Det kunde ha börjat bättre för #Microsoft. Cirque de Soleil-eventet i Galen Center i söndags var första gången som jag trodde att jag greppade vad Kinect - tidigare känd som Project Natal - egentligen handlade om. Och jag var allt annat än imponerad. Vi bjöds på vad som till synes var en Wii utan handkontroller. Big deal liksom. Efter att ha letat mig in i The Kinect Experience-båset på E3-mässans golv och spelat några av launch-titlarna ser dock framtiden för den här kontrollbefriade styrningen, och Microsofts visioner för den, något ljusare ut.

Kontrollös i LA

Låt oss börja med att konstatera att den här nya tekniken är rolig - för det är den. Kommer jag att köpa en Kinect och stå och vifta med händerna på samma dagliga basis som jag sitter bänkad framför - säg - valfritt traditionellt spel? Knappast. Men det betyder inte att det inte finns plats för lite motion capture i vardagsrummet.

#Kinect Adventures - ett spel där du och en kompis bland annat åker ned för ett vattenfall i gummibåt - är ett förvånansvärt roligt casual-nöje. Mitt cyniska ansiktsuttryck brister ut i ett idiotleende när jag hoppar och upptäcker att min avbild, min avatar, efterapar mina rörelser med faktiskt rätt bra precision. Det känns verkligen som att jag och min anonyma skribentkollega styr båten ned för fallet med våra kroppar. Det känns, under spelets bästa stunder, som jag föreställer mig att riktig motion capture känns. Men visst går det att lura kameran så att framtiden känns lite mer avlägsen igen - rör du dig allt för häftigt i djupled får den svårt att hänga med och din avatar blir aningen förvirrad. Något annat vore väl också otroligt.

Glädjen över kontrollbefriad styrning grumlas något av att man ser ut som en fullständig dåre vid användning.

#Nintendogs-liknande #Kinect Animals är det avgjort gulligaste spelet som finns spelbart på mässan men känns inte som ett alster som håller i längden. Åtminstone inte om det vi sett hittills utgör tongivande inslag i den färdiga produkten. Att gulla med djuren genom att sträcka fram händerna är sött men känns märkligt abstrakt på något vis. Digital päls är inte alls lika gosig som den riktiga varan. De Tamagochi- eller Pokémon-doftande inslag där du ska träna din lilla tigerunge att lära sig hoppa, snurra runt i cirklar och så vidare kommer med största sannolikhet bara att vara intressant de första timmarna. Hinderbanorna blandar enkla moment som att springa med höga knän, ducka, balansera och stå helt stilla till en mix som känns... sådär, ärligt talat.

"Miljoner kids kan inte ha fel!" kommer det att heta i tv-reklamen. Och visst är det så, i alla fall ur ett rent kommersiellt perspektiv. Däremot kan de låta sig roas av någonting helt annorlunda än vad vuxna gamers gör.

The controller formerly known as Natal.

Microsoft väljer att dema #Kinect Sports med bowlingmomentet och det visar sig vara ett bra val. Där Wiin knappast bryr sig om hur jag slänger klotet (läs: Wiimoten) framåt eller bakåt registrerar Kinect mina rörelser märkbart bättre. Jag gör kärringkast (slungar mellan benen), stöter det som en kula över axeln och gör mitt bästa för att efterlikna ett riktigt bowlingkast - samtliga representeras mer eller mindre trovärdigt på skärmen. Det känns som en vinst för Microsoft eftersom det som hittills saknats i Wiis sportspel är just detta - precision och detaljstyrning. Och det trots Motion Plus-tillägget.
Samma kvaliteter återkommer i #Your Shape: Fitness Evolved - aerobics-, yoga- och gympa-simmen signerad #Ubisoft - som i övrigt känns hyfsat välgjort men inte särskilt kul som spel räknat.

I like to move it... eller?

Det kan inte nog understrykas hur lite Microsofts och #Sonys respektive framtidslösningar har gemensamt vad gäller utformning. Kinect handlar om vardags-motion capture och Move om... tja, vad då? Konceptet har under veckan som gått marknadsförts med copyn "This changes everything". Jag ställer mig frågande till det. Om Kinect till en början verkar lite som en Wii-ripoff så är det här den riktiga klonen. Det känns verkligen som att jag sitter med en modifierad, svart variant av Wiimote plus Nunchuk i nävarna. Jag testar #SOCOM 4 - en taktiskt shooter i moderna miljöer - och gillar det men blir inte genast imponerad av presentationen. Move-stödet känns bra när det gäller saker som att lobba granater, men är av standardutförande när det gäller att sikta och skjuta. Jag testar biljardsimmen #Hustle Kings och undrar vad Sony själva är så upphetsade över. Här fyller den just inga andra funktioner än att stöta kön framåt och sikta i sidled. Gäsp.

Själva handkontrollen har förvisso mer tyngd, mer kvalitativa detaljer och känns dyrare (så när som på den bjärta studsbollen i änden) än #Nintendos motsvarigheter. Men detta är just också allt - den fantastiska precision som utlovades under Sonys presskonferans tidigare i veckan ser jag inte skymten av i de spel jag testar. I dessa är precisionen bara knappt märkbart bättre än i ett Wiispel med Motion Plus-stöd. Det är ingen revolution. Det här förändrar inte alls allting.

Playstation Move i händerna på en entusiastisk journalist.

Eftersom ingen utvecklare visat upp ett försök att göra en riktig traditionell shooter till Kinect är det svårt att väga de två formaten mot varandra, men om man ska ge Move bättre odds på något plan så är det här. Det ligger någonting i det faktum att snabba, schematiskt komplicerade spel där din reaktionsförmåga hela tiden testas gör sig bättre med en riktig, fysisk kontroll.

Egentligen är det inte mycket att orda om: det här är inte det rörelsekänsliga krig mellan två giganter som många försökt utmåla det som, helt enkelt eftersom det rör sig om två väldigt olika typer av kontroller. Likväl bör det nämnas att Move inte alls känns som den, trots allt, stora överraskning Kinect blir när jag väl står där och testar det. Om den senare kräver att jag faktiskt ställer mig upp och viftar för att förstå vad det handlar om så duger "Wii 1.5" ganska bra för att beskriva känslan jag får av den förra.

Både Microsoft och Sony kommer helt säkert att kunna visa upp spel som drar nytta av de respektive nya teknikerna på intressanta sätt. Frågan är hur länge det dröjer innan det blir intressant på riktigt, när de visar spel som känns klockrena från första stund och inte bara som en kul grej. På det stora hela? Nintendo 3DS - vars skärm är kapabel att klämma ur sig grafik som känns som riktig 3D även utan glasögon - stal förstås hela showen. Mer om det i en tidigare rapport. Gott så.

<img src="http://www.fz.se/bilder/_img.php?i=106935&w=9999&h=9999&s=0&f=0&a=FjZTZmYTliNT"></img>Klicka här för att komma till FZ:s bevakning av E3-mässan 2010.

Skicka en rättelse