Eftersom spel fortfarande är ett relativt ungt medium är forskningen kring dess effekter på människan ganska spartansk. Ibland dyker det upp rubriker om att spelandet är bra, ibland motsatsen och diskussionerna blir sällan djupare än "jag har lirat hela livet och är ingen yxmördare".
En del studier har visat spelandets positiva effekter på korttidsminnet och visuell uppfattningsförmåga men enligt forskare på Montreals universitet kan detta ha ett pris i form försämringar av andra delar av hjärnan. Närmare bestämt hippocampus, som är associerad med vår orienteringsförmåga och långtidsminnet, och särskilt när det gäller actionspel.
Om spelet i fråga främst aktiverar delen av hjärnan som heter svanskärnan (caudate nucleus) har de kunnat se att mängden gråmateria i hippocampus sjunker eftersom den understimuleras. En intressant slutsats är att man kan komma runt detta problem i actionspel genom att förändra deras design. Genom att låta spelare tänka mer, orientera sig via landmärken och minnet snarare än lysande pilar, får man en bättre balans på vilka delar av hjärnan som behöver arbeta.
Alltså, vatten på kvarnen för de som anser att många spel är för dumma idag.
