När jag tittar på de spel jag recenserat sedan december tycker jag mig se just en trend. Det här är självklart ett tämligen subjektivt urval, det är inte heller alla spel som lanserats och dessutom slumpar det sig så att är flera av dem är rollspel, en genre där det ofta gått att välja kön på protagonisten sedan länge. Jag är också väl medveten om att vi bara befinner oss drygt tre månader in i året; det är som att försöka förutsäga hur en basketmatch går efter första perioden - när de tre viktigaste är kvar. Så ja, det finns uppenbara brister med denna min spaning. Men med dessa brasklappar framlagda, här är min genomgång:

Bloodborne. Står spelaren fritt att välja både kön och ålder, vilket gör att det faktiskt går att spela som både gammal och kvinna. Spelet berättar tydligt att det inte spelar någon som helst roll för spelarens förmågor.

När spelade du en gammal kvinna i ett utmanade actionspel senast?

Pillars of Eternity. Fritt fram att vara kvinna i alla raser. Eftersom manusförfattarna är skickliga är beskrivningarna av dem både intressanta och trovärdiga. I spelet är kvinnor lika bra och dödliga soldater som männen.

The Order: 1886. Inga spelbara kvinnor, men kvinnor i de mest intressanta birollerna. Dessutom starka, inte sexualiserade och behöver inte räddas.

Monster hunter. Du väljer i spelets inledning själv om du ska vara man eller kvinna. Ingen mer affär görs av den saken.

Captain Toad: Treasure Tracker. Du spelar både som Toad och Toadette - som turas om att rädda varandra från kidnappare. Det blir, som Tove Bengtsson påpekade i SvD, nästan som en parodi på det ständiga bortrövande av Peach. Kanske är det också en blinkning till Sarkeesian från Nintendo?

This War of Mine. Du startar med tre karaktärer, två män och en kvinna.

Vi spelar hellre cowkvinna än cowclicker

Ori and the Blind Forest. Osäker på huvudkaraktärens kön, men det är i vart fall inte givet att det handlar om en han. Snarare ett det, eller ett hen.

Never Alone. Ett vackert plattformspel där du spelar som en liten inuitflicka.

Helldivers. Syns inte av vilken kön spelarna är på de hektiska banorna, men icke desto mindre kan du välja att vara kvinna eller man.

Bloodsport TV. Flera spelbara kvinnliga karaktärer i den här spinoffen till #Krater från #Fatshark.

Shelter. Du spelar lodjurshona som tar hand om sina ungar, eller kanske snarare en mor som tar hand om sina barn.

Gunman Clive. Du kan vara cowboy, indian eller cowkvinna.

The Taekwondo Game. Du spelar som man eller kvinna.

Game of Thrones. Den spelbara kvinnan i del två av spelet tar stor plats (med viss självklarhet eftersom kvinnor tar stor plats i Geroge R.R. Martins böcker.)

Tampongautomat. Inga konstigheter

Life is Strange. Det spel som tydligast sätter trenden på det här området. Handlar om vänskapen mellan två gymnasietjejer och att rädda en stad. Eftersom spelvärlden utgår från kvinnornas värld, får det till exempel konsekvenser som att p-piller och tamponger finns med. Ytliga saker kan tyckas, men faktum är att det märkligt nog känns närmast exotiskt i spelvärlden. Dessutom lyckas spelmakarna låta oss vara i denna gymnasietjejvärld utan någon som helst sexualisering; tjejern kan både duscha och gå runt i trosor utan det känns annat än alldagligt.

Battlefield Hardline. I singelkampanjen spelar du manlig polis, men din kollega är stentuff kvinna. Du räddar henne ibland, men hon räddar dig också.

Det som dock är lite märkligt med Hardline är att det inte går att spela som kvinna i multiplayer. Det hade ju varit rimligt både för att det finns kvinnor i singelplayer, och för att det hade fungerat i spelvärlden också. Ursäkten för att inte ha kvinnor i Battlefield-spel brukar ju annars vara att det inte finns några stridande kvinnor i de arméer som simuleras; men det finns så vitt jag vet både kvinnliga poliser och gängmedlemmar? Nå, möjligen finns förklaringen i att spelet började utvecklas redan 2012.

En annan sak värd att notera är följande: All debatt om kvinnornas roller i dessa spel har uteblivit. Inte ens om Life is Strange har det bråkats (inte heller Battlefield Hardline för den delen).

Så var hamnar vi med allt detta?

För det första: Det är lätt att klaga på fel som begås, på alla dessa spelutvecklare som gjort ett dåligt jobb med inkludering - men uppenbarligen betydligt svårare att uppmärksamma och uppskatta samma utvecklare när de gör något bra. Så det här är mitt sätt att göra det: Bra jobbat!

För det andra: Att det finns tydliga tecken på att det redan sker en förändring när det gäller kvinnlig representation i spel. Detta mitt framför våra ögon. Och att det varken gjort spelen sämre, eller tycks ha upprört någon värst mycket.

Det är, om inte annat, en fin tanke att det skulle kunna förhålla sig just så.

Fotnot: Nej, jag tycker inte alla spel måste ha spelbara kvinnliga karaktärer eller NPC:er.