Acceptera din stil

Medlem
Acceptera din stil

Något som jag ofta funderade på då jag började fotografera, eller snarare oroade mig för var att jag inte plåtade som någon jag läste om i tidningar eller böcker. Ja såklart var ju motiven inte annorlunda men bilderna såg inte likadana ut. Det där tog ett tag att inse att man har sin egen stil och ett eget öga för vad man tycker om. Lika mycket vikt läggs ju egentligen i det digitala mörkrummet dvs Photoshop eller liknande program där man sätter sin prägel på slutresultatet.
I början av karriären så var jag nöjd bara jag kom hem med en skarp bild som föreställde det jag hade plåtat. Allt eftersom jag blev bättre blev jag också mer kräsen och det räckte inte längre med skarpa bilder utan bilden skulle också ha en känsla. Jag började få upp ögonen för det att man förmedlar något med bilden. Jag skulle gissa att många tycker att bildjournalistik eller kanske krigsfoto är bilder som verkligen förmedlar något förutom att de ofta är rent tekniskt bra. Blommor som är min specialitet är kanske lite mer subtil i sitt budskap. Det är inte ofta tror jag som folk tittar på mina bilder och känner sig knäsvaga eller att de får en känsla av att vilja agera (t ex som jag kan känna då jag ser bilder från krig eller andra utsatta miljöer). Men kan jag i alla fall förmedla en känsla av något vackert, kanske till och med att man förnimmer en doft då man tittar på mina bilder.. ja då har jag nått långt

Att ta blombilder kan tyckas ganska trivialt och något för enbart den blomintresserade, men så är inte fallet om du frågar mig. Blommor finns överallt runt omkring oss och ärligt talat är nog folk ganska mättade på dem redan innan de ser dem ännu en gång på bild. Det är otroligt svårt att ta en blombild som sätter sig i folks medvetande och verkligen uppskattas. Idag till exempel har jag varit ute två långa rundor med både stativ och trådutlösare i en alldeles nyplanterad rabatt inne i Pildammsparken. Blommorna är fantastiskt vackra och jag hade väl egentligen alla förutsättningar för bra bilder. Men båda rundorna gav i princip ingenting... Frustrerande! Det är bara att fortsätta och jag lär mig hela tiden nya saker allt eftersom jag övar mer.

Ljuset är också av högsta vikt då man plåtar ute i naturen. Tråkigt ljus som jag brukar kalla den här blytunga himlen som jag haft idag ger sällan några spännande blombilder. Lite soligt däremot plockar fram färger, skuggor och detaljer som annars inte syns. Lätt att skylla på vädret tänker ni kanske men faktum är att det gör otroligt stor skillnad. Det går inte att trolla dit ljuset av en sol i post-production. Det går bara inte!

Den här bilden är från idag och är en pyttepytteliten blomma. Mina favoriter faktiskt, de riktigt små.

Den är tagen på frihand och med mitt 180mm Sigma-objektiv. Bilden är inte beskuren något utan det här är ungefär så nära jag kan komma. Jag har nog några centimeter till att gå. Knoppen är 5-6mm lång skulle jag gissa.

Det var någon som frågade i kommentarerna hur mycket jag Photoshoppar och det är ju alltid intressant att veta då man tittar på en bild. Allt ni ser från mig är genomgånget Photoshop åtminstone en gång. Dels för att jag plåtar i RAW och måste "framkalla" bilderna för att överhuvudtaget få en vettig bild. Man kan ju också plåta direkt i JPG men det innebär att kameran redan har sorterat ut viss data ur bilden och du får en sämre bild rent tekniskt än om du plåtar i RAW där kameran sparar all bilddata. Du får såklart också mycket större bildfiler då du plåtar i RAW men det är det värt om du ska in och redigera. Varje gång du sparar om en JPG-bild så tappar du i kvalitet, oavsett om du sparar i bäst kvalitet. Värt att tänka på!

Jag väljer dock att kameran sparar både en RAW-kopia och en JPG-kopia, detta för att jag använder mig av de mindre JPG-filerna för att snabbt gå igenom minneskortet då jag kommer hem och sorterar därifrån ut vilka bilder som är värda att jobba med.
Rent storleksmässigt handlar det om att JPG-filerna är någonstans runt 1MB medan RAW-filerna är mellan 25-30MB. Väl inne i Photoshop brukar jag skärpa upp lite grann och oftast ökar jag kontrasterna något. Har jag plåtat med Auto-Vitbalans går jag också in och justerar denna för att återskapa hur det såg ut då jag tog bilden. Auto funkar ofta bra men kan bli lite för kall enligt mig. Detta är dock beroende på vilket märke du använder på kameran då de olika märkena har olika algoritmer för att räkna ut vitbalans och därför skiljer sig en del mellan varandra.

Det är väl i princip grundsakerna, Curves är också något jag använder för att få lite extra tryck i bilden.
Sedan fortsätter naturligtvis mycket arbete i Photoshop då bilden eventuellt behöver mer specifika saker gjorda. Något jag däremot sällan gör är att klona bort saker eller "rätta" till en bild. Prickar osv är helt okej men att klona bort människor eller andra störande detaljer tycker jag är att leka lite för mycket gud. Plåtar man som jag blommor har man i regel tid att justera detta på plats genom att flytta på saker eller helt enkelt välja en annan vinkel.

Nähä.. nu avslutar jag för dagen. Hoppas ni gillar bilden!

// Manuel

#blogg

Medlem
Acceptera din stil

Riktigt grym bild. Jag gillar framför allt färgerna, det grön-gula i konstrast till de lila blommorna. Har du höjt "guligheten" i ps?


signatur

Lär dig av andras misstag, du hinner inte göra alla själv.

Medlem

Kul att du gillar den
Ehm... nu ska vi se här... nej jag tror inte jag ändrat/ökat några färger alls faktiskt. Ökat lite kontrast osv i vanlig ordning men inget riktigt meckande i Photoshop.

Medlem

Tänkte efter lite och håller med dig att bilden känns gul. Det var för att det var molnigt och jag plåtade med den vitbalansen för moln. Det gular upp bilden en aning, men jag har inte justerat vidare efter det har jag för mig

Jag tycker inte det är så upphetsande med blommor, men när någon gör det bra, som du, ja, då är det intressant.


signatur

FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego

1
Skriv svar