattade, speciellt mot slutet. Filmen va sevärd och ett stort kliv upp från alla besvikelser till filmer jag sett på sistone.
Ger den en stark 7 av 10
Life of Chuck.
Väldigt fin film. Fångade Stephen King-känslan perfekt. Alltså hans mer filosofiska sida.
Påminde mig jättemycket om min egen barndom i andra akten. Fick nåt skit i ögat i sista akten.
Insert "personbeskrivning" (skryt) här. Låtsas vara nonchalant om det.

Såg den på bio för snart en vecka sedan. Jag gick in med låga förväntningar och tänkte jag skulle se en underhållande biofilm men fy fan vad dålig den var. Manuset var bland det sämsta jag sett men det kan vara så att jag inte ser så mycket film nuförtiden och det här är standard men det gör inte saken bättre.
Ett (av många) exempel på det idiotiska manuset: Filmen börjar med att man får se 17 år bakåt i tiden i ett labb där ett snickerspapper på ett helt osannolikt sätt lyckas sugas in i nån sorts fläkt i en säkerhetsdörr så att hela labbets säkerhetssystem kukar ur och släpper lös monsterdinosaurien. Filmen fortsätter sedan på det här viset med helt sjuka scener där de inte ser eller hör extremt stora dinosaurier trots att
Karaktärerna är ganska standard men välspelade. Tyvärr ingen större utveckling att tala om. 3D-grafiken är väl ganska bra men jag tycker absolut att man kan se att dinosaurierna är 3D-animerade (jämfört med t ex Avatar som ser extremt välgjort, men också sannolikt en helt annan budget).
Summar summarum: JurASSic World: Rebirth är en film man borde gjort abort på.
❓ Saknar du Calle Johansson-Sundelius (och Victor Leijonhufvud)? 🎙️ Lyssna på podden Virtuellt och må gott!